måndag, maj 31, 2010

Vad gör man, egentligen?

Den här kvällen gick åt till att sitta på fullmäktige på Brofästet. Informationsvärdet och underhållningsvärdet gick väl på ett ut ungefär. I morse attackerade Israel ett fredligt fartyg på internationellt vatten, åtminstone 9 dödades, ett 60-tal finns enligt uppgift på sjukhus och andra sitter fängslade. Och vi sitter inne i fullmäktigesalen. Tja, man ska ju inte göra såna jämförelser sägs det, men vad sjutton gjorde vi där just den här kvällen????

Nåja, några reflektioner kan väl göras:
  • Folkpartiet liberalerna med gruppledaren i spetsen var ungeför lika konstruktiva som vanligt. Jag undrar hur många planer och styrdokument kommunen hade kunnat få fram under den här mandatperioden om den mentalitet som präglar den folkpartistiska kommungruppen hade haft något reellt inflytande över kommunens verksamhet? Och ändå anklagar man kommunen för ineffektivitet. Tillåt mig att småle lite grann i smyg, kamrater.
  • Moderaterna kastar skit på Socialdemokraterna pga sponsring och får lika mycket skit tillbaka. Jag kan konstatera två saker utan att säga för mycket: Två fel gör inte ett rätt samt Det gäller att hålla rent bakåt om man ska attackera andra. Det blev en pinsam histora, mycket pinsam för båda parter som ägnade sig åt pajkastning av högsta/lägsta rang. Visst är det väl märkligt att det ska vara så himla svårt att säga att man har gjort fel?
  • Folkpartiet och Socialdemokraterna kunde göra gemensam sak i en fråga, nämligen den om att få väck kanadagässen från stadens bad- och rekreationsplatser. De kunde i största möjliga samförstånd gemensamt sponsra en jägarförening som kunde skjuta ihjäl gässen en gång för alla. Då blev det ju nån nytta med sponsringen. Åtminstone tycker väl FP och S det för de vill ju bli av med gässen på allvar. S vill till och med att man ska rasta hundarna på badplatserna. Hur tänker man då? Tja, man kan ju undra.
Nej, man borde stått i regnet och blåsten nånstans på stadens gator och torg och manifesterat mot Israels våld mot folkrätten på internationellt vatten, men jag hade inte hunnit att arrangera det idag med den arbetssituation jag har. Sjutton vet vad man håller på med. Egentligen.

Det är inte lätt att vara människa...

Som förtroendevald i Svenska kyrkan känns det naturligt att läsa Kyrkans Tidning. Det finns en hel del matnyttigt där, det får jag lov att tillstå. Det handlar om allt mellan himmel och jord, bokstavligt talat alltså, och ibland blir man glad och ibland blir man upprörd på gränsen till vansinnigt arg. Det sistnämnda hände när jag läste den här artikeln.
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/nunna_sparkades_efter_abortbeslut_0_13899.news.aspx

Den katolska kyrkan har en hel del att begrunda. Sin historia kan man knappast göra något åt, den har ju passerat. Vad man däremot kan begära är att man åtminstone tänker med hela hjärnan och hela hjärtat när man ska hantera sin samtid. Inte heller det verkar man ju göra i vissa kretsar. Det räcker inte med att sopa pedofilin under mattan och låtsas som om den inte har hänt och framför allt HÄNDER, nu bannlyser man en medarbetare som inte har gjort annat än försökt rädda livet på en fyrabarnsmamma. Och hon lyckades. De fyra barnen har kvar sin mamma. Och det fördömer kyrkan.

Kyrkans biskop ger uttryck för en människo- och kvinnosyn som befinner sig ljusår från en som vore rimlig. En kvinna har en enda uppgift och det är att föda fram barn. Om hon sedan kan vara med och ta hand om dem är sekundärt. En kvinnlig nunna kan man döma till evig pina för ett mänskligt beslut som sätter livet framför döden medan man tycker att män som sexuellt utnyttjar barn inte är mer än människor. "Det var väl inte så farligt" tycks vara uppfattningen.

Nåja, jag vet att detta inte gäller alla katoliker. Jag tänker inte dra alla över en kam. Det finns miljoner goda katoliker världen över på alla nivåer som lider över tillståndet i kyrkan, och det finns otaliga exempel på felaktigheter i alla andra kyrkor och samfund. Församlingarna består ju av människor och är därmed behäftade med mänskliga fel och brister. Det måste man acceptera. "Som kristen är man inte bättre än andra, men man har det bättre" som en av mina goda vänner en gång uttryckte det.

