måndag, oktober 30, 2006

Kinamodell i miniatyr

Just det, jag höll ju på att glömma: För den som har vägarna förbi Stadshuset under kontorstid är ett besök i trapphuset på plan två ett måste! Där står en tredimensionell modell (med el-belysning!) över det kinesiska utställningsområdet vid Snurrom. Man kan ställa sig där och tänka sig in i hur det kan komma att bli inom kort. Sen får man själv föreställa sig bostadsområdena och hotellbyggnaderna. Det är stort!

Vad jag känner inför modellen? Tja, det hela känns en aning overkligt. Med belysningen tänd förs tankarna till julens alla ljus, lyktor, ljusstakar och upplysta kyrkor. Märkligt.

Fast Jesus föddes ju i Asien så det är kanske inte så konstigt ändå...

Prosit!

Idag är det första dagen på höstlovet. Dottern har oidentifierbara illröda och kliande fläckar på armbågarna. Till och med doktorn gick bet på dem, men det verkar inte vara något farligt i alla fall. Jag minns när flickungen var så där tre år och hade immunförsvarsfenomenet erythema multiforme över armar och ben, stora röda upphöjda fläckar som sprack upp, bildade skorpor och sen försvann utan ett spår. Kanske är det något sånt igen fast i betydligt mindre omfattning. Det är i alla fall samma oroliga morsa nu som då. Hennes morsa kanske är mer besvärlig än fläckarna...

För övrigt är det regnigt och kallt och så har jag valt för tunna strumpor (fåfänga är ganska löjligt...). Förkylningen vägrar släppa, de nya a-kassevillkoren kan dra ner rullgardinen för vem som helst, rottingmajorens skolvisioner ger mardrömmar och öronen kliar. Jag har visst fastnat i gnällträsket, hemska tanke! På radion (jag har tagit hit min gamla köksradio eftersom den goe liberalen har köpt en ministereo med superljud till köket) spelar man Taubes "Så länge skutan kan gå". Då skäms jag.

Jag har så oerhört mycket att vara tacksam för! För "Moonlight serenade" (Tack Radion!), ett intressant arbete, ett hjärta som slår, hoppet, musiken, all värme som jag får njuta av från nära och kära och mycket mycket mer. Jag hoppas bara att jag kan ge något av allt detta tillbaka, om inte på annat sätt än åtminstone genom att hjälpa till att protestera mot sånt som känns fel, för det är oftast mycket mer effektivt än att bara sitta på häcken och gnälla. Skärpning, fru Axelsson Edström!

Prosit!

fredag, oktober 27, 2006

Mycket snack och mycket verkstad!

Den fruktade stormen blev inte så farlig för det centrala Kalmars del, i alla fall inte ute i Funkabo. Liberalen och jag plockade in allt lösöre från balkongen för säkerhets skull, så nu ser vårt vardagsrum ut som en loppis. Å andra sidan var det väl dags. Det lär väl inte bli så många fler sittningar därute i solens sken innan våren kommer. Alltså får det bli ett antal turer upp till förråden med balkongmöblerna. Vi ska dit ändå. Det är nämligen hög tid att leta fram vinterjackor och stövlar. Såna behövdes igår på Fredriksskans. Jag fick tillbaka min förkylning genom att sitta där och frysa i två timmar och samtidigt se en match där klasskillnaderna var lite för tydliga. Förlust med 2-4 trots två finfina mål av Ari var nog rättvist, tyvärr. Det var kul ändå att se Henrik Larsson live. Han är en spelare av rang, det ser till och med jag.

Jag passade på att gratulera IFK Kalmars damer till platsen i div 1 och Lindsdals herrar till div 2-spel nästa säsong en dryg halvtimme före matchstart. Trist bara att inte fler var på läktarplats då. Vi har många fotbollsföreningar som gör ett jättejobb för kommunen.

