fredag, september 28, 2007

Rött idag!

Just det, visst är vi många som bär röd tröja idag?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=697815

Stöd Burmas folk i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter!

Torsdagens höjdpunkter

Igår var jag med om två mycket trevliga händelser. Först och främst var det framträdandedags för Aktiv Fritids kör. Vi sjöng på Brofästet där kommunernas fritidsföreningar hade riksårskonferens. Jätteroligt! Glada ansikten, glada tillrop och glada sånger. Tack alla körsångare för att ni förgyller min och varandras tillvaro! Tack för all praktisk hjälp! Och speciellt tack till Eva-Lena som den här gången hoppade in och kompade på piano. "Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik" - det stämmer verkligen!

Sedan var det cupfinal på Fredriksskans, för övrigt den andra cupfinal som jag har bevittnat på plats. Förra gången var 2005 då goe liberalen och jag följde med ett sällskap på 15 busslaster från Åtvidaberg för att se Djurgården och Åtvidaberg mötas på Råsunda (förlust för ÅFF men de hade en härlig hejaklack som tog hela nationalarenan med storm då de hela matchen igenom sjöng "Djurgårn är vårat lag, Djurgårn är vårat farmarlag..."). Det blir ju lite märkligt när två lag möts som har ett så organiserat samarbete som DIF och ÅFF hade då. Igår var det dock annorlunda. Det var två riktiga motståndare som slogs om titeln. KFF spelade som aldrig förr, nåja, bättre än på mycket länge, och IFK Göteborg hade inte mycket att sätta emot. Med brassen Santin i anfallet kan KFF ta kommandot över spelet, och igår gjorde man det mycket bra. Stort grattis!

torsdag, september 27, 2007

Stöd folket i Burma

Jag fick detta meddelande på min mobil i morse:

In support of our incredibly brave friends in Burma:
May all people around the world wear a red shirt on Friday September 28.
Please forward
Jag väljer att vidarebefordra på detta sätt.
Varje kamp
  • för alla dem som förtrycks under stövlars hårda klackar,
  • för människor som saknar grundläggande mänskliga och demokratiska rättigheter,
  • för barn som växer upp under vidriga förhållanden där respekten för människovärdet är obefintlig och
  • mot alla orättvisor av alla slag
är en rättfärdig kamp. Låt oss vara med i den!

Åskådare eller beslutsfattare?

Idag går en av socialdemokraternas fullmäktigeledamöter ut i Östran och beskriver sin bild av livet som fritidspolitiker. Se länken www.ostran.se/nyheter/kalmar/i_rollen_som_aaskaadare

Jag tror inte Lasses bild på något sätt är osann. Jag har själv många år som fritidspolitiker bakom mig, och det innebär en hel del arbete och en hel del frågande. Men, våra erfarenheter är ganska olika, och det beror på en del avgörande skillnader. Lasse blev direkt inröstad i komunfullmäktige, utan att ha någon nämndserfarenhet. Jag blev ledamot av Barn- och ungdomsnämnden och kunde börja lära mig praxis där innan jag efter flera år hamnade i fullmäktige som ersättare. Den kommunala verksamheten är inte lätt att förstå på en gång och det kan den heller inte vara. Vi lever ju i en komplex värld. Att då hamna i fullmäktige direkt måste vara förvirrande. Detta bör ju socialdemokraterna ha vetat när de fokuserade så starkt på personval och politiskt nya men annars kända namn under valet i höstas. Därför har partiet det största ansvaret för att Lasse tycker sig sitta på åskådarplats.

Det var stort att börja arbeta politiskt. Jag måste ge mina partikolleger en stor eloge för att de stod ut med att lära upp ett blåbär som jag var, för det gjorde de. Det är ju så det måste gå till. Den egna fullmäktigegruppen måste ta det största ansvaret för att man ska känna sig delaktig. Det är där de så viktiga diskussionerna måste ske. Det är där man kan ställa alla sina frågor. Jag tror inte på att vi löser problemet på organisatorisk nivå i kommunen. Det är en partifråga, och det ska det också vara.

Däremot har det hänt en del den senaste tiden (från 2006 och framåt) och det kan också kan vara en delförklaring till att jag inte känner igen mig i Lasses bild av att vara nyvald. När jag blev invald i politiken hann man med att tänka igenom olika förslag och alternativ. Idag ställs man väldigt ofta inför fullbordat faktum med ett beslutsunderlag som inte lämnar något nämnvärt förhandlingsutrymme att tala om. Många upplever att det ofta är för sent att tycka något överhuvudtaget. Det är bekymmersamt, och det hoppas jag att man kan råda bot på. Vi lever ju trots allt i en demokrati, eller hur?

