onsdag, september 30, 2009

Kul visa

I lördags var vi som sagt på 40-årsfest hos an av våra goda vänner. Där framfördes Moderatvisan. Kolla länken på http://www.youtube.com/watch?v=SkDGhCXbVOE och skratta och njut!

Det var förstås före epitetet "nya arbetarpartiet" men verkligheten visar väl att det just bara var ett namnbyte och inget byte av färdriktningen. Zebran är ett randigt djur, som sagt.
;-)

Kamp

Det är en rättighet
att få kröka spik
svära
göra fel

Att inte ge upp
är en skyldighet


Visdomsord av Bengt Cidden Andersson ur diktsamlingen Karl Viktor Persson och andra byggjobbare, ALBA 1990

Folkhälsa ska man ta på allvar

Kalmar län ska vara ett hälsolän och alltså ska hälsosträvandena gälla alla. Vi diskuterade den frågan idag när kommunens folkhälsostyrgrupp hade sammanträde.

Just nu drar jag mig till minnes ett tillfälle då jag gick på Stagneliusskolan i början av 80-talet. En dag skulle det vara hörselprov i klassen. Det gick till så att man fick sätta sig längst fram med hörlurar på och så satt audionomen (antar jag) och noterade när man hörde signalerna. Detta upprepades med varje elev i klassen medan resten tittade på. Jag vägrade. Jag hade redan nedsatt hörsel då och tänkte inte sätta mig i en stol och låta alla andra få veta hur illa ställt det var. Efter en stunds tjafs förstod vederbörande att jag inte tänkte utsätta mig för det här utan lät mig vara. Den dagen var redan förstörd vid det laget, kanske resten av veckan också. Jag kan fortfarande känna känslan av förnedring att offentligt tala om för hela klassen att jag redan gick på regelbundna kontroller på hörcentralen, vilket de förmodligen redan anade, men ändå. Jag var tonåring och i den åldern var det viktigt att vara som alla andra. Kanske är det fler än jag som känner igen just sådana krav från ungdomstiden. Numera, i mogen ålder, har man fått ett annat perspektiv på sig själv. För min del får folk acceptera mig som jag är, annars får de skita i det. Det är inte mitt problem, det är ju deras. Jag kan inte trolla bort en funktionsnedsättning som jag är född med, men jag försöker hantera den och göra så gott jag kan för att kompensera det jag saknar. Det behöver jag inte skylta med utan jag gör det ändå. Ibland funkar det riktigt bra, ibland inte så bra men jag försöker.

Men som sagt, jag kände mig kränkt. Man har tack och lov slutat med såna offentliga kontroller inom skolan, men det händer kanske på andra håll. Tänk om någon skulle få för sig att, i folkhälsans tecken, kolla vikten på förtroendevalda eller anställda. Är det någon som fattar vad det skulle vara? Det är INTE folkhälsa. Det är förnedring och kränkning så att det lyser lång väg. Hade jag tvingats på en våg i ett sammanhang som jag inte själv hade valt så hade jag skrikit rakt ut. Jag har inte vägt mig på 20 år och det är en privatsak som jag har rätt att bestämma över själv och som jag inte behöver tala om för någon om jag inte vill. Varför ska jag överhuvudtaget behöva tala om ATT jag inte väger mig eller VARFÖR?

Att tvinga någon att göra nåt, av vilket skäl som helst, kan aldrig vara "på skoj" och "en kul grej". Det är INTE kul. Skulle någon vilja bli tvingad att sjunga offentligt en och en som "en kul grej" när det är det värsta man kan tänka sig? Jag tycker att det är kul att sjunga så jag gör det gärna och jag mår bra av det, men jag skulle aldrig drömma om att tvinga andra att göra det när de inte vill, inte ens "på skoj". De ska inte ens behöva motivera varför de inte vill. Det är ju en privatsak.

Man har ingen aning om vilka problem folk har. Vi har redan alldeles för många som lider av komplex för än det ena och än det andra. Såna saker ska inte bagatelliseras. Lidandet bär var och en med sig, öppet eller dolt.