Språkverkstaden invigdes vid Tullen vid lunchen igår. Efter ett långt arbete kan verksamheten komma igång, en verksamhet som kommer att karakteriseras av uttrycket "MYCKET SNACK OCH MYCKET VERKSTAD". Pedagoger kan komma till denna inspirationskälla och hitta nya idéer som kan främja språkutvecklingen hos våra barn och ungdomar. Här har vi ett tydligt exempel på samverkan mellan två av kommunens förvaltningar, Kultur- och fritidsförvaltningen (biblioteket) och Barn- och ungdomsförvaltningen (resurspedagoger och psykologer) där de olika kompetenserna kompletterar varandra och tillsammans hittar nya vägar. Mer sånt behövs! Jag hade äran att hålla invigningstalet, och jag framhöll förutom betydelsen av samverkan också vikten av att unga har ett fungerande språk för det demokratiska samhällets fortlevnad. Vi glömmer ibland bort det samhälleliga perspektivet när vi pratar pedagogik tycker jag.

Några av oss fick läsa upp citat från små lappar som vi fick vid ingången. Min lapp var oslagbar. Jag tänker låta er alla läsare få er ett gott skratt ni också. Samtidigt vill jag passa på att påpeka att det där citatet är nåt som vi politiker borde ha inprogrammerat i hjärnan under alla debattsituationer vi hamnar i. Häpp!

Jag vet att du tror att du förstår
vad du tyckte att jag sade,

men jag är inte så säker på att du fattade
att det du hörde

inte var vad jag menade.

tisdag, oktober 24, 2006

Och en liten vy från Stortorget...

Igår vajade Kinas flagga på Stortorget. Idag vajade FN-flaggan där. Kontrastrikt och tankeväckande. Världen, och Kalmar som en del av världen, är inne i ett spännande skede. Låt oss ta tillvara möjligheterna att bygga en bättre värld nu när kontakterna frodas. Det måste ändå vara det viktiga. Må vi aldrig förlora hoppet om att vi tillsammans kan skapa något bättre än vad vi har!

Och lite nationellt perspektiv...

Idag tycker jag att det finns anledning att ge den nya regeringen en liten nejlika! Tro't eller ej!

Nej, jag sympatiserar inte med regeringens politik, långt därifrån, men dagens utnämning av kultur- och idrottsminister är ett positivt drag i alla fall. Ja ja, visst är hon moderat. Visst är hon blå. Jag har ingen aning om hon tillhör de nya eller de gamla, men jag har inga större förhoppningar om satsningar på kultur- och idrottsområdet hur det än är. Det lär bli fyra års mörker där också. Det som gör mig glad handlar om Lena Adelsohn som person. Hon och jag har nämligen något gemensamt. Vi har båda hörselskador, hon något värre än jag. Hon har sagt att hon aldrig har hört fågelsång vilket jag faktiskt har gjort och även gör, men hörapparaterna är jag helt beroende av för ett någotsånär normalt liv. Det som är tufft är att hon dels fick frågan om att bli statsråd, dels att hon tackade ja. Inget av detta är självklart. Det vet jag. Världen är full av mumlande människor, dumhet, omedvetenhet och intolerans. Ibland får man för sig att en del använder oartikulerat språk med bortvända huvuden som maktmedel. Det finns lägen då man känner att man inte har i politiken att göra om man inte har normal hörsel, hur mycket kompetens man än har på sakområdena. Förmodligen känner människor med andra funktionshinder detsamma, men det vet ju inte jag på samma sätt då jag inte har upplevt det själv. En sak vet jag dock: Det finns hinder för oss med hinder, och de är lika höga som onödiga i dagens sk upplysta samhälle.

Men det finns som sagt ljuspunkter. Alltså: Tack Lena Adelsohn för att du vågar anta utmaningen som minister! Tack Fredrik Reinfeldt för att du ställde frågan till just henne! Kanske blir det de enda TACK:en ni får av mig under mandatperioden, så vårda förtroendet som en raritet!

Kommunalt perspektiv

En dag välfylld av möten är till ända. Vi började redan kl 0800 i morse med KSAU och fortsatte sedan med en redovisning av läget kring de pågående idrottsinvesteringarna, allt detta sönderhugget av undertecknads spring ut i regnet till p-automaten där man bara kunde betala för en timme i taget. Sista halvtimmen stod jag (eller rättare sagt min bil) utan att ha betalat, men slapp p-böter. Tack lapplisorna! Investeringarna går framåt, men visst är det ett nytt läge när hela Snurrom har försvunnit till Kina. Där gäller det att vi politiker löser de uppkomna problemen för de inblandade föreningarna som nu förlorar både befintliga lokaliteter (fotbollshall och gräsplan) och utlovade nya möjligheter i just det området. I Kina är det viktigt att inte förlora ansiktet. Det är det i Kalmar också. Vi måste hitta lösningar för Lindsdals IF och för issporten, och fler väntar. Det brådskar! Även kvällens möte ute vid Majavallen i Lindsdal talade sitt tydliga språk. Lindsdals IF har väntat i över tolv år och (v)i har jobbat i minst sju år för ett nytt idrottsområde. Nu är det dags att skörda! Tycker jag...