Rassel rassel

Man lär sig nya saker varje dag. En del är roliga, andra är nyttiga, en del andra är inte kul alls och vissa saker är allt på en gång.

Jag har lärt mig att en del begrepp på bloggen får det att rassla till ordentligt i besöksräkneverket. Rassel rassel upp 20 besökare på en dag. Dessutom ser man direkt vilka som kommer in och läser. Det går på ett ögonblick. Och sen kan man för skojs skull gå in på andra sidor och där se sina egna inlägg refereras. Tja, det är väl sånt man får ta. Men man blir lite beklämd över enögdheten och "oj vad det är synd om mig"-attityden. Sånt måste göra livet onödigt trist.

Den som funderar en stund kommer säkert på en del ord som kan prövas.
Häpp.

onsdag, september 26, 2007

"Demokrat"?

Jag har just fått en intressant fråga, nämligen:

Vad krävs för att en rörelse eller ett parti ska kunna kalla sig "demokrater"?

Frågan har många svar, inte minst ideologiska. Vilka kriterier bör vara uppfyllda? Är det fler än det självklara "en medlem, en röst"?

Ja, det tycker jag. Vad tycker ni?

tisdag, september 25, 2007

Bättre (v)illkor för pensionärer!

Hurra, idag presenterade Vänsterpartiet ett budgetinslag som visar på skillnaderna mellan höger, mitten och vänster. Medan socialdemokratin lägger ner sig i mittfåran vågar vi sticka ut hakan och lägga pengar på att höja pensionerna. Se länken http://www.vansterpartiet.se/content/view/1132/275/

Det är rätt tänkt, kamrater! Det är viktigt att visa att det finns alternativ till dagens högerregering!

"Har du provat med choklad?"

Jag har problem. Hur sjutton ska man göra för att motverka de växande klyftorna i världen, motverka skamliga arbetsförhållanden, motverka de kapitalistiska normer som gör att barn tvingas arbeta 80 timmar i veckan för dessutom urusel betalning, motverka den miljöförstöring som i snabba steg bryter ner vår livsvärld, motverka oansvariga tillväxtperspektiv som bara ser en sida av lönsamheten nämligen den som märks direkt i plånboken och motverka avhumaniseringen i samhällssystemet?

Tja, man kan lägga sig ner och dö. En teckning jag såg för flera år sedan tog upp samma tema. Där beskrevs lösningen med frågan "Har du provat med choklad?".

Men om nu inget av detta känns rätt, hur gör man då? Och hur ska man tackla den där hopplösheten som infinner sig när man inser att utvecklingen pågår utan att man kan göra något alls? Att det lilla jag kan göra inte hjälper ett dugg? Eller, ännu värre, när man inser att det lilla jag skulle kunna göra inte heller det blir gjort pga mina egna slöa och tanklösa ställningstaganden?

Ja, ibland är livet bekymmersamt. Idag har vi pratat Kinasatsning igen. Det fyller mig med obehagskänslor. Samtidigt är det nog inte helt fel att frågan är på dagordningen (även om den sällan syns där i förväg), för projektet ställer en hel del frågor på sin spets. Åtminstone har det hänt mig. Varför tycker jag inte om den här mässtanken när jag samtidigt själv köper produkter som producerats under liknande förhållanden? Tänker jag bara med plånboken eller? Om alla gör som jag, vilken handel får vi då? Vilka produktionsförhållanden understödjer jag? Och vilka borde jag understödja?

Rättvis handel, kommunikation, Fairtrade city, globalt ansvar, KRAV-märkning, lokalproduktion för att minska transportvägarna, allt det där som syftar till att stödja en hållbar utveckling är rätta vägar att gå. I alla händelser är de, även om det är småsaker i det stora hela, bättre än choklad.

måndag, september 24, 2007

Here we go again...

Apropå kvällens kommunfullmäktigemöte:

Stockholmaren pratar med göteborgaren:
- Du, när vi pratar om er i Göteborg brukar vi säga Kålle och Ada. Vad kallar ni i Göteborg oss stockholmare när ni pratar om oss?
Göteborgaren tittar honom oförstående i ögonen:
- Vi talar aldrig om er.