Men man har ett ansvar. Som människa har man ett ansvar. Den här skandalen läste jag om i lilla Kyrkans Tidning. Hade jag inte gjort det hade jag inget vetat. Det är ju tystnaden som är farlig för det första. Det är vår bekväma inställning som är riskabel. Det är då orättfärdigheterna får pågå, år ut och år in medan ingen säger nåt och ingen protesterar. För det andra är det förtrycket som är farligt, alltså när regler sätts upp, både synliga och osynliga, som gör att man inte VÅGAR protestera. Det sistnämnda finns inte här hos oss i varje fall, men på andra håll. Hos oss finns dock tystnaden, likgiltigheten och det bedrägliga lugnet som lägger sin våta filt över vårt beteende, i det här fallet över oss kristna som borde skrika i högan sky över orätten.

Men vi ska inte döma. "Den som är utan synd ska kasta första stenen" heter det ju, och det handlar inte om att kasta vare sig sten eller fördömanden här. Det handlar om att visa på Guds kärlek, på en annan väg än fördömanden och bannlysning, en mänsklig och gudomlig väg.

Människan ställs inför svåra val som måste göras. Ibland blir det rätt och ibland fel. Här har jag svårt att se att nunnan gjorde ett felaktigt val. Hon gjorde helt rätt, men man är naturligtvis fri att tycka något annat. Felet i mina ögon gjordes ju när någon annan, i det här fallet en, som det verkar totalt livsfrånvänd biskop, fördömer henne helt och hållet, apropå "att kasta första stenen". Det är ju absurt.

Det är inte lätt att vara människa, men vi har inget annat val. Det måste även en kyrka våga inse. Tack och lov att förlåtelsen finns. Den omfattar ju även biskopen och till och med oss, vi som inte säger ifrån.

lördag, maj 29, 2010

Full fart framåt kamrater!

Ja, då har man avverkat sitt första partistyrelsemöte. Det var en mycket positiv erfarenhet. Roliga diskussioner, högt i tak, många skratt och en varm och äkta stämning. Jag är stolt över att få tillhöra den kretsen! Fast det är klart, hade jag börjat fredagen något senare än 0320 hade jag troligen haft några fler vakna hjärnceller framåt kvällen och jag hade nog kunnat uppskatta den goda indiska maten lite mer.... Men bor man i Östra Småland så ser kommunikationerna ut på det viset. Efter 1,5 timme på tåg mot Stockholm är man längre bort från Stockholm än när man började. Och lite kan man kanske få vara beredd att offra när man har fördelen av att bo i en av Sveriges allra vackraste städer.

Men just flera timmars sömn på morgonkvisten, där går nog gränsen... ;-) Vi måste helt enkelt lösa infrastrukturproblemen på ostkusten!


Nu tar valarbetet vid på riktigt. Vi är en folkrörelse och ska naturligtvis arbeta som en sådan också, inte fjärran från människorna utan TILLSAMMANS MED VARANDRA. Det känns rätt och riktigt och väldigt mycket vänster, precis som det ska vara. Full fart framåt kamrater!

torsdag, maj 27, 2010

Stress i ESC-tider

Jag har så grisigt mycket att göra nu. Otroligt grisigt mycket att göra. Och mitt i alltihop var det stiftsfullmäktige igår hela dagen, så då blev det inget gjort hemmavid alls mer än gruppmötet på kvällen förstås. Jag skulle kunna bo på jobbet och ändå inte hinna med allt som ska göras. Det är alltså ingen idé att flytta dit. Det vill jag ju inte heller, i ärlighetens namn.

I morgon ska jag åka på mitt livs första partistyrelsemöte. Jag var duktig och printade ut alla papper för att kunna förbereda mig, men i den allmänna villervallan när jag skulle cykla hemåt, nåja jag skulle hämta biljetter också innan jag kunde trampa iväg och villervallan var mycket angenäm eftersom den bestod av ett helt gäng Ung Vänster-folk som sprang ut och in, så glömde jag precis alltihop på skrivbordet. Där ligger de nu och hånskrattar åt mig, handlingarna. De vet om att jag måste gå upp ännu tidigare i morgon bitti för att hinna med att springa upp och hämta dem innan tåget går kl 0500. De borde skämmas och flyga till mig istället.

Det blir alltså PS nu i dagarna två innan jag dyker upp i Kalmar igen lagom till ESC-finalen och den traditionella schlagerpizzan. Dottern har lovat att hämta mig så att vi säkert hinner med de nödvändiga ritualerna. Goe liberalen går på diet och får nog studera pizzan på avstånd medan han knaprar på en blomkålsbit eller dricker en välsmakande shake med citronsmak. Men fest ska det bli i alla fall, för är det ESC-final så är det. Hoppas nu att Lilla Anna tar sig vidare dit ikväll. Jag håller tummarna!