Valberedningen i partiet jobbar med nomineringar till våra kommunala uppdrag. Vi satte oss i möte kring detta på eftermiddagen. Det är riktigt trevliga arbetsuppgifter att vara med i det sammanhanget! Vi fortsätter i morgon...

Protokollsjustering på KFN har jag också hunnit med. Det ger upphov till en liten reflektion: Borde det inte vara naturligt att man tar upp sin avvikande mening på sittande möte istället för att enbart anmäla en protokollsanteckning? Är det så vi ska bedriva politiskt arbete? Tydligen tycker en del att det är OK. Jag kallar det fegt. Men det är klart, har man interna proble(m) så syns det väl även externt på något sätt. Suck. Är det konstigt att jag varje dag är tacksam för att det inte blev något maktskifte i kommunen? Liberalen suckar också men tycker att jag är självgod... Suck igen. ;-)

måndag, oktober 23, 2006

Nu laddar vi!

Ny arbetsvecka på gång igen. Ja, jag klagar inte. Jag trivs med att jobba. Jag är oerhört tacksam för att jag har ett meningsfullt jobb att gå till. Att det dessutom är ett jobb som jag tycker är både intressant och roligt är ju ett privilegium. Men det är det där med måndagsmorgnar... De är ju en historia för sig. Finns det något skönare än en varm säng en höstkulen måndagsmorgon? Det kan man fråga sig. Hela jag protesterar mot nödvändigheten av att stiga upp. Man börjar med ena foten utanför täcket, ångrar sig direkt och drar in den igen. Sen är man tvungen att börja om från början. Goe liberalen, som kunde ligga och dra sig en timme längre än jag i morse, börjar väl snart tappa tålamodet med mina morgonvanor. Att höra väckarklockan ringa var femte minut i minst en halvtimme kan väl få vem som helst att tappa fattningen till slut och sparka ut den halvdöde, dvs mig, ur sängen. Jag kommer inte att klandra honom den dagen det händer. Jag lovar!

Nu är det i alla fall full fart. Sömnen är gnuggad ur ögonen. Möten ska planeras och genomföras, protokoll ska justeras, almanackan ska fyllas, telefonen ska användas och tal ska skrivas. Man borde sätta sig ner och skriva någon regeringsfientlig debattartikel också. Där finns mycket att säga minsann, och utan ledning i storebrors parti så vilar ansvaret för opposition nästan bara på oss längst ut till vänster. Jag börjar känna att det börjar klia i tangentfingrarna. Huka er, ministrar! Nu laddar (v)i om! :-)

lördag, oktober 21, 2006

Kval av olika slag och lyft

Denna dag, ett liv.... Osalig liberal ÅFF-supporter har vankat av och an i lägenheten, hostande och snörvlande och ömsom förbannat, ömsom välsignat skeendet på Kopparvallen. Nåväl, det gick vägen, trots Åtvids bittra 1-4 i häcken mot Landskrona på hemmaplan. Tack Örebro SK! Ni räddade min dag! Jag vågar inte tänka på vad som hade hänt om ÅFF hade gått till kvalomgång... Men är man gift med en sportnörd så är man. Såna är som små barn :-) Det är svårt att inte tycka om dem.

Igår hämtade vi våra bröllopsbilder hos fotoateljén. Fotografen Gunnar Lindh visade sig vara en riktig höjdare! 218 bilder blev det på en liten nätt CD. Nu återstår jobbet att välja ut de bilder som vi vill göra något mer av, förstora, ha i bröllopsbok, göra tackkort av etc. 60 av 218. I själva verket var det över 800 (!) tagningar, men den första sållningen gjorde fotografen själv. Liberalmaken klagar på jobbet. Han påstod tidigare idag att det hade varit bättre med fem bilder och att man bara hade möjlighet att välja en. Jag trodde liberaler var FÖR valfrihet sa jag och fick en sån där trött blick till svar som brukar betyda "Nu går du för långt, men rätt har du. Skit också!" . Det där med valfrihet är alltså bara en massa ord. När det kommer till kritan är det kvalfyllt även för en tvättäkta socialliberal att vara tvungen att välja. Jag hoppas förresten han har valt färdigt nu, i alla fall när det gäller fru. Hi hi.