Apropå att räknas och att räkna med alltså. Vi i vänsterpartiet är rätt bra på att räkna. Vi är rätt noga med vilka vi räknar med också. Som sagt.

Sedan kan det ju vara bra att tänka på följande: Om man vill försöka ändra sitt partis framtoning så ska man kanske visa det i säväl ord och handling. Jag menar, vill man inte framstå som rasister så ska man väl inte bete sig som såna.

Fast det är nog svårt om man nu ändå är det. Tror jag alltså.

Kvällens möte var förutsägbart och bjöd på väldigt få överraskningar. Det kändes som om man hört allt ungefär sjutton gånger. Om man ska vara positiv så kan man säga att det i alla fall var kort. Det var över på ca två timmar. Men som demokratiskt beslutsfattande tillfälle så var det en ganska tragisk historia. Tycker jag.

Häpp.

tisdag, september 18, 2007

Stackars Kalmar

Kalmar blev inte årets handelskommun. Istället knep Årjäng det åtråvärda priset medan Kalmar får dela på andraplatsen med bl a Haparanda och Partille. Jag antar att Kalmardelegationen på plats grät krokodiltårar när resultatet tillkännagavs. Snyft.

Nästa år vinner nog Falerum. Tvåa kommer Åtvidaberg och Broaryd, slagna med en hårsmån. Så kan det gå i ett kapitalistiskt samhälle.

Alltså, vilka löjliga utmärkelser det finns. Vi satsar hellre på Fairtrade City. På nåt sätt känns det vettigare och mer angeläget.

Häpp.

måndag, september 17, 2007

Heja Svante! Stöd verkstäderna! Leve solidariteten!

Som någon kanske tidigare har lagt märke till känner jag en viss skepsis inför Kalmars stora Kinafeber. Känslan i magen, intuitionen (måhända är den också kvinnlig?) som den så vackert brukar kallas, säger att något är fundamentalt fel med idén. Därför är det inte utan en viss uppskattning jag läser dagens nyhet om att Kalmars egen Tjalle Tvärvigg i FanerDun-affären försöker lägga in en markreservation på mark som var tänkt till ännu ett kinesiskt mässhallsbygge men där reservationen har gått ut. Nu är det dags att tala om vad som gäller. Behandlas alla lika i kommunen? Om inte reservationen kan göras, vilka skäl anförs? Som sagt, den som lever får se. I alla fall: Heja Svante! Dina kritiska synpunkter är oerhört nyttiga och viktiga!

Och bilen då? Tja, jag måste byta en bromsslang och två bromsbelägg. Ombesiktning inom en månad. Det är sånt som händer. Som min gode vän bildoktorn sa en gång: "Allt går sönder. Det är bara en fråga om tid." Men höjden är väl ändå att goe liberalens Saab har lyckats få punktering samtidigt! En metallbit med fyra långa vassa kanter hade trängt sig in i höger bakdäck. Psssssssttt..... Dunk. Ja ja. Det är tur det finns verkstäder. De ska ju också leva. Fast det är ju himla konstigt att vi ska behöva anlita två samtidigt!

Apropå att leva: Vänsterpartiet i Kalmar vill att Kalmar ska bli en Fairtrade City och därmed vara med och stödja den sociala, ekonomiska och demokratiska utvecklingen i varuproducerande länder. Nu hoppas vi att övriga partier hänger på. För inte kan det vara så att det finns partier som bara tänker på det egna välståndet? Så illa kan det väl inte vara?

Häpp!

söndag, september 16, 2007

Besök, färgblindhet och bilbesiktning

God helg med trevligt besök. Goe liberalens syster med make kom hit till mörka Småland från Östergötland för att hälsa på oss. Det blev två roliga dagar. Vad gott det är med goa släktingar!

Efter kvällens allsvenska match mellan KFF och Gais kan man reflektera över två saker:

1. Är det möjligt att rent samhällsekonomiskt göra en vinst på den massiva polisbevakning som krävs vid allsvensk fotboll? Det är frågan.

2. Utbredningen av röd-grön färgblindhet hos det manliga könet är mångfalt större än jag förut trodde. Speciellt vanligt verkar det vara bland fotbollsspelare. Att skilja på grönt och rött i stridens hetta ute på en gräsplan verkar vara i det närmaste omöjligt. Åtminstone såg det ut så när man studerade passningsspelet på Fredriksskans mellan 17 och 19.

