Vi avslutade dagen med en föreläsning på Byteatern på temat "Klass - Är du fin nog?". Kulturjournalisten Annelie Jordahl gav lite reflektioner från sitt tankearbete från författandet av boken med samma namn. Intressant och tankeväckande. För att förstå det hela lite mer tänker jag läsa boken också. Det borde jag gjort för länge sen.
För visst existerar klassfenomenet fortfarande! Jag känner igen mig oerhört mycket från min egen gymnasie- och universitetstid. Vi kom från olika kulturer, medel- och överklassungarna och jag, och det märktes både i sätt att föra sig, diskutera, argumentera och använda språket i vid bemärkelse. Vi kan önska att klasskillnader inte finns, men den önskan och den strävan får inte förväxlas med hur det egentligen förhåller sig. Då blir man nämligen blind. Det är inte förrän vi ser verkligheten som vi kan förändra den. Och det är hög tid!
Klassresor existerar dock. Jag tillhör skaran resenärer och kan känna mig ganska hemlös ibland. Som tur är har familjens liberal gjort en liknande klassresa, och även om hans ideologi lägger hinder i vägen för honom att se det hela likadant som jag, så delar vi i mångt och mycket samma erfarenheter. Det är skönt. Det gör att jag inte alls är lika hemlös längre. Vi är ju två hemlösa som skapar ett hem åt varann. Och då gör det inget att vi får ytterligare ett perspektiv med oss i boet, det liberala. Även om jag tycker att det perspektivet är helgalet så berikar det livet. Tro't eller ej.
8 kommentarer:
Trodde ju att klassresan handlade om en skolresa på samma sätt som filmen klassfesten handlade om en fest i skolan. Vad tokigt det kan bli va?
Ja, så tokigt kan det bli! För en liberal....
Lika tokigt som att tro att socialdemokratiska arbetarpartiet är ett parti för arbetare eller folkpartiet ett parti för folk!
;-)
Eller???
Undrar bara hur många mer än du och jag som var uppväxta i en arbetarfamilj på den där tillställningen?
Som dagens samhälle ser ut så är det frågan om vem som är arbetare och vem som inte är det om man nu ska använda sig av klassbegreppet. Jag tror det handlar om mycket mer än så. I många läger finns det fortfarande ett romantiskt skimmer över begreppet arbetarklass. Kan
t ex ett vänsterpartistiskt landstingsråd eller kommunalråd säga att man tillhör arbetarklassen. Jag tror att det lika ofta handlar om med vilka man identifierar sig och med vilka man delar sina värderingar. Därför är klassbegreppet till stor del förlegat.
Hälsningar Birgittas kille ;-)
Jag vill inte lägga något skimmer av något slag över någon av de klasser som finns. Det är heller inte viktigt vem som tillhör den eller den klassen. Det som är viktigt att se är vilken kultur man bär med sig och vilka olika förutsättningar olika klasskulturer ger i det samhälle vi alla förväntas leva i och ta del av. Där är vi olika, naturligtvis som individer men också som bärare av förutsättningar som värderas olika och fungerar olika. Och är det egentligen rättvist?
Men det här är en lång och komplicerad diskussion. Vi lär väl fortsätta vid dagens middagsbord misstänker jag. Om inte nån annan också vill delta?
Just det...vad blir det för mat förresten? ;-)
Något ideologiskt korrekt. Rödgrön röra?
;-)
En melon kanske. Grön utanpå och röd i mitten. Precis som en .....
;-)
Centerpartist, alltså. Ja, jag vet att det är en vanlig uppfattning, men jag håller inte med. Jag tycker de är gröna på utsidan och riktigt blå inuti, ungefär lika blå som Emil och Ida var när de skrämde Krösa-Maja med att de hade "tyfis".
Förresten blir det nog omelett och grönsaker samt köttbullar till köttätarna. Jag tycker att det ser ut som om det är just det du svänger ihop så elegant just nu. Nämligen.
Skicka en kommentar