Folkhälsa handlar om välbefinnande i ett brett perspektiv. Integritet, respekt, hänsyn och vanligt sunt förnuft är bärande delar i hur man behandlar sina medmänniskor på ett korrekt och hälsobefrämjande sätt. Att göra nåt som man känner sig tvingad till skulle leda till raka motsatsen.

Så vi får väl hoppas att det inte ens händer, eller hur? Man har väl lärt sig nåt på de senaste 25 åren. Hoppas jag.

tisdag, september 29, 2009

"Den politiker nu kommer..."?

Låt mig först klargöra två saker. För det första, alla kan göra misstag. Det viktiga är att man lär sig något av de misstag man gör, och därmed inte upprepar dem, åtminstone inte hela tiden. För det andra: Kommunen kan inte skriva policies för allt. Vi har någon form av gemensam värdegrund och rättsuppfattning som gör att vi inte behöver författa riktlinjer om självklarheter. Vi har redan idag en uppsjö av styrdokument i Kalmar kommun, och de blir fler och fler. Det senaste i raden är ett förbud som Barn- och ungdomsnämnden har antagit angående partipolitiska budskap på skolavslutningar.

Nej, något sådant skulle inte behövas kan man tycka. För de allra flesta av oss är det en självklarhet att inte bedriva partipolitik på elevernas avslutningshögtid. Vi skulle inte ens komma på tanken. Det hela är ju absurt. Nu gjorde dock Folkpartiet liberalerna i Kalmar just detta i våras. Det bästa hade förstås varit att de hade förstått sitt övertramp och insett att det var fel. Då hade historien slutat där. FP hade kanske kunnat hoppas att folk skulle glömma. Det är trots allt mänskligt att fela, som sagt.

Men, så enkelt var det inte. Nu har företrädare för tre olika borgerliga partier protesterat på insändarsidorna mot beslutet och sagt att det är onödigt. Förstår inte Björn Brändewall, Magnus Isaksson och Berit Rudolfsson att era insändare och er reservation i nämnden verkligen visar hur viktigt det är att ha ett förbud? Ert agerande talar om för oss att ni gladeligen om och om igen kan tänka er att framträda på barnens skolavslutningsdagar med partipolitiska budskap. Förstår ni inte själva vilket gigantiskt självmål ni gör?
Ni i den borgerliga alliansen kan självklart dela ut vilka priser ni vill och uppmuntra barn och elever på olika sätt. Det kan de sannerligen behöva när de lever med den nationella skolpolitik ni mot bättre vetande bedriver, men blanda inte ihop era politiska aktiviteter med ”Idas sommarvisa” och ”Den blomstertid nu kommer”. Skolavslutningarna ska naturligtvis vara fria från partipolitik. Det förstår de allra flesta.

Fullt upp

Det blev en intensiv helg den här gången också, följd av fullmäktige igår. Det är inte många minuter man får tid att sitta vid datorn när verkligheten ser ut på det sättet. Besök av goe liberalens goa dotter från Jönköping, fira hennes 26-årsdag, gå på fotboll och se Kalmar AIK klara sig från negativt kval, gå på 40-årsfest hos gode vännen Tomas och umgås med spännande och trevliga människor, sova på EFS-gården i Timmernabben och återuppleva gamla miljöer och påminnas om gamla nostalgiska minnen samt tvätta och allt det andra som också måste göras. Det blir liksom ingen tid över.

Men det är ju kul att ha fullt upp! Tack till alla som förgyller livet!

I kväll kommer min goa dotter hem till lilla Kalmar från stora universitetsstaden. Det ska bli skönt att få rå om henne lite. Mysigt! Men först är det övning med Vox Communis! Vi hörs och ses!

tisdag, september 22, 2009

Vilken värld det ska bli!