Politikkarusellen snurrar vidare även efter valet. Jag kan konstatera att allt tyder på att det inte är vi utan andra partier som har problem, och det gäller i flera av våra grannkommuner förutom vår egen. En del väljer gruppledare som har mindre än 10% av personkryssen än den som fick flest, andra har svårt att överhuvudtaget hitta kandidater till framförhandlade poster och för en del andra finns problem som man inte ens vågar nämna vid sitt rätta namn. Hå hå ja ja. Kvalfyllt alltså. Å andra sidan, när inte ens regeringen håller samman, vem kan då begära att en enkel lokalorganisation på kommunnivå ska göra det? Fast, med respekt för väljarna, man SKA kunna reda ut sånt där på ett hedersamt sätt. I alla fall tycker jag det.

Till slut kan jag konstatera att vår närmiljö i Funkabo har fått sig ett riktigt lyft! Då menar jag inte att någon har rensat rabatterna eller att korvkiosken har tömt sina papperskorgar. Det är betydligt viktigare förändringar som är vidtagna. Luften har blivit så oerhört mycket lättare att andas! Det är nästan magiskt. Häpp!

torsdag, oktober 19, 2006

Go Gefle go!

Sorry, KFF. Bra kämpat. Snacka om att öka spänningen genom att kvittera i tredje stoppminuten och tvinga fram straffläggning efter förlängningen. Men nu håller vi på Gefle i finalen!

Go Gefle go!

Go KFF go!

Glömde ju en sak förut.... Snart spelar Kalmar FF semifinal i Svenska cupen. Kl 19.oo är det avspark på Fredriksskans för matchen mot Gefle. Lycka till, KFF! Det skulle vara så kul om ni kom till final, främst för att ni försvarar Kalmars färger förstås men också för att goe liberalens ÅFF gick så långt förra året. Det skulle på något sätt göra att jag skulle lyckas kvittera i matchen mellan oss båda.

Dessutom tänker jag hålla tummarna för att lyset fungerar under hela matchen ;-)

Bara sju minuter kvar nu.
Go KFF go!

Arg och glad

Idag är jag ARG på omvänd Robin Hood-politik, p-mätare, ohederliga arbetsgivare, myglare, telefonväxlar, krånglande och slöa datorer, baciller men främst min egen otålighet. För övrigt är jag glad för det allra mesta. Dessutom ska jag nu gå och inhandla skumraketer till goa dottern och goe liberalmaken så att även de blir lite gladare mitt i förkylningarna. :-)

onsdag, oktober 18, 2006

BUN, körkort och vikten av att hänga med

Onsdag mitt i månaden. Det brukar betyda sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden, och det bjöd även denna onsdag på. Mötet blev mycket kort beroende på en nästan skamligt kort föredragningslista där en punkt (det ena av endast två beslutsärenden) bestod av att fastställa sammanträdestider för nästa år. Det gick snabbt. Det är ju en helt ny nämnd som ska tillsättas inför nästa år, och vi vet ju inte än vilka som ska inta platserna. Jag vet att jag inte sitter där i alla fall. Efter tolv år i den nämnden är man betraktad som en del av förvaltningens inventarier, och då är det i högsta grad dags att dra. Så det gör jag. Nu ska andra vara med och skrika när det behövs tycker jag. Det lär det nämligen göra. Med nuvarande regering och skolminister kommer det inte att saknas debattämnen de kommande fyra åren.

Jag har idag fått mitt nya körkort! Jag har levt i legitimationslöst tillstånd sedan i lördags då mitt gamla körkort förlorade sin giltighet som id-handling, men jag måste ändå säga att det gick snabbt att få fram ett nytt. Jag skickade in mina papper i söndags eftermiddag och kunde hämta kortet idag onsdag. Bra jobbat! Fast det är inte så kul ändå. Visst är det kul att få ett nytt körkort med det nya efternamnet, men varför måste jag vara tio år äldre på fotot?? Tänk om man vore tio år klokare istället! Fast det kanske jag är, vem vet?

