onsdag, mars 28, 2007

EM-kval med kval

Efter en lång dag fylld av sammanträden, inläsning och expeditionsjobb skulle man då ställa sig framför TVn med strykbräda och strykjärn för att förgylla kvällens strykjobb med EM-kvalet i fotboll. Zlatan, Mellberg, Ljungberg, Isaksson...... Blev det kul?

Nä.

Lättköpt populism från höger

Den borgerliga regeringen fortsätter i de upptrampade spåren i riktning högerut. Under de gångna dagarna har vi hört talas om drogtester i skolan och om slopad förmögenhetsskatt.

För det första: Om man misstänker att ett barn (en elev) har drogproblem, bör man då inte vidta åtgärder oavsett vad ett drogtest visar? Och om man nu får ett testresultat som visar förekomst av narkotiska preparat, hur ska man då kunna hjälpa barnet/eleven om inte missbruksvården fungerar bättre än vad den idag gör? Den borgerliga populismen blommar oförtrutet vidare. Jag kan inte låta bli att fråga mig "Men sen då? Vad händer sen?". Vore det inte mer verksamt att satsa resurserna där istället för på tvångstester? Men icke, det är inte lika lättköpt. Regeringen vill visa sina klor. Då är det tvång, förbud och repressiva åtgärder som gäller, inte rationalitet och empati. Suck. Och det visste vi ju redan före valet.

För det andra: Förmögenhetsskatten ska slopas. En del borgare säger att det gynnar alla. Pyttsan. Det gynnar dem som har förmögenheter. De miljoner som nu försvinner från statskassan behövs i välfärden. Det är SÅ de gör nytta. Men vill man bedriva omvänd Robin Hood-politik så är det precis så här man gör. "Ta från de fattiga och ge till de rika." Är det rättvist? Nej, knappast. Det är ren högerpolitik. Också det visste vi före valet.

måndag, mars 26, 2007

Personalpolitik i Hjärt- och Hjärnlösa

Jag noterade förresten i förra veckans lokaltidningar att personalpolitiken i Nybro kommun är på tapeten igen. Skolchefen kommenterade min uppsägning genom att hänvisa till det där med att undvika "gräddfil för politiker". Ynkligt. Hur kan man överhuvudtaget kalla tjänstledighet utan lön för gräddfil? En verksam lärare som blir uppsagd nu har möjlighet att söka nya jobb nu och börja arbeta på det nya stället direkt efter sommaren. Som politisk sekreterare och förtroendevald har jag arbete till slutet av 2010. Hur ska jag kunna söka nya anställningar nu? "Jag söker jobb men kan börja tidigast i januari 2011....". Tja, det faller på sin egen orimlighet, det fattar var och en med en gnutta hjärna bakom pannbenet och åtminstone ett embryo till hjärta i bröstet. Och då behöver jag inte skriva i klartext vad jag anser om Nybro kommun och dess företrädare eller vilken värdering som styr agerandet som tar bort en anständig anställningstrygghet från en aktiv förtroendevald och därmed utvidgar sin redan människofientliga personalpolitik. Ytterligare exempel på detta hittar man i fallet med den skolassistent som fick gå från sitt jobb utan förklaring från närmaste chef (han "orkade inte" tala med henne) och som nu kräver kompensation när hon går i för tidig pension och i fallet med den skolledare som inte fick tjänstledighet i sex månader för att pröva nytt jobb (en rättighet som gäller i alla kommuner) utan var tvungen att säga upp sig när hon fick jobb i en annan kommun.

Det är emellertid lite intressant att se att det är tjänstemännen som agerar i alla stycken. De hänvisar till att de har politikerna med sig. Politikerna är i det här fallet som Den Helige Ande (alla har hört talas om honom men ingen har sett honom), fast speciellt heliga är de väl inte. Vad sysslar de med egentligen? När tjänstemännen ser ut som om de gömmer sig bakom politikernas kjolar så undrar man ju i nästa sekund bakom vems kjolar politikerna gömmer sig. Min erfarenhet är dock att det i själva verket är tvärtom, nämligen att det är tjänstemännen som styr. Antagligen är det därför ingen politiker i Nybro ens vågar öppna munnen.