Och snälla ni, håll tummarna för mig i morgon bitti också. Just nu är jag så trött att jag kan somna stående, så hur i all världen ska det gå till att vakna kl 0330 i morgon bitti? Puh.

fredag, maj 21, 2010

Dramaten nästa?

Men om dom där uppe i det blå
inte längre vill förstå
utan föraktar alla dom som ger dom mat
ska pyramiderna till sist bli deras grav

sjöng Hoola Bandoola Band förr och Mikael Wiehe numera på egen hand. Det handlar om Keops pyramid förstås.

Det sorgliga är att samma sak händer nu. Har inte mänskligheten lärt sig nånting? Vari ligger tjusningen i att distansera sig från vanligt folk? Och hur i all världen kan detta gälla förtroendevalda politiker? Jag menar, det kan ju finnas en viss logik i att ren överklass hamnar i den här fällan, de har ju liksom aldrig haft med Svensson att göra, men politiker som har fått höga poster just pga stöd från vanliga människor?

Men vart fjärde år, DÅ är det dags att gå ut och mingla. DÅ haglar löftena. DÅ är man så trevlig och tillmötesgående. DÅ ska man vara folklig. DÅ är ALLA så VÄLKOMNA. Men bara DÅ.

Vilket skådespel det är. Urk. Dramaten nästa?

söndag, maj 16, 2010

Tack kamrater!

Jag är många gånger oerhört tacksam över att tillhöra ett parti som genom åren har fått så mycket skit att vi har lärt oss hur man INTE ska göra när olyckor drabbar andra partier. Den här helgen har jag blivit påmind om det. Och jag är tacksam över tystnaden.

Men nånstans kan jag fortfarande ändå ana hur det hade varit och hur det hade låtit om det hade varit en av våra riksdagskandidater som hade haft åsikter som inte varit rumsrena. Då hade det varit gatlopp, tjära, ruttna ägg och tomater samt fjädrar än en gång.

Det är tur att vi är mer vuxna än så. Tack kamrater!

lördag, maj 15, 2010

Tal vid invigningen av Lindsdals idrottplats 15 maj 2010

GRATTIS LINDSDAL! DET GJORDE VI BRA!

Vi gratulerar nu Lindsdals Idrottsförening och alla som bor i Lindsdal. Ja, hela kommunen får ett tillskott. Fler föreningar än Lindsdals IF kommer ju att bedriva verksamhet här på Lindsdals IP.

Det har varit en lång resa. Vi har drivit den här frågan sedan åtminstone valet 2002. Föreningen har drivit den i säkert 14-15 år. Efterhand har dock det politiska stödet ökat och man kunde i bred politisk enighet bestämma sig för en etablering här i Fjölebro. Ett målmedvetet arbete kunde ge resultat till slut trots att vi var ensamma i början. Det är vi glada för.

Varför lägger Kalmar kommun åtskilliga miljoner på anläggningar för föreningslivet? Jo, visst är det kul att spela fotboll för den som är vän med bollen, men det är så mycket mer än så. I en lagidrott som fotboll lär man sig att visa hänsyn till andra, man inser vad respekt betyder och man förstår vad fair play är. Fair play, det är något som inte bara ska prägla den goda idrotten, man tar med sig såna insikter till resten av livet och tillvaron också. Här kan idrotten bidra till att vi får ett samhällsklimat som vi kan må bra i, som får oss att vilja utvecklas och som dessutom kan få oss att vilja utveckla varandra.


När man står på en sån här plats och ser vad engagemang kan betyda för att nå ett enda mål, nämligen att ge Lindsdals ungdomar möjlighet till en rik fritid och ett rikt liv, då inser man vad den engagerade kampen betyder. Det är inte bara spelarna på plan det handlar om, det handlar om dom som inte alltid syns lika mycket. Det handlar om dom som sitter i biljettinsläppet, dom som är ”vattenbärare”, dom som städar klubbrummet och tvättar matchställen och dom som bakar bullarna till ungdomssektionen. Det handlar om dom som tar hand om de unga spelare som är så små att siffrorna på tröjorna inte syns när man stoppar ner tröjorna i byxorna och det handlar om dom som säljer den berömda fotbollskorven. Det handlar om alla dom som ”sitter på bänken”. Det handlar om att värdesätta ”en stark bänk”. Utan den bänken hade Lindsdal inte haft någon Lindsdals IP med tillhörande klubbhus att inviga idag.