Goe liberalmaken är sjuk. Feber, snuva, huvudvärk. Lilla dottern har haft samma symptom men har kommit över det värsta. Jag försökte lindra deras plågor med att bjuda på bakelser när jag kom hem i eftermiddag. Då upptäcker man att liberalen har gått ut via sin blogg och angivit önskemål till hela webben om skumraketer :-( Det hade jag missat. Där ser man att det gäller att hålla sig a jour med vad som skrivs på nätet. Det gäller inte bara ministrar utan även nyblivna äkta makar.

måndag, oktober 16, 2006

Höstfunderingar

Måndagen den 16 oktober har redan bjudit på en hel del nyheter. Växjö stift har valt ny biskop. Vilka konsekvenser det får är nog lite otydligt. Jag tror det blir bra.

Andra händelser ser jag inte lika positivt på. Kulturministern gick och den högerimpregnerade statsbudgeten kom. Båda två ställer till med bekymmer. Nja, kulturministerns avgång är väl inte negativ i sig utan snarare logisk, men hennes handlande liksom hennes oförskämda påhopp på Radiotjänst och facket, vilka hon pekar ut som de krafter som har förstört hennes möjligheter att verka som kulturminister, saknar vett och sans. Hon har gett fusket ett ansikte, och nu ska hon dessutom skjuta budbärarna. Var det inte hennes eget parti moderaterna som tidigare har fört fram behovet av krafttag mot kriminalitet och viljan att skaffa samhället fler poliser? Men det gäller tydligen inte fuskare på högre nivåer. Sådan kriminalitet ska skyddas. Det är skillnad på folk och fä i högerns värld. Fy bubblan. Och politikerföraktet frodas...

Det där med folk och fä märks i budgeten också. Det är en budget för de rika och mot dem som inga resurser har. Klyftorna mellan klasserna kommer att fördjupas. Var det verkligen detta som majoriteten av det svenska folket ville ha när de gick till valurnorna den 17 september? Var det detta som alliansen framställde när de under det nya arbetarpartiets Alfons Reinfeldts ledning drog runt i Sverige på propagandaturné? Jag undrar det.

Avdragsrätten för fackavgift slopas. A-kasseavgiften höjs och ersättningsnivåerna sänks. Trafikförsäkringen höjs avsevärt. Arbetsgivaravgiften sänks. Det kommer att kosta mer att bo eftersom bolånen blir dyrare. De fria entréerna på staliga museer slopas helt. Läkarintyg krävs från första dagen om man är borta från jobbet. Mitt i allt elände slår man ett slag för ökad folkhälsa genom att höja skatten på tobak och snus. Det är i alla fall nåt, men vad säger svenska folket om det här paketet? Och var finns de tre små partierna? Låter man Alfons härja fritt?

Hösten har kommit till våra breddgrader. Det småregnar och man måste ta på sig höstjackan. Vantarna ligger beredda därhemma. Det är naturligt när man befinner sig i mitten av oktober, och det oroar mig inte ett dyft, men hur stor del av Sverige kommer att frysa ständigt inombords under de kommande fyra åren, sommar som vinter? Det oroar mig betydligt mer när jag ser den första högerbudgeten.

söndag, oktober 15, 2006

Viktigaste frågan i helgen

En helg har passerat innehållande bland annat melodikryss, tvätt, städning, promenad och kyrkbesök. Efter den förra helgen, då vi gifte oss och dagarna var insvepta i ett både hetsigt och mycket rosa skimmer, så framstår denna som mycket lugn och vardaglig. Man behöver som bekant såna helger också. Goe liberalen har dock inte haft det lika lugnt. Idag var det jobb på sportradion från kl 13 och det är inte slut än. Min yttre tjänst för dagen inskränkte sig till tre psalmer vid orgeln och de var snabbt avklarade i relation till liberalens dryga sju timmar på radion. Jag är inte avundssjuk även om det är lite lockande att få höras ut i etern ibland. Tills vidare får jag dock nöja mig med orgelljudet i kyrksalen. Det hörs det också :-)

Vi hade en pastorskandidat på besök i kyrkan idag. Vasakyrkan står numera utan församlingsföreståndare sedan allas vår Mats har flyttat norrut till en tjänst i S:a Klara. Nu söker vi med ljus och lykta efter en efterträdare. Dagens gäst höll en provpredikan på temat "Guds nåd". Nästa steg blir nu ett församlingsmöte där vi ska försöka bestämma oss för om han ska kallas till oss eller om vi ska söka ett tag till. Jag har inte en susning om hur det går. Å andra sidan kan jag tycka att det vore på sin plats att vi sent omsider fick en kvinnlig pastor till oss... men det kanske är en extremfeministisk och alltför radikal tanke i församlingskretsar.