Två dagar på Syninge i slutet av förra veckan följdes av en lat lördag med höstplantering och röjning på balkongen samt ett kyrkoval på söndagen. Valdagar är speciella. Att stå utanför vallokalen och dela ut valsedlar är faktiskt roligt. Kyrkovalet är ju inte som andra val, stämningen är mer gemytlig och tonen mycket vänligare, åtminstone för det mesta. Det var trevligt att få ta emot uppskattning för en del insatser från företrädare för andra nomineringsgrupper. Det brukar inte hända i andra val.

Vi från ViSK gjorde ungefär samma valresultat som förra gången. Vi behåller våra mandat i såväl stift som kyrkomöte. Det som är extra roligt är att i Norra Möre och Öland fick vi nästan tre gånger så stor andel som i stiftet totalt. Det värmer! Ett stort tack till alla som på olika sätt ställt upp i kyrkovalsarbetet! Det har handlat om att stå på listan som kandidat, att dela ut material, att köra runt med valsedlar till alla vallokaler, att sätta upp posters och inte minst att bidra med glada tillrop och uppmuntrande ord. Tack alla goa kamrater, ingen nämnd, ingen glömd!

Här hemma rullar verksamheten på. Det är ett år till "stora" valet och planerna tar form. Dagarna på Syninge var positiva och bådar gott inför framtiden. Vänsterpartiet har gjort en resa, och den har tagit tid, alldeles för lång tid kan man ju tycka, men nu är vi på banan och det är det viktigaste. Alla goda krafter ska förenas för det stora målet: Att skapa ett bättre och rättvisare Sverige. Det är en stor uppgift, men den är livsviktig. Jag är trött på att se samhällståget rulla iväg åt fel håll gång på gång. Och vi är många som är lika trötta.

Full fart framåt är det som gäller alltså! Vi har mycket bättre förslag än den sittande regeringen som kör så fort den kan men med växeln inställd på backläge. Lägg in ettan istället, satsa på utveckling och kör så det ryker!

Apropå en bättre värld: Igår var det World Peace Day. Vi i Vox Communis (den underbara kören som jag har förmånen att arbeta med varannan vecka) gjorde en spontankonsert på stadsbiblioteket med anledning av detta. Det blev tjugo minuters musikunderhållning som jag hoppas och tror gav biblioteksbesökarna lite utöver det vanliga som de brukar få när de besöker biblan. En dags fred, tänk att man måste ha en speciell dag för det. Det är sorgligt, men idén är god och sätter fingret på det som är så absurt: I vår tid, när vi egentligen har bättre förutsättningar än någonsin att skapa ett gott liv för alla, så krigar vi och slår ihjäl varann. Vi borde på allvar starta krig mot fattigdom, sjukdomar och svält istället. Nåt förnuft borde vi väl ändå kunna visa???

"En värld där allt är harmoni; Vilken värld det ska bli!" Vi är inte där än, men vi vill dit, och varje litet steg är värt att ta för en bättre tillvaro. Det är nyttigt att tänka på, i alla livets situationer.

onsdag, september 16, 2009

Av bara farten???

http://www.ostran.se/sveriges_nyheter/anders_borg_gjorde_fel_avdrag

Gick det av bara farten och av ohejdad vana, finansminister Anders Borg?

KD i Kalmar är fel ute

Ibland blir de partipolitiska ambitionerna att trycka till politiska motståndare större än viljan att skaffa sig en korrekt bild av hur saker egentligen förhåller sig. Detta drabbade Kristdemokraterna i Kalmar kommun i insändaren i Östran den 16 september. De påstår nämligen att Vänsterpartiet ställer upp i kyrkovalet och att Vänsterpartiet i artiklar har uppmanat folk att rösta på just Vänsterpartiet den 20 september. Det är fel.

