Vår reservation från dagens sammanträde i Omsorgsnämnden, ärende Kalmarmodellen av LOV:
Äldreomsorgen i sju västländer har
jämförts i en nyligen publicerad studie och slutsatsen är tydlig:
Kvaliteten inom äldreomsorgen har inte blivit bättre av
privatisering, varken i ett nationellt eller i ett internationellt
perspektiv.
Forskningen är
entydig: Om de äldre själva får välja vad som är allra viktigast
handlar det om tre saker: Flexibilitet: att få påverka innehållet
i omsorgen. Kontinuitet: att få omges med samma personer samt att
personalen kan ta sig tid. Äldre vill alltså ha och värderar
verklig valfrihet helt i linje med Vänsterpartiets förslag från
december 2012, inte val mellan utförares glättiga broschyrer och
poppiga hemsidor. När hemtjänsten kommer vill man kunna välja att
gå ut i stället om solen skiner istället för att duscha, eller
att få hjälp med tvätten istället för dammsugning om det bättre
behövs den dagen. Innehåll är således viktigare än utförare.
Trettio års privatisering inom
äldreomsorgen har inte lett till ökad kvalitet. Däremot utmärker
Sverige sig i ett helt annat avseende: Inget annat land har en så
stor andel av den privata äldreomsorgen i så få bolag. Carema och
Attendo, bolag som i sin tur utmärker sig som storskaliga och
vinstdrivande koncerner och som har väldigt lite gemensamt med små
bolag som vill känna sig närmare brukaren, är dominerande på den
svenska marknaden. Den sk Kalmarmodellen saknar möjlighet att gå
emot den utvecklingen. Små företag och idéburna organisationer
kommer att stå sig slätt mot de stora drakarnas möjligheter att ta
marknadsandelar.
Argumenten för 20-30 år sedan när
privatiseringen började var att en konkurrensutsatt äldreomsorg
skulle leda till lägre kostnader, högre kvalitet och effektivare
metoder. Ingenting tyder på att de målen har uppnåtts. Istället
vet vi att lägre personaltäthet leder till försämrad kvalitet,
och den utvecklingen är tyvärr redan igång, oavsett hur många
mätningar, tidsstudier och uppföljningar som privatiseringen har
medfört. Följden blev inte ökad kvalitet utan istället en större
byråkratisk kontrollapparat. Svenska studier visar dessutom att
privata vårdbolag har lägre bemanning än kommunala. Allra lägst
har de vårdbolag som drivs av riskkapitalbolag. Också antalet fast
anställda minskar och timanställda ökar vilket tyder på dålig
personalpolitik. Där är skillnaden särskilt stor inom hemtjänsten.
Valfriheten enligt LOV innebär också
en risk för ojämlikhet visar brittisk forskning. Den som är stark,
välutbildad och har råd och/ eller har anhöriga med initiativkraft
och höga röster, kan leta upp ett gott privat alternativ. Där kan
man också via RUT köpa tilläggstjänster som extra städning och
på så vis skaffa sig en riktigt heltäckande omsorg. De flesta
andra förlorar dock stort. De flesta som är beroende av äldreomsorg
har, oavsett hur stora resurser de har i övrigt, dessutom så stora
stödbehov att möjligheterna att göra egna val mellan utförare är
mycket begränsade.
Vi ska inte behöva skämmas för vår
äldreomsorg. Istället för att lägga ut hemtjänsten till
vinstdrivande företag som sätter vinsten framför kvaliteten bör
vi lyssna till de äldres synpunkter och fokusera rätt. När man
inför LOV, oavsett om den kallas Kalmarmodellen eller inte, görs de
äldre till kunder och man lägger utvecklingen och välfärden i
händerna på marknadskrafter som inte styrs demokratiskt utan på
helt andra sätt. Det leder logiskt nog, vilket både forskning och
omvärldsspaning visar, åt fel håll.
Därför reserverar vi oss mot
Införandet av LOV i hemtjänsten i Kalmar kommun. Våra äldre
förtjänar bättre.
Birgitta Axelsson Edström och Elsa Berg
Vänsterpartiet
1 kommentar:
Bra gjort V Kalmar
Skicka en kommentar