Lagidrotten har ännu en mycket viktig ingrediens, själva förutsättningen för verksamheten, och det är lagarbetet. Samarbetet. Insikten att man, genom att samarbeta med andra som kompletterar ens egna möjligheter och brister, kan nå stora mål. Det handlar om att sätta laget framför jaget, att oftare använda ”vi” och ”oss” än ”jag” och ”mig”. Det är färdigheter som alla har mycket stor nytta av. Man når alltid längre tillsammans med andra än man gör på egen hand. Och dessutom är det så oerhört mycket roligare! Det är därför jag har arbetat ideellt inom föreningslivet sedan barnsben. Det har gett mig så oerhört mycket.


På fotbollsplan ska man i matchsammanhang samsas om en enda boll. Det där kan bli problematiskt. Det blir ungefär som i Hylands gamla ABC-bok som mina föräldrar hade hemma i bokhyllan när jag var liten: ”Idrott är att hinna före till ett fånigt litet snöre” fast det handlar om en boll förstås. Jag tänkte lite tvärtom här idag. Jag tycker, nu när det finns tre fullstora planer att träna på här, så kan det behövas lite fler bollar så att väldigt många kan vara med och spela boll. Eftersom man är elva man på plan i en vanlig match, så tänkte jag överlämna elva bollar i storlek 4 till ungdomsfotbollen. Ungdomarna är framtiden tycker jag, och det är där vi ska satsa allra mest. Det betyder att möts två ungdomslag här så är man två om varje boll, eller tänker jag helt fel nu???

Hur som helst, jag vill rikta ett stort TACK till alla som har lagt ner själ och hjärta i det här projektet och önska Lycka till i framtiden på Lindsdals IP. Jag hoppas att lagarbetet, samarbetet, engagemanget och kamplusten kommer att vara ledstjärnor för allt som sker här.

Nu ska vi inte snacka så mycket mer. Nu ska det snart spelas på riktigt här. Det är ju det som planerna är till för.

Lycka till i framtiden, Lindsdal!

Grattis Lindsdal! Det gjorde vi bra!

Vi gratulerar nu Lindsdals Idrottsförening och alla som bor i Lindsdal. Ja, hela kommunen får ett tillskott. Äntligen kan den nya idrottsanläggningen invigas. En konstgräsplan, två gräsplaner och nytt klubbhus i Fjölebro gör att föreningen äntligen kan samla sin verksamhet på ett och samma ställe.

Redan 2002 krävde vi i Vänsterpartiet att Lindsdals samhälle och Lindsdals Idrottsförening (LIF) skulle få en ny idrottsanläggning. LIF hade under flera år kämpat för att samla sina fotbollsplaner och sitt klubbhus och för att få till stånd en matcharena som skulle hålla måttet. Det har varit en lång resa. Efterhand har emellertid det politiska stödet ökat och man kunde i bred politisk enighet bestämma sig för en etablering i Fjölebro. Ett målmedvetet arbete gav resultat till slut.

Idrottsanläggningen i Fjölebro är en del av det stora idrottspaketet som Kalmar kommun nu genomför. Trekantens sporthall, den nya ridanläggningen i Smedby, konstgräsplanen på Södra utmarken och den nya gräsplanen vid Gröndal är objekt som redan är färdigställda. För den nya träningsishallen i kvarteret Nötskrikan och allaktivitetshuset i Rockneby står spaden snart i marken. Till en konstgräsplan i Ljungbyholm finns pengar avsatta i budget men placeringen är inte klar. Vi måste också i sammanhanget nämna Kalmar FFs nya fotbollsarena som växer fram vid IKEA-området. I planeringen finns en ny ishall/evenemangsarena som ersättning för den nuvarande IFFE-hallen, ett nytt fotbollsträningsområde i kvarteret gasten (bredvid Arenan) och flera andra objekt som nu sakta växer fram för beslut. Detta stora idrottslyft innebär stora förbättrade möjligheter till aktiviteter inte minst för alla våra ungdomar.

Ett omfattande och väl fungerande föreningsliv är en viktig del i vårt samhälle. Här läggs en stor del av grunden för en demokratisk utveckling. Människor sluter sig samman för att tillsammans på ideell basis jobba för en gemensak sak. Mängder av ledare lägger stora delar av sin fritid på att samla och leda barn och ungdomar i föreningsaktiviteter. Som komplement till föreningslivet måste vi också erbjuda fritidsgårdsverksamhet, dvs arenor där ungdomar kan utvecklas i positiva och drogfria miljöer, stärka sin egen identitet och självkänsla och helt enkelt umgås och ”bara vara”. För att återknyta till exemplet Lindsdal så ser vi där en tydlig uppgift för Lindsdals IF och fritidsgården att tillsammans, men i olika delar av samhället, verka för en positiv fritid för barn och ungdomar i det egna samhället.

