lördag, mars 23, 2019

Grattis Emmy!

En liten påskkärring gjorde entré
Och ville förstås också vara me
Långt innan klockan var slagen
Att kämpa sig ut ur magen
Nu har det gått trettio år
Tänk vad snabbt de åren går!
Roligare och roligare har det ju blivit
Och många födelsedagsdikter har jag skrivit
En klok dam vill vi idag gratulera
Och en dag tillsammans vill vi spendera
Lycka till med allt önskar vi dej
Min egen lilla påskkärring till tjej!
GRATTIS TILL DE 30 ÅREN!

Tack mamma och pappa!

Tack mamma och pappa för allt ni gav till oss. Idag är det tre år sedan pappa lämnade oss och jag har smyckat graven och tänt ett ljus. Även när det har slocknat, för det gör det så småningom, så lever ni kvar genom minnen av all kärlek och omsorg som ni visade oss. Och har vi tur så bär vi också en del av er vidare.
Vi saknar er.
Alltid.

torsdag, mars 21, 2019

Idag för tre år sedan

Den här dagen för tre år sedan förlorade min pappa sitt ena ben. Döden kom knappt två dygn senare och tog hela pappa ifrån oss (i jordisk bemärkelse). Det var fullständigt gräsliga dygn. På söndagskvällen kom smärtan som fick honom att skrika så högt att det hördes ut på gatan innan ambulansen kom och hämtade honom. På måndagens eftermiddag kom beskedet att benet inte gick att rädda, på tisdagen fick man inte bukt med smärtan i andra delar av kroppen och på onsdagsmorgonen förstod vi att pappa skulle somna in för alltid efter att bara tre dygn tidigare klättrat i trädgårdens fruktträd i full färd med att beskära dem efter konstens alla regler. Det var ofattbart. Resan från från full fart till orörlighet i en IVA-säng, lemlästad och full av smärtstillande var plötslig och lika fullständigt oväntad som obarmhärtig.

Jag hade under dessa dygn hunnit planera inköp av permobil, funderat på hur villan på Fasanvägen skulle byggas om, bett till Gud om en annan lösning än den som sedan blev och under tiden kastats längre och längre in i den djupaste förtvivlan. Att förlora båda sina föräldrar inom loppet av lite mer än två månader var grymt. Jag var allt annat än beredd på det. Pappa var, och är fortfarande, oerhört viktig för mig.

Men, livet gick vidare. Dagen då pappa dog fyllde min dotter Emmy 27 år. Hon hann hem för att tillbringa sin älskade morfars sista vakna timmar tillsammans med honom dagen innan. Vi var många runt hans säng när han tog sitt sista andetag. Sedan åkte vi hem. Mycket till födelsedagsfirande blev det ju inte det året.

Nu på lördag fyller hon 30 år. Familjen har utökats med lilla ljuvliga Ilse Ingrid som äntligen döptes och välkomnades in i Guds stora familj i lördags. Mamma Ingrid lever vidare i hennes namn och pappa Rolf lever vidare i min systers barnbarn Anton Otto Rolf. Det är fint ändå.

På lördag kommer mammas och pappas grav att vara smyckad med färska blommor och tänt ljus och sedan ska vi fira Emmy med buller och bång. Sorgen och glädjen de vandra tillsammans... Sällan är de orden ur Sv ps 269 så aktuella för mig som just under tiden 21-23 mars, varje år...

torsdag, mars 07, 2019

Internationella kvinnodagen 8 mars 2019


Maria går på vägen som leder in till byn
Hon sjunger och hon skrattar åt lärkorna i skyn
Hon är på väg till torget för att sälja lite bröd
och solen stiger varm och stor och färgar himlen röd


Då möter hon en herre på en häst med yvig man
Han säger: - Jag är kungens man så jag tar vad jag vill ha
och du är alltför vacker för att inte ha någon man
Följ med mig in i skogen skall jag visa vad jag kan