Nåja, man överlever oavgjorda matcher, även om såna är onödiga i dagsläget för både KAIK och KFF när man möter lag som befinner sig långt ner i respektive tabell.

Dags att sova. Det blir en orolig natt. Jag ska nämligen testa min lilla gula spanjorbil i morgon bitti och det är nästan lika hemskt och ångestfyllt som att gå till doktorn med sig själv. Usch.

onsdag, september 12, 2007

Dubbelmoral

Just nu bedriver Ung Vänster en kampanj som heter "Stoppa rasismen". Kampanjen riktar sig mot det nya övervakningssamhället, attackerna mot den svenska arbetsmarknaden och USA:s "krig mot terrorismen" som spridit sig som en löpeld sedan världen lamslogs den 11 september 2001.

Med en rasistisk argumentation går högern i bräschen för ett övervakningssamhälle. Ett kontrollsamhälle där den personliga integriteten gång på gång åsidosätts. I terrorbekämpningens namn ska det lagras, åsiktsregistreras och avlyssnas. Självklart SKA terrorism bekämpas, men frågan är HUR man gör det på bästa sätt och med hållbart resultat. Som en del i kampanjen anordnar Ung Vänster föreläsning och diskussion i Kalmar idag. Jag hoppas att många deltar!

Just idag rapporteras också om ännu ett tokigt regeringsbeslut. Nu ska man inte längre behöva lämna kontrolluppgift på sin förmögenhet då det anses kränkande för den personliga integriteten. Det är värt att begrunda att detta är ett beslut från den regering som tycker att det är helt ok att registrera sms och e-post samt att utöka möjligheten att bugga folks förehavanden. Snacka om dubbelmoral. Men det är väl inte mer än man kunde vänta sig. En högerpolitik som i traditionell anda går ut på att öka klyftorna mellan dem som har och dem som inte har tar nu ännu ett steg och kamouflerar de resultat som uppnås. Nu kommer inte ens Skattemyndigheten att veta hur mycket förmögenheten har vuxit. Däremot kommer man förstås att veta hur mycket den arbetslöses eller den sjukskrivnes inkomster har dumpats. Lite magstarkt är det dock att man använder undvikande av kränkning av den personliga integriteten som argument. Eller räknar man med att den som redan ligger inte har någon personlig integritet som kan kränkas?

Alltså, i högerregeringens värld förhåller det sig på följande vis: Det är mer kränkande för välbärgat folk att redovisa sin förmögenhet än för oss vanliga invånare att få våra e-postmeddelanden lästa av obehöriga. Låter det inte knasigt? Jo, det ÄR knasigt. Helknas.

Som sagt, hoppas många kommer på kvällens möte. Vi som vill slå vakt om det öppna samhället behöver diskutera dessa frågor!

Upp till kamp!

Jag roade mig en stund igår med att googla lite och söka på mig själv och de olika namn jag har haft. Det föranleder mig att brista ut i följande högkvalitativa poem skapat under cykelturen hem genom ett mörkt och regningt Kalmar:

Fanatismen, helt oavsett form
är onyanserat lallande gorm
Må vi framkalla en tankestorm
innan fanatismen blir nutidens norm
Eller vad sägs om folk som tycker att man ska bli anmäld för rasism om man sjunger gospel? Eller om folk som röstar efter sympati för fotbollslag? Suck.... Ja, världen är full av fanatiker. Det är en pedagogisk utmaning att försöka vidga perspektivet hos dem som är drabbade. Upp till kamp!

måndag, september 10, 2007

Skäms!

Efter lanseringen av miljardpaketet för skolan, en satsning som presenteras som århundradets krafttag men som i realiteten nästan inte betyder någonting (se Tomas Jonssons blogg där han räknar ut att satsningen ger tre timmar mer undervisning på Mönsterås kommuns lågstadieskolor) så lägger regeringen nu ännu ett förslag vad gäller sjukskrivningar.

Regeringen vill nämligen införa en ettårsgräns för sjukskrivning. När man har varit sjukskriven i ett år blir man antingen förtidspensionär eller arbetslös. Detta ska göras rutinmässigt utan individuell bedömning och oavsett hur sjuk personen är. Dessutom vill man införa en modell där sjukskrivning från det egna yrket endast medges under de första tre månaderna. Därefter ska arbetsförmågan prövas mot andra jobb mot hela arbetsmarknaden. Man förlorar alltså rätten till sitt arbete efter tre månaders sjukskrivning.