Vänstern i Svenska Kyrkan (ViSK) är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp som består av engagerade medlemmar i Svenska Kyrkan. Vi delar arbetarrörelsens traditionella värderingar om rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Visst, en del av oss är medlemmar i Vänsterpartiet. Vi deltar som självständig nomineringsgrupp i kyrkovalet på stiftsfullmäktigenivå samt till kyrkomötet i Växjö stift samt på en del håll även till lokala kyrkofullmäktige och kyrkoråd. Kristdemokrater runt om i landet engagerar sig tydligen inte på det sättet, och det står dem naturligtvis fritt. Det väljer man ju själv.

Mer problematiskt är att KD hävdar att politiker ska lämna kyrkan i fred. För mig som aktiv kristen är detta en ståndpunkt som är fullständigt orimlig. Jag kan inte förstå varför människor som är aktiva inom politiken och som är partimedlemmar skulle vara mindre välkomna än andra att delta i kyrkans arbete. Är politiker andra klassens medlemmar i Svenska Kyrkan? Finns det en motsättning mellan samhälleligt engagemang och kyrkligt engagemang?

Så är det inte i min värld. Vi är alla lika mycket värda, och alla ska vara välkomna att delta i Svenska Kyrkans verksamhet. Över åsiktsgränser och ursprungsgränser kan vi tillsammans fira både gudstjänst, dela nattvard och utöva våra demokratiska rättigheter i kyrkoråd och fullmäktigeförsamlingar. Då fungerar kyrkan som en öppen folkkyrka, och med engagerade medlemmar kan den också bli ett rättvisans tecken i en värld som till stora delar blir alltmer orättvis. Det vill Vänstern i Svenska Kyrkan bidra till och det är därför vi ställer upp i valet. KD i Kalmar kallar det klåfingrighet. Jag kallar det istället vilja, engagemang och omsorg om Svenska Kyrkans framtid.

tisdag, september 15, 2009

Golvad av skadestånd?

http://www.sr.se/kalmar/nyheter/artikel.asp?artikel=3098284

Fast jag tycker att det är snyggt med mörka golv.... Inte behöver nån ha skadestånd för att golvet är svart?
;-)

Ibland är det tydligen riktigt riktigt svårt att sätta rubrik. Eller?

lördag, september 12, 2009

Oxhagen igen

Mona Sahlin har talat. Idag hörde jag henne på bilradion på väg från Skyttis IP där vi var och såg Kalmar Södra med en gnutta tur besegra Högsby med 4-3. Hon sa bland annat att skolor som har byggts upp med gemensamma resurser inte ska reas ut till privata intressenter.

Jag undrar om partikamraterna i Kalmar hörde. Jag undrar om de tar till sig. Jag undrar om de tänker om när det gäller skolan i Oxhagen. Man vet aldrig.

Men hoppet är det sista som sviker, som sagt. Så jag fortsätter att hoppas.

Skönt!

Vi har räddat biblioteksfilialen i Rockneby från nedläggning. Det är jag glad över. Samlingsplatserna och mötesarenorna ute i de mindre orterna ska vi slå vakt om, men det är svårt i dessa budgettider då ramarna minskar och man måste ifrågasätta användningen av varje krona.

Men, man ska lyssna till sin magkänsla. Det gjorde jag den här gången, och så dök det upp en helt annan lösning på besparingsproblemet.

Grattis Rockneby! Tack för att Ni protesterade som ni gjorde. Det är vi alla glada för idag!

fredag, september 11, 2009

Besviken


Skolan i Oxhagen ska enligt många partiers vilja, dvs alla nämndspartiernas utom vår, läggas ner och bjudas ut till en fristående intressent. Det är fel. Det är så himla urbota dumt.

Jag är besviken. Jag är besviken på att man inte avser att ge skolan en chans. Jag är besviken på att man inte värderar elever, personal och föräldrar i området. Jag är besviken på att man inte lyssnar på folk som jobbar och lever i ett område som i så många stycken behöver lyftas.

Men min besvikelse är ju inget mot den besvikelse som folket i Oxhagen känner. Är det konstigt om de tappar tron på makten när den beter sig så här?