Jag drog emellertid ett litet strå till stacken, dvs till beslutsunderlaget, under frågestunden under kyrkkaffet. Efter en idé från äkta maken den goe liberalen var jag ju tvungen att ställa den fråga som säkert hela församlingen satt och tänkte på men inte vågade säga rakt ut, nämligen "Har du betalat din TV-licens?"

Svaret var "Ja". Skönt. Bestämmer vi oss för att erbjuda honom anställning så känns det tryggt. Rekryteringsprocesser är nämligen resurskrävande. Vi har inte råd att kalla ännu en ny pastor redan efter åtta dagar... ;-)

lördag, oktober 14, 2006

Politikerföraktet frodas

Jag brukar vara försiktig med att fördöma andra. Orden "Den som är utan synd må kasta den första stenen" är alltför levande för mig, så jag tar det lugnt. De senaste dagarnas avslöjanden om statsrådens göranden och havanden har dock fått mig att reagera ganska häftigt. Nu vet vi att handelsministern Maria Borelius har avgått. Det var väntat. Ännu mer väntat hade nog ändå varit att kulturministern, som är satt att hantera public service-media, hade varit den första att lämna sin post. Vi får väl se vad som händer. 16 års mygel med tv-licens måste väl ändå betyda nåt. När inte högt uppsatta personer i ansvarig ställning kan sköta sig och hålla sig inom lagens råmärken, varför ska då andra göra det?

Något som är tråkigt är att alla dessa skandaler, oavsett om de drabbar moderater, socialdemokrater, folkpartister eller vilket parti det än vara må, i slutändan späder på politikerföraktet. Begreppet "politiker" betecknar ingen homogen grupp. De allra flesta är fritidspolitiker som har ett genuint och brinnande intresse för att påverka samhället i den riktning som de tror är rätt. Oerhört få av oss myglar. Oerhört få av oss har ens möjligheten att mygla. Oerhört få av oss VILL mygla. Ändå faller Stegö Chilos och Borelius skuggor över vårt arbete också. Usch och blä.

Till dagens glädjeämnen hör dock att den goe liberalen tillika äkta hälften och jag har varit ute på en skön promenad i det underbara höstvädret. Ibland är det gott att bara vara! Det unnade vi oss idag.

torsdag, oktober 12, 2006

Manna från himlen eller?


Svåger Greger har skickat foton från vår stora dag. Här ser ni att det inte bara är risgryn (ja, såna fastnar överallt!) och rosenblad som regnar från skyn efter en vigsel utan även vackra luftbubblor. Jag undrar i mitt stilla sinne om det fanns nån tanke här angående politik och vallöften? Hmm, man vet aldrig. "Mina" förvaltningstjänstemän är kluriga!

Vardag igen...

Vardag igen... Jag har idag hasat mig upp ur sängen för att hostande och snörvlande och med skrapig och tungt beslöjad röst leda ett möte med kultur- och fritidsnämnden. Mina kära politikerkolleger kunde nog hålla sig för skratt, liksom förvaltningens tjänstemän. Nog för att jag kan vara besvärlig när jag är frisk, men i det här tillståndet är jag förmodligen mer eller mindre outhärdlig. Men så blir det i de heliga älgjaktstiderna. En och annan ledamot är borta från mötet och då mister man majoriteten om man inte ställer upp, sjuk eller ej. Nu gick det i alla fall vägen. Tack och lov. Lite stryktvätt klarade jag också av nu ikväll innan krafterna tröt.

Den goe liberalen tillika maken somnade dock under kvällens lopp. Jag förstår att mitt hostande nattetid tär på tålamodet och jag gör vad jag kan genom att flytta ut till soffan när han hoppar ett par meter i sängen varje gång jag får ett anfall och låter som om jag håller på att hosta upp lungorna. Tydligen får han inte sova ändå, stackaren, utan somnar utmattad när kvällen redan är ung. Och det ser så gulligt ut tycker jag.