Cynism är väl bara förnamnet. Här lanseras ännu ett förslag som sparkar på dem som redan ligger. Det är ett spel med människor som vi i Sverige borde ha kommit för långt i utveckling och civilisation för att bedriva. Vad var tanken? Att presentera en "jättesatsning" på skolan och få feta rubriker för den för att sedan låta detta idiotförslag försvinna in i rullorna utan medial uppmärksamhet? Skäms, regeringen!

Vad hände i helgen?

Folkpartiet har då haft sitt landsmöte och sitt partiledarbyte. Jag ska inte ha några öppna synpunkter på det. Det är ju interna frågor som andra partier inte ska lägga sig i. Två små reflektioner kan jag dock inte låta bli att nämna. Ett: Jan Björklund var med i gårdagens Agenda. Där passade han i stort sett på varenda fråga som inte rörde skolpolitik. Det var väl i och för sig väntat. Det är där, och enbart där, som han har hörts hittills. Men att inte ha någon uppfattning om huruvida det är nödvändigt med samtycke eller inte vid sexuella förbindelser, det är att gå för långt. NÅT måste man väl ändå tycka? Kanske missförstod han frågan. Det hoppas jag i varje fall. Två: Bäva månde socialliberalerna. De kommer inte att få det lätt med en officer i ledningen.

Goe liberalen (ja, det finns såna, åtminstone en!) och jag var i grannkommunen i väster och kollade in ett länsderby i fotbollstrean i går eftermiddag. Grått och kallt var det, och inte blev man varmare av att se ett gäng snabba polkagrisar spöa upp Kalmars blå gossar efter noter. Nej. Den matchen glömmer vi, liksom den tråkiga sammandrabbningen där en nybrospelares nyckelben knäcktes. Det var inte vackert. Usch. Fast nästa gång fotboll ska spelas på Victoriavallen kunde kanske två saker rättas till. Först och främst ska väl ändå sjukvårdsmaterial inkl bår finnas tillgängligt vid match? Nu fick den stackars pojken ligga på marken i sju minuter innan båren kunde hämtas. Och för det andra, ska man sälja kaffe måste man kanske brygga kaffe på en fungerande bryggare? Det är sånt som höjer stämningen en gråkall dag i en av Smålands kanske gråaste kommuner. Bara ett tips alltså. För övrigt kan man ju inte annat än gratulera KFF till finalplatsen i Svenska cupen!

Helgen bestod i övrigt av ännu mer idrott och en massa städning. Goe liberalens storasyster med make kommer nämligen på besök nästa helg. Då gäller det att vi har ordning på torpet! Jag och goa dottern tog oss an badrum, dusch och allmän dammning och dammsugning. Goe liberalen ville tvätta fönster (och det kan jag lova var välbehövligt). Eftersom han numera är gift med mig så fick han därmed smaka på en av Birgittas lagar, nämligen följande: Efter fönsterputsning kommer regn. Det är, när jag är inblandad, lika säkert som att mackan alltid hamnar på golvet med marmeladsidan neråt. Häpp.

onsdag, september 05, 2007

En efter en...

Att det skulle gå åt pipan med den borgerliga regeringen vid rodret, det har jag vetat länge. Att det skulle gå åt pipan MED den borgerliga regeringen var väl inte lika klart, men så är det. Innan första året är till ända har tre ministrar avgått. Det hela börjar ju likna Tio små negerpojkar. Vem står härnäst på tur?

Försvarsministern har inte haft det lätt. Om man ska tolka mediabevakningen så har han stångat sig blodig mot finansministern. Sprickan dem emellan har varit nästan lika tydlig som sprickan i moderaternas lokalförening här i lilla Kalmar. Avgången var således väntad. Odenberg hade nog tänkt att vara en av huvudpersonerna i Kanonerna på Navarone. Istället blev han den tredje lille gossen som försvann ur Tio små negerpojkar. Så kan det gå.