Hon tvingas ner i gräset och han tar på hennes kropp
Hon slingrar sig och ber honom för Guds skull hålla opp
Men riddarn bara skrattar, berusad av sin glöd
så hon tar hans kniv och stöter till och riddaren är död

Dom fängslade Maria och hon stenades för dråp
men minnet efter riddaren det blev firat varje år
Ja herrarna blir hjältar men folket det blir dömt
och vi som ser hur allt går till vi får veta att vi drömt


(En kungens man av Björn Afzelius)


Klass och kön... Ja, det handlar fortfarande om klass och kön. Det har faktiskt inte förändrats särskilt mycket alls sedan de stora landvinningarna rösträtten och slaveriets avskaffande, fast i ärlighetens namn så kan man undra om slaveriets avskaffande gäller kvinnor världen över. Jag tror egentligen inte det. Kön är den dimension som skär igenom allt och det går alldeles för långsamt framåt, i synnerhet om man betänker hur upplysta vi borde vara år 2019.

Så, som jag skrev häromdagen apropå internationella kvinnodagen 8 mars:

Den ska man inte fira. Den ska man ägna åt eftertanke och strategiska förändringsplaner samt till att minnas och de högt respekterade föregångare som banade vägen för en mer rättvis värld. Kom ihåg det! Inga grattis, inga rosor, ingen tårta, såvida man inte på allvar tror att det uppskattas att ha lägre lön, mer jobb, större ansvar, sämre hälsa och ständigt förminskas av sunkiga normer. Det uppskattas inte kan jag tala om, och det hjälper inte med en ros en dag om året och orden Jag älskar kvinnor...



onsdag, mars 06, 2019

Inte brist på pengar utan på moral

Replik publicerad i Barometern den 6 mars 2019
Synsättet att allt ska motiveras utifrån pengar genomsyrar numera det mesta, även Peter Palms begreppsvärld när han i lördagstidningen hävdar att jag är naiv som inte begriper att mänsklig interaktion, etik och moral handlar om pengar.
Palms reaktion föranleddes av en debattartikel där jag hävdade motsatsen. Allt handlar nämligen inte om pengar. Jag har inte skrivit ”allt åt alla i kärlekens namn” vilket Palm påstår. Vad jag skrev var att vi inte ska hämta vår etik från plånboken. Det leder, hävdar jag, helt enkelt fel.
Vi lever i ett av världens rikaste länder. Det är inte materiell resursbrist som hindrar oss från att vara medmänskliga mot människor som behöver hjälp. Det är brist på etik och moral.
En eloge vill jag ändå ge Palm. Den vanligaste reaktionen på synpunkter liknande dem jag nyss framförde är anonyma meddelanden i brevlådan eller i e-posten. Palm skriver under med namn. Innebörden i responsen är dock densamma: Den som inte fattar att det enda rätta är att pengar ska styra människans handlande är korkad, av en del även definierad som på gränsen till kriminell. Det får mig att undra vart vi människor egentligen är på väg.
Var och en har naturligtvis rätt till sin egen uppfattning, men när kärleken till pengar värderas högre än kärleken till medmänniskan så tror jag att vi är farligt ute.
Birgitta Axelsson Edström

söndag, mars 03, 2019

Choirs for future 15 mars


Varmt välkomna
till
Stortorget den 15 mars kl 17
för att lyssna på mängder av körer,
bland andra oss i Vox Communis, 
som sjunger från Domkyrkans trappa!
(Vid dåligt väder ute sjunger vi inne i Domkyrkan)

fredag, mars 01, 2019

Jag fick ett brev...


Signaturen Ulf N gillade tydligen inte min senaste debattartikel och kände sig manad att skicka brev till mig. Han slösade till och med porto på kuvertet med den datautskrivna adressen som var fäst med transparent tejp. Ursäkta,men jag blir rätt trött på den allsköns bråte med fegstämpel som landar i brevlådan.

Trött, men inte uttröttad. Bara lugn.