Som sagt, besvikelse är ordet för dagen. Och ändå är det bara förnamnet. Kortsiktig kvartalskapitalism tar över och så kallar man det "en sista chans att rädda skolan". Sanningen är att man lämnar WO till en viktig match redan innan man ens har låtit laget träna. Samtidigt skjuter man sig själv i foten. Det kommer att svida till med tiden, tro mig. Det kan inte vara lätt att då sitta fast med skägget i brevlådan och dessutom ha en sönderskjuten fot. Den som placerar sig i den situationen bör tänka till före, inte efter.

Självklarheter

Några reflektioner från veckan:

Självklart kan man inte sitta i en styrelse både som uppdragsgivare och som entreprenör. Det trodde jag var självklart för så gott som alla, men så verkar inte vara fallet. Frågan är inte ens svår, så den pågående diskussionen är fullständigt obegriplig, åtminstone om man utgår från att alla ska behandlas lika. Men det gör tydligen inte alla.

Självklart ska man hålla rågången fri mellan kommun och intressent när det gäller en enskild som vill bygga nytt hus på en av Kalmars mest attraktiva platser. Kontakter: ja, binda upp sig: nej.

Självklart som sagt, sa Bill. Självklart är ordet, sa Bull.

tisdag, september 08, 2009

Man blir så trött...

Jan Björklund aviserar att den blå regeringen satsar 4 miljarder för att stärka rättsväsendet. Detta ska ge ett tryggare Sverige. Hurra hurra!

Samtidigt monterar de ner välfärden, skapar större och större skillnader mellan dem som har och dem som inte har och försämrar möjligheterna för arbetslösa och sjuka att klara sin egen ekonomi. Antalet fattiga barn växer lavinartat, socialbidragsnivåerna höjs och frustrationen över maktlöshet och orättvisor breder ut sig. Det är genom att bekämpa detta som man kan skapa ett bättre och tryggare Sverige som dessutom är hållbart inför framtiden. Det borde de begripa om de tänker till lite. Visst är det bra med fler poliser, det tycker jag också, men man kommer inte att lösa det grundläggande problemet bara genom fler poliser.

Människor är inte djur som kan dresseras. Människor tänker själva, ser själva och drar sina egna slutsatser, men regeringen kommer med snabba lösningar som bara tar hänsyn till symptomen och inte till orsakerna. Är det konstigt att man blir trött?

Apropå kyrkovalet


Debatten inför kyrkovalet den 20 september verkar tyvärr präglas av ambitionen att ge igen med samma mynt. När Gustaf Björck och Dag Sandahl och kanske fler vill begränsa rösträtten till några få blir de bemötta på ett sätt som kan beskrivas med orden ”ni, dvs prästerna, ska hålla tyst”. Det hela känns mycket märkligt.

Självklart är Svenska Kyrkan en folkkyrka med en demokratisk organisation och ett demokratiskt arv. Lika självklart har alla medlemmar rätt att påverka kyrkan genom att använda sin rösträtt i kyrkovalet. Från min utgångspunkt i en kristen vänster är något annat fullständigt otänkbart.

Lika otänkbart för mig är det dock att begränsa yttranderätten. Var och en utan undantag och oavsett position som har engagemang och intresse för kyrkans utveckling har rätt att föra fram sina argument. Argument och åsikter som man inte tycker om ska man förstås bemöta, men man ska göra det med respekt för åsiktsfriheten. Kyrkan är inte, och bör inte vara, en politisk arena vilken som helst där längtan efter makt och höga positioner överskuggar det verkliga syftet, nämligen att göra det möjligt för Guds rike att växa.

Låt alltså debatten flöda, men glöm inte i stridens hetta att det är Kristi kropp det handlar om och den är vi alla delar av. Omsorgen om den måste gå före maktambitionerna. Gud är ju som bekant kärlek, även i valrörelsetider.

måndag, september 07, 2009

Fantastiska Småland och falska tomtar

Det har varit väldigt mycket att göra på sistone. Skrivjobb, flygbladsproduktion, kyrkovalsarbete, möten, möten, möten, resa till dottern och till svärföräldrarna, mer möten och så några möten till. Det är anledningen till min ofrivilliga tystnad på bloggen. Den är inte nedlagd. Den har bara sovit.