Tror jag. Häpp.

Stulen tid, fullmäktige, fader Persson och lokal debatt

Nu har det gått upp för mig varför jag är så trött. EU-anpassningen har återigen stulit en timme från min tid. Sommartiden stör mig något så in i vassen! Gäsp...

Och just ikväll är det fullmäktigesammanträde. Det bådar inget vidare gott när man är urtrött redan FÖRE sammanträdet. Hur ska det då bli när man är där? Kanske tar det inte riktigt hela kvällen ändå. Det är bara tre interpellationer och inga frågor, åtminstone inte ännu, och själva föredragningslistan ser inte oöverstiglig ut. Låt oss hålla tummarna! Fyraminutersgräns och tvåminutersgräs kanske kan visa sig vara användbara verktyg för att begränsa det onödiga kringsnackandet och istället koncentrera diskussionen på sådant som är viktigt.

Ingen har väl undgått Ordförande Persson på tv. Jag har dock bara sett ett enda avsnitt (nr tre i ordningen) men jag måste säga att jag häpnar över det bristande omdömet. Hur i all världen tänker man när man producerar sån smörja? Och vem tror man att man är när man låter sina dagboksanteckningar (för det är ju vad man kan jämföra intervjuerna med) publiceras i folks vardagsrum bara några veckor efter att man har avgått som partiledare? Nej, det här är höjden. Det är väl en sak om det skulle släppas efter 25 år, men nu är det ju bara pinsamt för alla inblandade och mest för Persson själv. Undrar om han inser det.

Här hemma diskuteras handelsstrategi och uteblivna löner till de kinesiska byggnadsarbetarna. Det förvånar mig inte ett dug att det blir debatt kring just de frågorna, för de är ju inte direkt lätta att hantera, men de är ändå möjliga att lösa. Själv skulle jag dock hellre vilja diskutera lite grundläggande arbetsformer i ankdammen ty det skulle sannerligen behövas, men intresset för det verkar vara knappt ljummet. Suck.

onsdag, mars 21, 2007

Makthunger?

Ibland blir man trött på ankdammsröran i kommunpolitiken. Himla trött. Det skulle vara så oerhört mycket lättare om folk kunde låta beslut fattas på rätt ställe och samtidigt våga stå för sina egna handlingar. Jag försöker leva så. Ibland kanske jag misslyckas. Förmodligen gör jag det oftare än jag själv fattar. Men är det något jag INTE gör så är det att ständigt och jämt trampa på andra och, driven av något slags maktbegär, lika ständigt och jämt framhålla min egen storhet och förträfflighet. Sånt gör mig nämligen så trött, så trött. Frågan är hur mycket ett demokratiskt system påverkas av sådana ambitioner. Inte är effekterna positiva i alla fall. Suck.

tisdag, mars 20, 2007

Att slå in öppna dörrar

Nu lägger skolministern med uniformen Jan Björklund fram ett lagförslag. Lärare ska nu ha rätt att beslagta mobiltelefoner om eleven lämnar över dem frivilligt samt ta ifrån elever knivar och alkohol. Vidare ska skolor få tvångsförflytta stökiga elever och splittra destruktiva gäng.

Detta måste vara ett skämt, väl? Eller är det ett försök att platsa på avdelningen "Att slå in öppna dörrar"? I så fall har han lyckats!

Suck. Jag som trodde att exempelvis knivlagen redan gällde även i skolan. Ack så vilseledd man kan vara.

Eller???

söndag, mars 18, 2007

Orättvisa

Ännu en bandy-SM seger för Edsbyn. Grattis! Men visst är det en aning orättvist. Inte bara en aning förresten. Jag lider med Hammarbyspelarna. Har det gått troll i Hammarby-bandyn? Om det hade funnits nån rättvisa i världen hade Hammarby vunnit idag, speciellt idag när de var så himla nära. Tremålsledning, och så förlorar de med 3-4..... Ja, Edsbyn har nerverna och taktiken. Det är bara att erkänna. Det var det som avgjorde. Sån är idrotten ibland.