Fritids-, förenings- och idrottsverksamheten behöver dock resurser för att fortsätta vara en del av den positiva utvecklingen i Kalmar. Därför behöver vi ge två miljoner ytterligare till föreningsstöd i olika former och ytterligare minst en miljon till fritidsgårdarna. Ett sådant förenings- och fritidslyft ger ungdomarna en stark och hållbar grund att stå på inför inträdet i vuxenlivet samt banar väg för ett hälsolyft i kommunen.

Grattis Lindsdal! Det gjorde vi bra!

Bertil Dahl
Birgitta Axelsson Edström
Liselotte Ross
Lars Holmberg
Vänsterpartiet Kalmar

fredag, maj 14, 2010

Fråga mig inte varför...

Ack vad man bedrog sig. Idag skulle det ju bli en lugn dag. Istället har telefonen ringt som besatt, intervjuerna staplades på varann och det var knappt att det gick att få ihop dagen på slutet. Suck.

Dagens debacle visar i alla fall på en sak, och det är att vi som kämpar för ökat stöd till föreningslivet är inne på helt rätt spår. När föreningar av ekonomiska skäl till och med säljer sådant de inte äger så är det nåt som är fel. Vi står inför ett stort problem. Vart tar det ideella arbetet vägen? Hur ska vi kunna säkra ett aktivt fritids- och idrottsliv för den uppväxande generationen? Det räcker inte att sälja bingolotter längre, föreningarna måste få in pengar för att kunna klara av verksamheten. Självklart är det ett problem som vi måste uppmärksamma, men det är ju inte samma sak som att det är OK med egenmäktigt förfarande. Men det kan vi reda ut, i samarbete MED den aktuella föreningen, inte MOT den. Det är jag säker på. Misstag kan ske, även i den bästa av världar, och de kan redas ut. Det måste ju bli så.

För övrigt hann vi med att städa här hemma (nåja, inte så mycket som vi kanske borde men så mycket som vi hann med), boka en billig tågcharter till Ungern i sommar (spännande!), köpa nya köksmöbler (de gamla är nästan 30 år, omklädda ett otal gånger och nerfläckade med svart bläck), hälsa på hos mina föräldrar, för min del skriva tal inför morgondagen, göra diverse oväntade men nödvändiga andra inköp, för goe liberalens del läsa kilovis med papper inför landstingsfullmäktige i början på nästa vecka, laga näringsriktig middag med bulgur till kvällen samt kolla lite på kvällens hockey (det blev vinst i alla fall!). Fotbollen på Fredriksskans fick vi välja bort. Vi hade ju nästan Lützendimma här...

Nu är man trött. Och fattig. Fråga mig inte varför :-)

Håll i örat

Frukosten är avklarad. Jag har idag, vilket jag inte kan säga är vanligt, gjort en kopp grönt te åt den hårt arbetande goe liberalmaken. Det var av förklarliga skäl ganska varmt så risken för att bränna sig var förstås överhängande. Jag rekommenderade honom att hålla i örat så skulle det nog gå bra.

Det gjorde han. Med koppen i ena handen och den andra hållandes i sitt ena öra konstaterade han torrt att det inte fungerade. Teet var lika varmt ändå.

Tja, vad säger man? Synd att jag inte hade kameran laddad, det är väl det första. För det andra, nån som orkar skämta tidigt på morgonen, när det ligger decimetertjocka pappershögar som ska läsas igenom under dagen framför honom, kan man ju inte annat än beundra.

Visst är det en grå dag, men det började bra! Håll i örat!

måndag, maj 10, 2010

Dagens kommunstyrelse

Det var en gång en styrelse vid kusten
vars ledamöter helt tappat musten
för mötet var långt
på talarlistan trångt
och utebliven lunch tog bort lusten

Kongress, bröllop och vardagsjobb

Kongresshelgen är över för den här gången. Jag följde det jag kunde via TV, förutom lördagen för den dagen var reserverad för de goda vännerna Jan och Karin som slog sina påsar ihop och blev ett äkta par i Domkyrkan. Jag önskar dem all lycka och hoppas att Janne slipper en massa "schiiiiit i tråmbåååånen" i framtiden ;-) samt att solen lyser på dem betydligt mer än vad som var fallet i lördags!

Åter till kongressen i Gävle. Det verkade vara god stämning och temat "Håll ihop" som vi genomgående ska använda i valrörelsen kan också ses som en vilja att svetsa samman partiet. För en gångs skull har inte bilden av sprickor och oenigheter varit i fokus i rapporteringen. Det tackar vi för! Ett speciellt tack till alla som satt i kongresspresidiet och höll ordning på allt som hände. Snacka om krav på uppmärksamhet! Jag skulle varit fullständigt slut efter ett sånt pass.

