Återväxt eller kontinuitet

Hur är det egentligen ställt med återväxten i våra partier? Ja, vi i Vänsterpartiet satsar på förnyelse och föryngring. Det är ett friskhetstecken tycker jag. Men andra då?

Jag läste i helgen att kd har ställt samman sina riksdagslistor på flera håll i landet, bl a i Skåne. Där återfinns samma toppnamn på fyra listor, nämligen Alf Svensson. Visserligen är jag FÖR återanvändning, men det gäller främst på miljösidan, ni vet att återanvända papper och sånt, men partiledare? Nej, tack. Hur skulle det se ut om vi satte Gudrun Schyman eller Lars Werner högst upp på våra listor? Eller varför inte ta i ordentligt och använda CH Hermansson? Han har en oerhört stor analytisk förmåga och en glasklar politisk linje, men han har backat från frontpositionen. Det vågade han göra, för det fanns folk som kunde och ville ta över. Man undrar hur det egentligen står till i kd... När det gäller kd i länet så skulle man kunna göra en liten analys av den listan också, men det tänker jag inte göra. I alla fall inte i skrift.

När vi i Vänstern satsar på föryngring när våra företrädare lämnar över sina uppdrag efter lång och trogen tjänst kallas det "avhopp". När kd sätter in sin pensionerade partiledare som toppnamn i ett län där han inte ens bor kallas det... Nej just det, ingenting. Det nämns inte i några värderande ordalag överhuvudtaget. Men det kanske beror på att större delen av pressen är borgerlig, vad vet jag. Eller så tycker man helt enkelt att "kontinuitet" kan få kosta vad som helst.

Där tycker jag att man har fel. Det priset är för högt. Vi får inte hindra nya förmågor från att få förtroende och ta ansvar. Det är ju då man växer. Också som parti.