Som sagt, rättvist var det inte. Då finns det desto större anledning för oss på vänsterkanten att kämpa vidare för rättvisa, även i andra sammanhang. Kämpa på, kamrater! Vi har ett nytt val och tre och ett halvt år. Då gäller det! För egen del tänker jag återgå till strykbrädan och där fundera ut nya politiska strategier. Just strykning gör mig extra retlig, så det ska nog gå bra. Dessutom krymper tvätthögen i ett rasande tempo.

;-)

lördag, mars 17, 2007

Landets sämsta arbetsgivare?

I dagens Östran uttalar personalchefen i Nybro sig med anledning av min uppsägning. Det blev en slät historia som avslöjar en tvättäkta paragrafryttare utan etik och moral som gömmer sig bakom de ledande politikernas kjolar. Politiken vågar å andra sidan inte uttala sig alls. Man undrar vems kjolar de i sin tur ska gömma sig bakom.

Tja, goe liberalen har troligen rätt när han säger att Nybro kommun är en av landets sämsta arbetsgivare. "Det här liknar inte grisen ens." (Lokalt uttryck från Klädesholmen, tolkning valfri)

Ynkligt, Nybro kommun. Ynkligt.

fredag, mars 16, 2007

Feltänkt defensiv på mittfältet

Det blir allt trängre på det politiska mittfältet. Enligt Aftonbladets nätupplaga slår en av de ledande s-företrädarna fast att socialdemokraterna inte kommer att återställa a-kassan vid en s-seger i valet 2010. Han säger vidare att socialdemokraternas skolpolitik är både misslyckad och självgod.

Ja, vad säger man? Som sagt, det är högervridning som gäller. Hårdare tag såväl i arbetsmarknadspolitik som i skolpolitik. Då är det skönt att veta att Vänsterpartiet har sina rötter tryggt förankrade i den ideologiska fruktbara myllan. Vi har inte slutat att lyssna på vad folk i Sverige säger. Självklart ska vi kämpa för att återställa så mycket som det bara är möjligt att återställa av det regeringen Reinfeldt river ner i flygande fläng. Då är det offensiv som gäller och inte nån feg mittfältsdefensiv!

Självgodheten väljer jag att inte kommentera. Den talar för sig själv.

torsdag, mars 15, 2007

Till Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun

Nybro kommun har beslutat sig för att säga upp mig under min tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag. Min anställning avslutas den 30 juni 2007 efter att jag har varit anställd sedan sommaren 2000 och tjänstledig sedan januari 2003. Detta gör att jag inte, som andra som blir uppsagda pga arbetsbrist, har någon lön under uppsägningstiden. Upplysningsvis ska man veta att man i Nybro kallar lön under uppsägningstiden för en anställd som är tjänstledig pga politiskt förtroendeuppdrag för ”gräddfil”. Detta har man i förhandling klart uttalat att det finns politiskt stöd för. Nybro kommun visar med all tydlighet att dess medarbetare inte bör syssla med politik, åtminstone inte för Vänsterpartiets räkning.

Jag har aldrig ifrågasatt den arbetsbrist för utvecklingsledare som kommunen anför som skäl för uppsägning (även om det i ett långsiktigt perspektiv är ett korkat resonemang), men jag tycker det är oanständigt att man inte väntar med att verkställa uppsägningen förrän jag gör anspråk på att få arbetsuppgifter. Fram till den dagen kostar jag nämligen enbart kommunen porto för ett meningslöst och innehållslöst lönebesked per månad. Naturligtvis är detta ett tecken på att Nybro kommun inte värdesätter den demokratiska samhällsordningen som vi andra gör.

I Kalmar har vi, i likhet med många andra såväl offentliga som privata arbetsgivare, en helt annan ordning. Vi har exempelvis två medarbetare på Kultur- och fritidsförvaltningen, där jag är ordförande för nämnden, som är tjänstlediga för politiska uppdrag (två kommunalråd). Deras tjänstledigheter ifrågasätts inte på något sätt. Vi kommer inte heller att säga upp dem, trots att deras tidigare arbetsuppgifter sköts av andra tillsvidareanställda. De finns som personer naturligtvis inte längre kvar i organisationsschemat. När, eller om, de kommer tillbaka kommer vi emellertid att lösa situationen på bästa sätt. I Kalmar tycker vi nämligen att demokrati och partipolitiskt arbete är viktiga grundbultar för vårt samhälle. Det är tråkigt att så inte är fallet i Nybro kommun.

