måndag, november 26, 2007

Tänk först och handla sen

Jag trodde faktiskt inte att man var så himla isolerad från regionen om man bor i Västervik eller Mörbylånga. Tydligen är man det ändå. I dagens Barometern -OT går de två moderata kommunalråden ut och menar att de minsann inte tänker stödja Kalmars kampanj att bli Kulturhuvudstad 2014. I samma tidning skriver en moderat politiker från Borgholm en debattartikel där kandidaturen framställs som ett mycket viktigt framtidsprojekt.

Jag måste tillåta mig några reflektioner:
För det första: Talar man inte med varandra inom det ska nya arbetarpartiet? Nog för att Kalmar län är stort, men visst borde man kunna kommunicera ändå?
För det andra: Ligger Mörbylånga längre bort från länet än Borgholm? Det kan ju verka så. Eller har IT-kabeln gått av söder om brofästet?
För det tredje: Hur är det möjligt att inte dessa herrar förstått att det är Kalmar län som ansöker om att bli Kulturhuvudstad utan tror att det är Kalmar kommun? Varför i hela friden skulle någon begära att andra kommuner skulle betala för en rent inomkommunal angelägenhet?
För det fjärde: Jag kan förstå att Västervik är lite sura. En del höga vederbörande har mer än tydligt antytt att Västervik kan knoppas av från länet medan vi i söder vid en framtida regionindelning hellre söker oss söderut. Det är svårt att få till stånd ett samarbete i länet då, det borde man begripa.
För det femte: Snälla herrar, ta ytterligare en titt på beräkningarna. Det handlar om en åttaårig satsning, inte om att kommunerna ska punga ut med flera miljoner på ett enda år. Eftersom summorna är fördelade efter kommunstorlek (befolkning) så kanske det inte är så himla blodigt ändå?
För det sjätte: Innan ni ropar Halt och Veto så högt ni orkar, fundera en gång till på allvar över vad en satsning på kulturen skulle kunna innebära. Det skadar ju inte att tänka först och handla sen.

fredag, november 23, 2007

Veckans två värsta besvikelser

1. England tog sig inte till fotbolls-EM. Den brittiska regeringen tillsätter nog en utredning och utlyser landssorg. I sedvanlig ordning sparkas tränaren. Ingen verkar vilja ta över. Man kan knappast klandra tränarkollektivet. Det finns nog inte många uppdrag som är mer kamikaze än just detta. Kanske kan min personlige favorit och det stora diplomatämnet Peter Antoine anta utmaningen?

2. Anders Borg sänker inte arbetsgivaravgiften. Beskedet kom idag. Ännu ett vallöfte åt pipan. Än en gång sviker det nya arbetarpartiet sina väljare. Det gaur inte, åtminstone inte just nu, att hålla vad man lovat.

Och var dessa två besvikelser några direkta överraskningar? Nej, knappast. Man blir luttrad med tiden.

Fusion på gång?

Först enkla banor
sedan dubbla spår
Anslag till bibanor
beviljas nästa år

Det kanske kan sammanfatta läget i sydosthögskolesamarbetet just nu. Kanske kan sammanslagningen denna gång gå som tåget även om inte Blekinge vågar koppla på än? Sett ur ett annat perspektiv, nämligen tidsperspektivet, så finns det fler stora likheter med vårt kära SJ. Idén om fusion, eller åtminstone om att etablera ett långtgående samarbete, är nämligen mycket gammal. Orden gammal och försenad är således tydliga gemensamma nämnare.

Fast jag tror inte att det behöver betyda att det är något fel med vare sig den här idén eller med SJ. Jag önskar därför Lycka till!

Dra dem hårt i vänsterarmen!

Ibland blir man full av "Vad var det jag sa?"-tankar. Idag är en sån dag. Det gäller den numera ökända grannkommunen i väster. Jag säger bara SUCK. Dubbel-Suck.

Hur många offentliga verksamheter har haft så mycket mediaelände på sig under senare år? Jag undrar om ens Salve-affären kan mäta sig med detta. Är det inte omsorgen så är det skolan, är det inte personalpolitiken så är det regelbrott mot LOA. Just nu matas vi med en namnstrid (Kan man kalla en egen verksamhet för ett namn som redan är upptaget? Naturligtvis inte!), med ett skadestånd (Om en entreprenör inte missköter sig ska man väl behandla henne OK? Ja, så klart!) och med en byggupphandling som inte håller måttet (Lärde man sig inte nåt när man skulle köpa ny bokbuss häromsistens?).

Så där mycket fel blir det om man tror att man är ensam att bestämma här i världen. Det har man trott där länge, de två parhästpartierna som har härskat tillsammans oavsett majoritet. Man blir okänslig och kör över andra, gång på gång, och den mentaliteten fortplantar sig ner i organisationen. All heder åt mina partikamrater som kämpar på! Just nu hör vi att samarbetet med brodern närmast till höger kärvar inom omsorgsnämnden. Jag har full förståelse för det. Nu håller jag tummarna för att det blir en förändring. Nybrovänstern får göra med sossekamraterna som Gudrun Schyman lovade att göra med Ingvar Carlsson: "Jag ska dra honom hårt i vänsterarmen!" Då kan det börja hända nåt positivt.

onsdag, november 21, 2007

Veckans I-landsproblem?

I Kalmar har Net on Net slagit upp sina portar. Staden har fått ännu ett vallfärdsmål vid sidan av IKEA och Cheapy. Snart kommer ju som bekant även Bauhaus och CityGross.

Goe liberalen var på besök på det nya elektronikvaruhuset igår. Hans berättelse från kvällen fick mig att fundera över hur många som går där inne som, medvetet eller omedvetet, formulerar följande fråga:
"Vad, av allt detta som jag egentligen inte behöver, får jag minst ångest av att köpa ändå?"

Nåja, det är måhända ett reellt problem. I ett globalt perspektiv, och i ett moraliskt, är det i sanning ett problem. Veckans I-landsproblem?

måndag, november 19, 2007

Dikter och tankar

Jaha, så var man i tidningen med färgbild och allt:
http://www.ostran.se/nyheter/kalmar/goer_dikt_av_politiken

Det är faktiskt så att vi som jobbar med politik kan göra en del annat också, och det är ganska välgörande att låta bli att ta sig själv på fullt allvar alltid. Att vända och vrida på orden är både roligt och nyttigt och nånstans så tror jag att det är en hjärngympa som håller de små grå i trim också, liksom smilbanden. Tack Basse för att du tog upp bollen och fortsatte rimduellen!

Goe liberalen är också en hejare på att få till rimmen. Till min yngste systerson fick vi gemensamt till bland annat följande rader när han fyllde 15 år i oktober (och fick pengar i kuvertet i present):
Var förståndig, tänk med skallen
Lägg dem ej på Värendsvallen
Nu vi höjer våra röster:
Lycka till i Ettan, Öster!

Tack goe liberalen för gott samarbete! Och ja, jag VET att du har fler träffar på din blogg än jag har på min.... men nåt reportage med färgbild i lokalpressen har du inte fått!

Än alltså.

;-)

fredag, november 16, 2007

Mycke mycke!

Det är mycke nu... Verksamhetsbesök, körövningar, däckbyte på spanjoren, Saabreparation, Luciaövningar, intervjuer, sammanträden, tvätt, strykning, dammsugning, pianostämning, attraktionsråd, ännu fler körövningar med mera med mera. Mitt upp i detta finns jag. Och egentligen så trivs jag ju. Fast visst är det mycke nu...

Jag kan passa på att göra lite reklam: Den 11 december kl 19 blir det julkonsert med bland andra Aktiv Fritids kör. Vi ligger i hårdträning! Det är inte klokt vad det är roligt att jobba med alla dessa positiva människor som lägger tid och engagemang på en kommunkör. Varannan tisdagkväll möts man av glada tillrop vid övningstillfällena, och så dansar man hem sen. Kul! Hoppas du som läser detta kommer och lyssnar och sjunger med oss i Jenny Nyströmsskolans aula den 11 december!

Ingelstorpsskolans elever tränar inför Lucia. Aldrig tidigare har det varit så många som har varit med på övningarna som i år, och duktiga på att sjunga är de också. Natten går tunga fjät... Lite extra stämningsfullt är det ju med det kalla vädret och snön. Om det blir som vanligt så försvinner det väl till 13 december förstås, men än så länge så njuter jag.

Mitt piano är nystämt! Ni anar inte hur skönt det är! Efter två flyttar så lät det mer än lovligt anarkistiskt, men nu klingar det så ljuvligt igen, lagom till advent och jul. Så underbart! Och nu ska det bli stämt en gång om året igen. Min gamle pianostämmare Bertil Hammerth, som en gång i tidernas begynnelse lärde mig spela elorgel och därmed öppnade dörren till musiken för mig (för det är jag dig evigt tacksam!), gick bort 2005 och på något sätt har det varit en känslomässig tröskel att ta mig över just detta att låta någon annan än han peta i mitt rödbruna älskade piano. Nu var jag tvungen, och jag tror att Bertil förstår och ler i sin himmel. Hans känsliga öra är sannolikt lika känsligt nu. Nu Bertil kan du spela As time goes by igen på mitt gamla Nordiska, precis som du alltid gjorde när du hade stämt färdigt! Men några nybakade saffranslussekatter kan jag inte bjuda dig på...

Och gymnasieskolorna kan genomföra sin rugby med fest och allt, trots stölderna på Jenny och Lars Kagg. Styrelsen för gymnasieförbundet beslutade igår att tillskjuta de 60 000 kr som saknades. Jag tror det är helt rätt. Och naturligtvis tror jag också att elevkårerna alldeles på egen hand inser att de absolut INTE kan förvara pengar på sina respektive expeditioner i fortsättningen. Då får de nämligen lätt fötter...

Ett annat ärende igår rörde kostpolicy för gymnasieskolorna. Jag tror jag fick gehör för en synpunkt, trots att jag bara var ersättare igår, nämligen namnbyte från matsal till restaurang. Det skickar ut helt andra signaler att benämna stället där man äter för något annat än matsal (som ju känns som ett begrepp för utfodring). När man byter namn om ett tag, tacka mig då! ;-)

Nej, nu längtar jag ut i kylan. So long!

tisdag, november 13, 2007

Skitprat

Folk som det inte pratas skit om är det inget bevänt med sägs det. Egentligen borde man alltså vara stolt över allt skitprat. Pratar folk om en så betyder det att man finns och betyder nåt.

Fast jag skulle ALDRIG vara stolt över att vara den som sprider ogrundad goja över andra. Då skulle jag skämmas.

Så det så.

måndag, november 12, 2007

Dumma frågor

Varför skulle man bjuda en vegetarian på blodig biff?
Varför skulle man bjuda en vegan på traditionella pannkakor med mjölk och ägg?
Varför skulle man bjuda en glutenallergiker på kanelbullar?
Varför skulle man bjuda en fiskallergiker på västkustlåda?
Varför skulle man bjuda en nötallergiker på valnötsbröd?
Varför skulle man bjuda en absolutist på nubbe?


Ja, varför? De allra flesta förstår nog varför man INTE gör det, och de skulle aldrig drömma om att göra det heller.

En del frågor är helt enkelt för dumma för att ställas. Tycker jag alltså.

Det är vår framtid ju!

Ibland blir man så himla trött på allting. Vid en del tillfällen är det en fullt normal reaktion på att man har jobbat för mycket och då säger kroppen ifrån. Sådan trötthet kan man lära sig att hantera. Och visst, jag är trött på det viset också, men det kommer att räcka med sömn och lite fri tid så är det problemet ur världen. Frågan är bara hur mycket fri tid man kan få med flera körer på gång samtidigt och luciatåg och julkonsert och kyrkomusiken och saffransbaket och ... Men det reder sig.

Just nu är jag mer bekymrad över alla struntsaker som snor energin från det som är riktigt viktigt. Regeringens ministrar, parlamentariker och statssekreterare, främst de som har blå färg i själen, fuskar med skatter, resor och avgifter. Ja, de borde skämmas riktigt ordentligt. Det är skamligt att så medvetet syssla med mörksens gärningar under så lång tid och inte sluta upp med det förrän man blir avslöjad. Usch och fy på dem! Hur ska man motivera vanligt folk att göra rätt för sig när inte makthavarna gör det?

Men, just nu händer det något som är än mer allvarligt. Vi är så upptagna med att spy galla över den här smutsiga byken att vi glömmer våra verkliga uppgifter. Under tiden vi rullar en minister i tjära och fjädrar så svälter barn till döds i främmande länder. Människor förföljs, torteras och sätts i fängelse utan grund och utan rättegångar. Här på hemmaplan genomför regeringen ett av de största systemskiftena vi kommer att uppleva. Välfärden monteras ned och vi får ett sjuhelsickes jobb med att bygga upp den igen. Våra gemensamma resurser i form av statligt ägda bolag säljs ut. Jakten på sjuka och arbetslösa går vidare och tvingar familjer att splittras eftersom inte mamma och pappa kan få jobb i samma landsände. Och fler exempel finns, många fler. Varje tidning borde bränna våra händer. Istället har vi så kraftig hud att vi bara läser om ännu en skatteskandal eller om hur Idol-juryn har röstat.

Vänner, vakna upp! Sila inte mygg medan ni sväljer kamelerna. Det är ju vår framtid det handlar om!

Fel vägval va?

Vilka dagar och kvällar man har haft! Fullt upp skulle man kunna säga från tidig morgon till sen kväll. Riksdagsledamöter på besök, studiebesök, heldagsmöte med kultur- och fritidsnämnden där detaljbudgeten antogs med mera med mera. Och igår var det Fars dag med sedvanligt firande hemma hos föräldrarna. Efter detta frosseri i mat och tårta var det dags att anfalla tvätthögen. Nu är den avsevärt mycket mindre. Skönt.

Så, nu är jag alltså tillbaka på banan igen. I helgen kunde vi höra och läsa om storebror strax till höger som har bestämt sig för en omorientering. Kan man inte vara arbetarparti så kan man bli företagarparti. Håller inte den egna skolpolitiken så kan man ta efter andra som befinner sig långt längre åt höger. Ja ja, man gör sina val.

Men, i ärlighetens namn, finns det inte bättre och mer strategiskt riktiga tillfällen att kopiera det nya arbetarpartiet moderaternas politik än just nu? Jag menar, det kan ju inte vara så ofta de befinner sig i skamvrån så totalt som i dagsläget?

Men som sagt, man gör sina val. Det finns all anledning att vara självkritisk för oss som förlorade stöd i förra höstens val. Det finns en rad saker vi kan göra bättre nästa gång. Men då gäller det nog att göra dem just bättre. Det gör man inte genom att köra en lightkarbon på en suddig blåstencil.

tisdag, november 06, 2007

Vilken idrott sysslar vi med?

Goe liberalen skrev häromdagen på sin blogg om hur det känns att samarbeta med ett parti i regeringen som hela tiden ställer till det genom att agera omoraliskt. Vi ser exempel på exempel där moderater struntar i att betala licenser och struntar i att betala skatt. Som medlem i ett alliansparti känns det då som om man är med i ett fotbollslag där en av spelarna hela tiden gör självmål. Tycker goe liberalen alltså. Det måste vara hårt.

Jag tycker liknelsen är himla bra. Jag för min del känner det just nu som om mitt lag inte riktigt är överens om vilken bollsport man sysslar med. Kanske är det så illa som att en del inte ens spelar en bollsport utan gör något helt annat.

Eller så är det bara jag som tror att vi spelar fotboll medan alla andra spelar hockey. Då är det inte konstigt att jag ramlar så ofta och slår mig så illa. Jag förväntar mig en mjuk gräsplan men möts av något som är iskallt och hårt. Alltså, kanske borde jag ta mig en funderare.

torsdag, november 01, 2007

Ekonomiproblem

Jag bläddrade genom tidningen Dagens samhälle i morse. Där stod det att 32 kommuner har så stora problem med sin ekonomi i år att de inte klarar balanskravet. Förra året var motsvarande siffra 8.

Ja, det är inte så konstigt. I Kalmar förlorar vi miljoner på regeringens systemskifte a' la inverterad Robin Hood "att ta från de fattiga och ge åt de rika". Nästa år ligger förlusten på 40 miljoner. Och vi har förmodligen bara sett början. Suck. Men i Danderyd har de nog glada dagar! De behöver nog inte spara in 75 miljoner och sälja ett av sina bolag till sig själva.

;-)

Ännu en regeringsskandal

Vad finns det för likhet mellan regeringens ministär och dess medarbetare å ena sidan och hockeytränare å den andra?

Jo, båda har en utveckling liknande intrigen i "Tio små negerpojkar". Pinsamt Reinfeldt, pinsamt. Regeringsprocessen har statsministern det yttersta ansvaret för. När det gäller hockeyn är det lite mer komplicerat, men elitidrottsvärlden har ju sina egna policies. För regeringen gäller vanlig hederlig etik och moral. Pinsamt Reinfeldt, pinsamt att detta händer gång på gång.

Å andra sidan kanske detta kan få en del att skrika lite mindre då det gäller att kritisera andras handlande. En liten gnutta ödmjukhet inför andras mänskliga brister och fel kanske man framöver ska kunna hitta hos den heliga alliansen. Men det förutsätter å andra sidan att inte Ulvskog och co beter sig likadant som alliansen tidigare gjorde nu när det är (s) som står utanför regeringsmakten. Kan man möjligen få önska sig en lite mer nyanserad och balanserad debatt?

Men krisberedskap kan man inte ha på krogen medan man sveper en flaska vin tillsammans med en journalist på uppdrag. Och journalisten borde också veta bättre. Där går gränsen. Och det här har ju Schenström nu insett till slut. Suck.

Ny favvis!

Jag har fått en ny favoritskribent! Han jobbar på Östran och heter Peter Akinder. Kolla inlägget http://www.ostran.se/opinion/ordbajsarnas_julafton

Det finns alltså förnuftiga människor även inom andra partier än ens eget. Ibland är det oerhört skönt att kunna konstatera det! Fast det är klart, det finns fler hos oss, många fler, fastän vi är så små, så små.
:-)