Igår var det en strålande eftermiddag. Jag skulle ta mig med kollektivtrafik hem från Åtvidaberg. Tåg till Västervik, buss till Vimmerby, tåg till Kalmar och sedan lokalbuss ända hem. Känns det som en omväg? Ja, det var det. Konstigt nog var det ändå den snabbaste vagen hem. Strax över fyra timmar tog det. Skulle man åka en mer logisk och rakare väg var man uppe i nästan eller till och med över fem timmars restid. Det visade sig dessutom att det var billigare att köpa biljetter direkt på tåget och bussen. 80 kr för tåg mellan Åtvidaberg och Västervik och 120 kr för buss från Västervik till Vimmerby och för tåget hem till Kalmar. Dessutom ingick lokalbussen i priset om jag åkte inom en timme. På nätet uppgav SJ att biljetten kostade 269 kr, utan lokalbuss. Alltså, det känns inte logiskt men det kanske det inte ska heller. Ett litet tips till KLT: Studera Östgötatrafikens lokaltrafik. Där funkar både biljettsystem, sms-biljetter, utrop och hållplatsvisning. Det GÅR att fixa såna problem!

Hur som helst, vilken vacker landsända vi bor i! Har ni sett Verkebäcksviken i sensommarsol? Eller åkt över bron i Ankarsrum när vattnet är spegelblankt och träden bara aningens aningen börjar skifta i rött? Man tappar andan. Dessutom såg jag på en tomtuppfart en riktigt vräkig blå amerikanare med bokstavskombinationen AFA på registreringsskylten. Det blev på nåt sätt så himla absurt att jag nästan skrattade högt.

Idag har jag upplevt lite mer av Småland. Jag har kört runt med kyrkovalsedlar till församlingarna runt Kalmar. Tänk vad mycket trevliga människor man träffar! Ett extra stort tack till vaktmästaren i Påryd som öppnade pastorsexpeditionen bara för mig och dessutom tålmodigt förklarade vägen till Hagby för en kartlös virrpanna som jag. Ett lika stort tack till trevliga Aina i Hagby som tog hand om våra valsedlar och dessutom bjöd in mig på kaffe med kyrkliga syföreningen. Tyvärr var jag tvungen att tacka nej, fast det hade ju varit himla gott med kaffe! Karlslunda kyrka har jag aldrig tidigare sett. Vilken pärla! Och den otroligt krokiga och smala genvägen mellan Påryd och Hagby bjöd på så vackra vyer att jag nästan glömde att titta på vägen. Sista stället för dagen var Åbygården där jag mötte personalen på väg ut. Det var verkligen i sista minuten! Tack till Dörby, Ljungby, Karlslunda, Hagby, Rinkabyholm, Garvaregården (tack för lånet av toaletten!), Ryssby och Åby. Glada, hjälpsamma människor förgyllde min dag! Enda stället där jag inte kunde lämna materialet var Halltorp, så där får jag alltså anlita Kungliga postverket. Men åsynen av Halltorps kyrka är ändå väl värd ett par extra kilometers körning. Sverige är fantastiskt!

Kvällen avslutades med gruppmöte och sedan medborgardialog i Smedby. Båda två var givande möten, men mitt huvud började bli tungt, så tungt...

Ja, just det, regeringen har blivit tomtar och delar ut miljonklappar till sina kommunbarn. Tack snälla blåa tomtar! Fast jag tror det är nästa års val som hägrar mer än allmän givmildhet och generositet. Jultomtar brukar ju vara röda och snälla varje år, inte bara vart fjärde. Och de brukar inte sno pengar först från dem som inget har och dela ut dem till andra som redan har. Så det stämmer ju liksom inte på någon punkt alls det där med julklapparna och de snälla tomtarna.