Personalpolitiken i Nybro kommun lämnar, att döma av såväl detta som händer mig som annat som lokala media skriver om, mycket i övrigt att önska. Jag förstår att jag skulle ha svårt att anpassa mig till en arbetsplatskultur där exempelvis något så grundläggande som yttrandefriheten för anställda måste skrivas in i en lokal policy. Jag förstår också att det skulle vara svårt att arbeta för en arbetsgivare som inte värderar demokrati lika högt som jag gör. Överhuvudtaget har Nybro kommuns agerande de gångna åren, med tvångsförflyttning av personal som inte har fått ordentliga besked om skeendet i förväg och ett upprepat och eskalerande missnöje bland både personal och brukare för att bara nämna några exempel, varit rent förkastligt. Man håller sig säkert inom de arbetsrättsliga ramarna. Däremot har man, medvetet eller omedvetet kan vara osagt, lämnat etiken och moralen därhän.

Under den period som har gått sedan jag fick meddelandet om att ett varsel var på gång (per telefon den 6 december 2005) har jag fått ett mycket gott stöd från min fackliga organisation. Ingen skugga ska falla på Skolledarförbundet. Däremot har jag blivit oerhört besviken på annat. Jag har lärt mig att solidaritet, lojalitet, hänsyn och respekt ska vara ledord i livet. Det kan knappast vara utmärkande för den arbetsgivare som lägger ett varsel, och därmed genomför en övertalighetsutredning, vid en tidpunkt då det finns en enda vakant tjänst att erbjuda. Denna enda tjänst som jag, som hörselskadad och hörapparatsbärande, fick erbjudande om var som växeltelefonist. Dessutom behövde jag inte ens ta ställning till den eftersom den ställde krav på goda kunskaper i det tyska språket. Kunskaper i engelska, franska och ryska, vilket jag har, var inte relevanta. Den som är intresserad kan ju ta reda på hur många tjänster som har tillsatts inom mitt kompetensområde sedan jag fick det första beskedet i december 2005. Just då fanns en tjänst på Åkrahällskolan, men den kunde jag inte få om jag inte med omedelbar verkan avbröt min tjänstledighet. Det var det tydliga beskedet från närmaste chef. Så kunde jag naturligtvis inte göra, med hänsyn till de uppdrag jag har. Ännu fler nytillsatta tjänster blir det på listan om man räknar från datum för det detaljbudgetbeslut i Barn- och utbildningsnämnden i november 2004 som man hänvisar till som grund för arbetsbristen (eller resursbristen eftersom det var resurserna till min tjänst som togs bort medan arbetsuppgifterna kvarstår). Det hade jag förstås inte vetskap om då. Som politisk sekreterare och nämndsordförande har man fullt upp med egna arbetsuppgifter och läser inte nämndsprotokoll från andra kommuner om det inte föreligger särskilda skäl. Hur som helst, forskarutbildning i pedagogik, beteendevetenskaplig examen, många yrkesverksamma år inom universitet och högskola och nu senast fyra år (plus ytterligare fyra tjänstledighetsbeviljade år) i politiskt ledande ställning i en betydligt större kommun är med all tydlighet inget som Nybro kommun har nytta av. Kanske har man redan för många akademiker med analysförmåga i organisationen, vad vet jag?

Jag har ännu inte tagit ställning till vad nästa steg blir. Kanske kommer jag tillbaka till Nybro för att arbeta de sista månaderna, kanske struntar jag i det. Jag trivdes i Nybro. Jag värdesätter det politiska arbetet. Tydligen är det två förhållanden som inte är möjliga att förena.

Ynkligt, Nybro kommun. Ynkligt.

onsdag, mars 14, 2007

Messing with Messing?

Ingen har väl undgått det allra hetaste kärleksskvallret? Förre infrastrukturministern HJÄRTA New Wave-miljardären? Vi måste ha nyhetstorka när detta är en av huvudnyheterna!