Självklart är klimatfrågan ett mycket viktigt område för både valet och framtiden. Självklart ska vi inte lämna WO där. Det ska vi inte göra i Afghanistanfrågan heller. Vi vill ha fred, inte krig. Visst är det skönt att en partikongress kan sätta ner foten lite extra i en del frågor? När det gäller ersättningsnivåer i sjukförsäkring och A-kassa är vi ju rörande överens om att nåt måste göras, även om det inte går att reparera högerns sprickor i välfärdsbygget med en gång.

Igår valdes jag in i partistyrelsen! Det känns hedrande och roligt men allra mest känns det ansvarsfyllt. Det ska bli spännande att få delta i arbetet framöver. Tydlighet, strategiskt tänkande och lite oräddhet hoppas jag kan prägla arbetet där. Frågan är vad jag kan bidra med bland så många kompetenta människor med så lång erfarenhet men kanske finns det en och annan infallsvinkel som jag kan tillföra på fritids-, kultur-, utbildnings- och tillgänglighetsområdena. I will do my very best, som betjänten säger.

Nu ska man åter in i vardagslunken i det väder som lär vara vår men som mest ser ut som en frusen dag i oktober (om det inte vore för den friska grönskan förstås). Idag väntar kommunstyrelse, planering, föreningsträff och gruppmöte inför kultur- och fritidsnämnden i morgon. Det är bara att kavla upp skjortärmarna och börja jobba!

fredag, maj 07, 2010

Hopp om att bryta sig loss från urgamla traditioner?

Så här uttrycker Jonas Gardell sig:
För mig personligen har det varit märkligt befriande att inse detta, att den hätskhet och ilska som gång efter annan riktats mot mig från vissa kristna grupperingar, de hatbrev och de dödshot jag fått under åren helt enkelt följer en urgammal kristen tradition att hata sin nästa.
(Gardell: Om Jesus s 325)

Som kristen blir man bedrövad, men man inser att det ligger något i den här slutsatsen, precis som det ligger väldigt mycket i Mikael Wiehes text till "Gud, är det sant" på hans senaste CD. Lyssna på den! Kanske känns den som ett slag i mellangärdet, men det kan det vara värt.

Precis som om det inte räcker så dyker nu detta upp i Aftonbladet idag. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7088437.ab

Kan vi nån gång försöka urskilja det som är mest väsentligt? Hoppet om det har inte lämnat mig än.

Om logik, rättvisa och kompassbruk

Ja, tänk att vi ändå fick vårt öppna brev publicerat på det blåa organets insändarsida tillsammans med ett litet käckt svar som ungefär gick ut på "Jo, vi gjorde kanske ett fel men det beror helt och hållet på att ni inte förstår vårt uppdrag". Tja, logiken haltar uppenbarligen men det är förmodligen inte vårt problem. Eller så är det så. Den som har makten bestämmer här också. Inbjudan till studiebesök tar vi för övrigt på fullt allvar.

Idag blåser det och regnar i Kalmar. I grannkommunen har de tydligen marknad idag. Kul läge. Det är inte nog med att de har fått betala grisigt för att bli av med en kommundirektör, de ska ha vårmarknad i rena grishöstrusket också. Livet är som bekant inte rättvist. Fast det beror förstås på vem man frågar. Högerregeringen har ju en helt annan uppfattning om rättvisa än vad jag har till exempel.

Idag börjar partikongressen i Gävle. LYCKA TILL KAMRATER! Nu tar vi det första steget med färdriktningen korrekt utstakad med kompassen i vänster hand, nära hjärtat. Rosenbad nästa. Hoppas övriga i färdsällskapet inte tappar bort sin kompass eller håller den för nära störande moment. Det finns vissa risker i det här företaget ;-)

måndag, maj 03, 2010

Öppet brev till Barometerns ledning


Jag och två av mina partikamrater skickade idag ett öppet brev till stadens blå lokalorgan. Det publiceras naturligtvis inte på deras insändarsida, så därför publicerar vi det på nätet på egen hand. Jag tror att brevet talar för sig självt:



Öppet brev till Barometerns ledning

Tack till Barometerns ledning för den fina bevakningen av Vänsterpartiets första maj-demonstration i Kalmar. Cirka 130 personer deltog i tåget genom Oxhagenområdet och avslutade tillsammans med ett möte i Oxhagsskolan. Där talade Kaj Raving (länets främste riksdagskandidat), Emmy Axelsson från Ung Vänster och Marianne Ericsson, partistyrelseledamot från Jönköping. För den musikaliska och mycket provocerande inramningen svarade trubaduren Kim Stranne. Insamlingen till Västsahara inbringade 1040 kr och Internationalen sjöngs så att taket höll på att lyftas.