Men, jag undrar en liten sak bara. Varför är det så svårt för en man att erkänna att han har sovit en stund? Är det någon som har en förklaring? Jag tycker bara det är så himla konstigt... Men är det inte nån värre avigsida den goe liberalen har än just denna lilla envisa egenhet, så står jag gärna ut. Något annat har jag nämligen inte hittat. Bara det att han just nu kom med en varm kopp med honungsvatten med citron talar väl sitt tydliga språk om vilket gott hjärta som finns därinne. Puss på dig, Trötter! Hoppas du får sova i natt!

måndag, oktober 09, 2006

Jag mår så gott!


Ja, det har varit tyst på bloggen oförskämt länge. Förklaringarna är två: Bröllop och hosta. Jag låg hemma nästan hela förra veckan och hade en ganska hög dos av oro inför lördagen, om man nu ska uttrycka sig försiktigt. Det vore väl så typiskt att man skulle ligga på sin egen bröllopsdag?

Men nu blev det inte så, tack och lov. Lördagen kom och trots en hel del hosta blev det en sanslöst underbar dag. Champagne hos frissan redan kl 10 på förmiddagen medan regnet öste ner, fotografering utomhus kl 1430 (Tack Gunnar!) i solskenet (!) och en vigsel som undertecknad snyftade sig igenom. Det var den goe liberalen som var nervös inför kyrkan och som trodde at han skulle gråta hejdlöst, men det var jag som stod för den delen av underhållningen. Den känsla som infann sig när kyrkdörrarna slog upp, Leijons Festmusik började ljuda från orgelläktaren och vi tog sats för att gå in i kyrkan är obeskrivlig. Hela kyrkan var fylld av vänliga och glada ansikten. Ja, tack gode Gud för alla vänner, alla nära och kära! Och speciellt tack till Mattias som vigde oss, Boel som spelade piano och orgel, Linn, Anette och Mikael som sjöng, Peppe som spelade trumpet, Ingrid och Lennart som läste bibeltexter och Sonia som läste dikt. Emmy, Sofie och Fredrik delade ut program och Dörby församling smyckade kyrkan. Tack allesammans! Ni gjorde vår vigselakt till ett minne som kommer att värma oss länge!

Sen var det fest i Falkenbergsskolans matsal. Allt avlöpte till full belåtenhet. Anders visade sig vara en hejare på att vara toastmaster, Leif och Åke agerade husband med den äran och många höll varma goa tal och sjöng specialskrivna sånger. Vi kommer att tacka var och en i särskild ordning! Mest synd var det nog om Mikaela och Janne som spelade brudvalsen. Hur lätt var det att spela till vårt stapplande på dansgolvet? Jag varnade goe liberalen för just detta inslag, men han framhärdade och menade att utan brudvals blev det inget riktigt bröllop. Jag undrar om hans söndertrampade tår förlåter honom för denna styvnackade inställning...

Sedan kom en natt av sömnlöshet efter denna fantastiska dag. Ja, dra nu inga förhastade slutsatser ;-) Jag hostade hela natten. Hela natten. Det ledde till att goe liberalen, min pappa, Emmy, Sofie, Fredrik och Jimmy fick sköta städningen av matsalen utan att jag hjälpte till. Jag satt istället hemma med ett snurrigt huvud och hostade och gäspade. Ja, tänk att den goe liberalen redan den första dagen av sitt nya äktenskap fick uppleva en hustru som bara satt ner medan det fanns miljoner saker att göra. Snacka om felköp..... Men jag kommer igen och ska återgälda skadan när jag är frisk igen! Jag hoppas att det blir snart. Tills dess får jag dricka honungsvatten och äta hostmedicin. Kul diet :-(

Men det gör inget i det stora hela. Det var ett underbart bröllop och det värmer oss länge. Kolla gärna in bröllopstårtan på bilden (fotograf Evert Olsson) så förstår ni att vi fick mat och sötsaker som täcker behoven för lång tid framöver. Och kärleken, den blir fortfarande bara större. Jag mår så gott!

tisdag, oktober 03, 2006

Grrrrrr!

På lördag är det bröllop och jag ligger idag nerbäddad med förkylning och hosta. Blä..... Men jag repar mig, antingen den naturliga vägen eller på ren skär vilja!

GRRRRRR!

För nu är så gott som allt klart och då ska inte en idiotisk förkylning stå i vägen!