Påsken är här, med mängder av godsaker, ägg, choklad, påskharar, kycklingar, Janssons frestelse på längden och tvären samt påsköl. På torget i Borgholm stod idag en jättetupp och gatorna kryllade av påskkärringar. Visserligen är det kallt och blåsten letade sig in i benmärgen, men ändå. Påsken ÄR ett vårtecken. Med eller utan fjädrar från plågade höns.
Men påsken är ju så mycket annat egentligen. Den handlar om frälsningsmysteriet och Guds omåttligt stora kärlek. Själva orsaken till att vi har en kyrka kokas ner till en veckas historia. Det triumfatoriska intåget i ett Jerusalem där folket hälsade Jesus på åsnefölet med orden "Herre, hjälp oss!" ledde till festen på torsdagens kväll när lärjungarna fick sina fötter tvättade av sin Herre. Sedan tog allvaret över. Jesus blev förrådd, dömdes till döden på oklara grunder av ämbetsmän som inte var vuxna sitt uppdrag och avrättades på det grymmaste sätt man kan tänka sig medan folket som hade välkomnat honom nu ropade "KORSFÄST!". Den stora sorgen byttes till förundran och glädje när Jesu vänner mötte den uppståndne efter den tredje dagen. Han, den hånade och slagne, vann över döden.
Vi är vana vid att gå från liv till död. Det är människans och allt levandes lott sedan syndafallet. Gräset gulnar, eller kanske äts det upp. Vi är inte eviga någon av oss, vi ska alla dö precis som allt annat som lever. Men här finns nu möjligheten! Vi kan ta del av uppståndelsens ljus. Offret gjordes för oss. Vår skuld är betalad, inte av oss utan av Jesus själv, och genom hans sår får vi läkedom och hälsa. Genom hans död får vi liv.
Från död till liv, för alla och för mig. Det är tvärtombudskapet som är påsken på riktigt. Det oskyldige offrades, de skyldiga går fria. Den evige dog, de dödliga får evigt liv.
Kanske är det för svårt att ta till sig för oss idag. Det är nog mer attraktivt och naturligt att tro på påskharar, pastellfärgade kycklingar, påskkärringar och tranor som lägger ägg i strumpor och skor samt att namnge en tupp på torget. Det där med döden som leder till livet känns kanske på nåt vis inte lika viktigt som att komma ihåg att köpa påsksnaps och att koka ägg.
Eller så är det bara en av våra stora utmaningar, alltså att föra upp påsken på agendan. Så kanske det är. "Gå ut och gör alla folk till lärjungar" heter det ju. "På att bara" som vi säger i Kalmar. Kallelsens verk är stort, och påskens under är värt en hel del arbete! GLAD PÅSK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar