FÖRSTA MAJ
(Text: Hannes Sköld, 1911)
Första maj, första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.
O du älskogens vår.
som befriande går
över landen i segrarefärd,
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.
Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
blir i dag som en lumpen legend.
Och vår håg och vår hand
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden
spänd.
Just denna dag, varje år, så klingar dessa ord med tillhörande toner i sinnet. Nostalgi, javisst, och en lite melankolisk känsla av hur första maj kunde ha sett ut om inte om hade varit.
Något firande av första maj är inte aktuellt att delta på.
Jag vet i ärlighetens namn inte hur långt jag skulle behöva åka för att vara
med på ett sådant som är ärligt, uppriktigt, genuint, öppet och genomsyrat av
gedigen kampvilja mot orättvisor och för en hållbar framtid.
Så jag stannar hemma och hör tonerna och orden inombords.
Det blir bäst så för ett rödgrönt hjärta.