Ni kanske glömde komma? Eller låg arrangemanget för tidigt på dagen (start kl 11)? Det hade annars varit trevligt om Ni hade haft med ett litet reportage om ett första maj-arrangemang som satte den internationella arbetarrörelsens värderingar i centrum. Det är ju ändå på det viset första maj ska uppmärksammas.

Vi uppskattar de goda relationer vi har med nästan alla journalister på tidningen, men vi tror inte att problemet finns där. Barometerns ledning brukar betona att det bara är på ledarsidan som tidningen tar partipolitisk ställning. I övrigt ska ambitionerna vara att ha en partipolitiskt obunden bevakning. Vi tillåter oss att tvivla. Er hantering av vår första maj-aktivitet visar på något helt annat. Ni kunde inte ens publicera en blänkare dagarna innan.

Vi skulle uppskatta om Ni vore ärliga i er information. Vi skulle uppskatta om Ni inte ändrar på våra svar när vi får raka frågor av tidningens medarbetare. Vi skulle uppskatta om Ni satte adekvata rubriker på de debattartiklar som Ni ändå väljer att publicera. Vi skulle vidare uppskatta Ert ärliga svar på frågan om det överhuvudtaget är någon idé för oss med hjärtat till vänster att prenumerera på och läsa Barometern.

Vänliga hälsningar
Bertil Dahl
Birgitta Axelsson Edström
Lars Holmberg
Vänsterpartiet Kalmar

söndag, maj 02, 2010

Stans bästa första maj!

"Första maj, första maj, varje sliten kavaj blir en mantel av strålande ljus"

Det blev som jag tidigare skrev en mycket lyckad första maj här i Kalmar. Vi tågade genom stadsdelen Oxhagen under ständiga talkörer och sedan hade vi ett offentligt möte i Oxhagsskolan där Marianne Ericsson från Jönköping och ledamot av partistyrelsen, Kaj Raving, från Nybro och länets främste riksdagskandidat samt Emmy Axelssonm Ung Vänster Kalmar, talade och försåg oss med en hel massa argument för hur viktigt det är att det blir ett regeringsskifte till hösten. Emmys tal publicerar jag i sin helhet nedan. För musiken svarade Kim Stranne, en äkta trubadur med sinne för rättvisa. Han gav oss många glada skratt, en hel del igenkänning och provocerade på ett sätt som var oerhört nyttigt. Förresten, vi undrar nog alla var han har pillat ner sitt batteri i marken :-)

Visst är det skönt med första maj, ett firande med arbetarrörelsen och vänstervärderingarna i centrum och där man inte förfaller till jippon, godisregn och karuseller? "Internationalen" fyllde hela matsalen innan det första talet hölls, och jag tror att det var fler än jag som rördes nästan till tårar just då. Vilken enighet, vilken kampglöd! Ja, det är skönt att vara bland vänner :-)

Här kommer nu Emmys tal. Ha en skön fortsättning på den välsignade månaden maj. Nu startar jobbet!

Kamrater!
Idag är det första maj. Det är inte bara träd, fåglar och blommor som väntar på ett nytt liv. Det gör vi också. Vi ska se till att få en ny rödgrön regering till hösten! Och det ska bli så HIMLA skönt!

Regeringen med Reinfeldt i täten har under tre och ett halvt år raserat mycket av det som har gjort Sverige till ett av världens bästa länder att bo och leva i. Regeringen har gjort de rika rikare och de fattiga fattigare. Sjuka ska automatiskt bli friska bara för att dom inte får några pengar från sjukförsäkringen och man tror att lägre A-kassa ger fler jobb. Det är totalt feltänkt. Vi måste ha ett samhälle som kan garantera oss rimliga villkor när vi blir sjuka eller förlorar jobbet. Jag tror INTE att någon väljer att vara sjuk eller att vara arbetslös. Det kan drabba vem som helst av oss. För det är DRABBAD man blir, man väljer det INTE.

Vi ungdomar har inte bara fått betala ett högt pris när vi inte har kunnat få tag på jobb, när vi väl har fått tag på ett jobb så ska vi ha sämre anställningstrygghet och lägre lön. Som ung verkar det som om man ska vara glad över att överhuvudtaget få FINNAS. Det där gör att det är nästan hopplöst att få tag i en egen bostad också om man är ung. Allvarligt, hur många VILL bo hemma hos mamma och pappa tills man är 30???