Om tre år kanske bossen himself, Alfons Åberg, är den siste som är kvar. I valet ryker även han. Ska vi slå vad?

tisdag, september 04, 2007

Ännu ett steg bakåt

Jaha, nu var det dags. Vårdnadsbidraget ska införas. De reaktionära kd-idealisterna har segrat över folkpartiets arbetslinje och förskolan utarmas alltmedan vi som protesterar på vänsterkanten utmålas som känslokalla och barnfientliga. Att arbeta för en delad och förlängd föräldraförsäkring brukar i den reaktionära högerretoriken beskrivas i sådana ordalag.

Vårdnadsbidraget löser ingenting. Se på erfarenheterna i Norge där man nu ska avveckla systemet. Kvinnor får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Traditionella könsmönster förstärks. Förskolan förlorar i kvalitet. Det vore nog nyttigt för Hägglund och co att vända blicken till grannlandet i väster och inte agera MOT bättre vetande. Och det hade varit uppiggande om minister Sabuni och de övriga i Folkpartiet inte hade låtit sig köpas med nån tandlös sk jämställdhetsbonus.

Barn behöver båda sina föräldrar. Barn behöver också resurser, såväl hemma som i förskola och skola. Med Alliansen vid rodret blir det sämre med såväl jämställdheten som med resurserna. Vilken man, för det är fortfarande ett faktum att män tjänar generellt sett mer än kvinnor, stannar hemma för 3000 kr i månaden? Vilken ensamstående förälder kan leva på 3000 kr i månaden? Och varifrån tar man pengarna till dem som faktiskt KAN ta emot vårdnadsbidraget? Från den offentliga sektorn förstås. Den får betala såväl detta stollleförslag som skattesänkningarna som främst gynnar dem som redan har gott om kulor. Och i den offentliga sektorn finns förskolan och skolan.

Effekterna blir svidande. Kritiken likaså. Det blir inte lättare för major Björklund att framstå som kvalitetsförstärkare i skolfrågor. Och inte tänker jag önska lycka till i detta omöjliga företag. Glöm det. När det gäller sån politik är jag kallsinnig och fientlig, inte när det gäller barns väl och ve.

måndag, september 03, 2007

Idrott igen

Platt fall för Kajsa i höjdfinalen.
Fiasko för Stefan Holm.
Bara tre kast för Magnus Arvidsson.
Miss av Sanna.
Musse bara fyra.

Är det fler än jag som har läst rubrikerna angående friidrotts-VM? Alltså, ibland går det bara för långt. Hur många medaljer har man sagt att Sverige skulle få? Och vem har sagt det? Jag för min del utgår från att alla gör sitt bästa, och det där med medaljer och missar blir i det läget mest ett bevis på att man sätter upp alldeles för höga mål. "Man" är att tolka som media och diverse sport-förstå-sig-på-are. Jag blir så trött! Visst har det varit härliga Osaka-dagar med en massa extra spänning, och visst hade det varit roligt med fler svenska medaljer. Men, ett guld är i alla fall ett guld, så man får vara tacksam tycker jag. Ingen förtjänar att bli kallad för "flopp" om man kommer fyra eller sjua när man tävlar mot världseliten. Sånt känns perspektivlöst.

2-2 för Kalmar AIK hemma i fredags kväll. Det var surt att förlora två poäng i slutminuterna, men det var en rolig match med många ljusglimtar. En osannolik uppvisning i missade målchanser var det också, men ett poäng mot serieledande Älmhult, sponsrade av IKEA, är inte fy skam. Apropå Älmhults defensiva spel som lämnade en del övrigt att önska: Bokhyllan Billy passar bättre som bokhylla än som back, åtminstone om man ser till rörlighetsförmåga. ;-)

Och KFF vann mot HBK med 3-0. Inget direkt lysande spel av Kalmarlaget, och inte var det underhållande heller, men ett rationellt lagarbete var det som gav utdelning. De två 5-0-förlusterna känns avlägsna efter två raka segrar. Lite trist är det dock att inte nya spelare som Oliveira och Santos får chansen att spela mer än fem minuter i slutskedet när man har en man mer på plan och dessutom leder med tre mål. Ska de någonsin kunna bli kuggar i laget så måste de ju få speltid. Men jag ska väl inte lägga mig i. Jag kan ju inget om fotboll egentligen. Goe liberalen tycker att jag i huvudsak kommenterar oväsentligheter. Men inte kan det vara oväsentligt att KFFs byxmodell nästan är kriminellt ful, att KAIKs svarta dräkter är en fröjd för ögat och att Artur Sorins KFF-tröja verkar ha fällt i tvätten? ;-)