I Reinfeldts Sverige ska man vara högutbildad, ha fast jobb, vara man och ha en fru som tar hand om barnen och hushållet. OM hon skulle vilja ha ett jobb så kan man alltid hyra in nån hushållsnära tjänst som kan sköta städning och barnpassning, för sån verksamhet går staten in och subventionerar, allt för att Herr Lyckad Tjänsteman inte ska behöva diska, städa sin egen toalett eller ta hand om sina egna barn. Sverige håller på att förflyttas hundra år tillbaka i tiden med såna unkna gamla idéer. Vi som är unga ställer inte upp på det! Vi vill slippa se Anna Anka och hennes vänner önska oss ett gott Hollywoodliv! Vi unga tjejer vill ha ETT RIKTIGT LIV, kunna försörja oss och ha familj SAMTIDIGT och vi tycker att vi har RÄTT till det! Vi vill ha en ny regering som kan ge oss den rätten!

Jag gick i skolan i Smedby, en mil rakt västerut härifrån. Där gick jag i en skola i nio år som var full av olika nationaliteter, religioner och kulturer. Det var inte konstigt att ha klasskompisar som hette Ali, Khalid, Rana och Hanie. Det hade ju alla. Det var inte konstigt att vi bodde i olika sorters hus, en del som jag i lägenheter, en del i radhus och andra i egna villor. Vi hade olika intressen och var bra på olika saker. Ja ja, jag trivdes väl inte med alla, vem gör det?, men jag fick lära mig att man inte ska vara rädd för dom som inte är likadana som jag själv. Det är jag glad för. Då slipper jag bli en av dom som idag står och skrämmer folk med ”mångkultur-eländet”. För det är ju okunskap och rädsla som driver Sverigedemokraterna och resten av rasisterna på högerkanten. Gå inte på det där! Det är inte sant. Ett land som inte är öppet för andra tänkesätt och inte tar tillvara ALLA människor som positiva krafter, som fullvärdiga människor, kommer att gå under av sin egen inskränkthet. Håll de främlingsfientliga utanför riksdagen! BEKÄMPA RASISMEN!

Skolan är förresten en sak som jag tycker att högerregeringen behandlar skamlöst illa. Fler betyg, mer prov, mer piska, mer disciplin och fler fristående privata skolor som kan välja och vraka bland eleverna så att de mest välartade eleverna går på samma skolor medan de kommunala skolorna får mindre pengar till undervisning för dom elever som verkligen behöver MER stöd. Så vill Folkpartiets major Jan Björklund att skolan ska bli bättre. Jag undrar: I vilket århundrade lever han? Han verkar inte fatta att det har hänt saker i världen sen 1842 när vi fick folkskola i det här landet. Att han ska införa en gymnasieskola som ser likadan ut som den min mamma gick i i början på 80-talet är väl ytterligare ett exempel på att han tycker att allt var bättre förr. Nej, barn och elever förtjänar en bättre skola än en som är full av gammal rutten skåpmat. Tänk framåt – sparka bort Björklund från skolministerstolen och sätt nån där som begriper att man lär sig bäst när man tycker att skolan är intressant!

Den här skolan, Oxhagsskolan, finns inte efter sommaren. Då har en privatskola flyttat hit och ska hyra lokalerna. Privata skolor är inte demokratiskt styrda. Om man inte vill gå här då får man ta sig till en annan skola som ligger längre bort. Jag hörde att det skulle gå en buss härifrån till Vasaskolan eftersom det inte är en trafiksäker skolväg dit. Så klart att det inte är. Jag hade ALDRIG vågat cykla dit härifrån varje dag när jag var 8-9-år. Jag vet inte om det är riktigt sant, men den bussen kan kosta lika mycket som två lärare kostar på ett år. Är det riktigt klokt? Dessutom ska kommunen OCKSÅ betala för att privatskolan är här. Jag tycker att det är slöseri med pengar, och det är slöseri med elevernas och lärarnas engagemang! Alla partier utom Vänsterpartiet köpte den här idiotiska lösningen, och det betyder att det bara är Vänsterpartiet som tycker att barnen i Oxhagen har rätt till en bra kommunal skola där de bor. Det är ju SKAMLIGT att de andra lämnar Oxhagen i sticket! Nej, alla elever har rätt till en demokratiskt styrd skola, och jag vill INTE se ett Kalmar där vi skickar skattepengar till aktieägare istället för att köpa skolböcker, pennor och ger lön till lärare! SKÄMMES!

Kamrater,
vi behöver ett rödare Kalmar. Vi behöver en ny rödgrön regering i Sverige. Vi behöver ett varmare samhälle där alla är lika mycket värda. Då behövs ett starkt Vänsterparti. Gå och rösta för framtiden i september! Och kämpa på fram till dess, i skolan, hemma, på jobbet, på gator och torg!

Leve första maj! Leve socialismen! Leve friheten!


Första maj igår

Rapport kommer senare från första maj i Kalmar. En hellyckad tillställning i Oxhagen!

Ett speciellt tack till stans piggaste media som var med och bevakade stans bästa första maj-tåg. Undrar om högertidningen hade försovit sig???