Visst är det väl skönt att kärleken inte bryr sig om namn och gränser? Låt dem vara! Men visst, det kommer väl att bli en hel del undersökande kring de statsbidrag som har delats ut till Glasriket-satsningarna under de gångna åren. Det kan vara befogat att kolla det, om det nu finns frågetecken. Å andra sidan, finns det inga frågetecken så lär väl någon skapa dem. Någon vill säkert bevisa att det har förekommit Messing by Messing även om så inte är fallet.

Jag önskar dock de båda Lycka till. Jag tror de kommer att hantera sin privata relation på bästa sätt utan att alla behöver gräva i den. Don´t mess with Messing and Jansson!

Förvirrat mittfält!

Moderaterna är det nya arbetarpartiet.
Folkpartiet är det nya skolkonservativa partiet.
Centern är det nya liberala partiet.
Socialdemokraterna är det nya mittenpartiet.

Vi i Vänsterpartiet är Vänsterpartiet. Ibland är det skönt att veta var man hör hemma. På mittfältet har de en (o)salig röra just nu som det är skönt att slippa vara inblandad i.

Häpp.

Trist

Idag presenterades det nya betygssystemet. Det kan införas mycket snart. I korthet handlar det om fler steg i skalan och betyg betydligt tidigare än idag. Ja, ja, det var väntat. Det naiva i kråksången (för det är väl fåglar och andra flygfän som sitter där i björkriset?) är att man tror att betyg är positivt för eleverna. Man undrar hur man tänker då. En del säger att betyg ger föräldrar bättre information om hur det går för barnet i skolan. Då säger jag att ett utvecklingsamtal som bygger på en individuell utvecklingsplan ger tusen gånger bättre möjligheter att ge information om skol- och utvecklingssituationen. De allra flesta lärare klarar av utvecklingssamtalen på ett föredömligt sätt, men ibland blir det förstås fel. Om man som lärare inte klarar av att delge information vid ett utvecklingssamtal med en tolvårig elev och föräldrar klarar man inte heller av att sätta rättvisa betyg. Så enkelt är det, borgarvänner.

Betygshets finns redan idag hos sönderstressade elever, företrädesvis flickor, med prestationsångest och alldeles för höga krav på sig själva. Med bokstavsbetyg i 5-7 steg lär den inte avta. Men folkhälsoperspektivet kanske inte hör hemma i en diskussion om skolan? Och de elever som struntar i skolan idag lär inte ha större respekt för en bokstav på ett papper i morgon. Effekten blir fler elever som jobbar kommer att må sämre medan de elever som inte jobbar kommer att fortsätta i samma spår. Och hur bra är det?

Allvarligt är det att lärarens roll alltmer blir "bedömare" och mindre "ledsagare". Elevens roll blir mer "den bedömde" och mindre "den som allsidigt utvecklar sig". Fast det resonemanget hör nog inte heller det hemma på den nuvarande skolpolitikens väg. Det är nämligen en komplicerad fråga. Det är lättare att gå den lätta vägen, via betyg och hårdare tag. Det får man nämligen röster på, åtminstone hos den äldre generationen. Det är trist bara att det inte är de väljarna, utan våra barn och ungdomar, som får uppleva konsekvenserna av det absurda förenklandet. Inte bara trist, förresten. Jättetrist.

måndag, mars 12, 2007

Schlager och humor

Helgen gick i schlagerns tecken. Tillsammans med goe liberalen och goa dottern fick jag för första gången uppleva en melodifestival på plats. Vilket ös det var! Rent akustiskt lämnar väl Globen en hel del att önska, men det var ändå häftigt att vara där när det hela hände, dvs när rätt låt vann för en gångs skull. The Ark sopade banan med de andra, så enkelt var det. Scenshow, scennärvaro, kärlek till musiken, en medryckande låt som fick även en soffpotatis som jag att studsa... Ja, segern var given. Tack och lov. Nu väntar vi på äventyret i Finland. Hur det än går, Ola Salo rules!

Goe liberalen undrar i sitt stilla sinne hur jag kan tycka om schlager. Ja ja, jag tycker om progg också. Doing the omoralisk schlagerfestival med Sillstryparn är himla kul tycker jag. Varför måste man välja? Nej, jag gillar båda. Kultur är väl mångfald, eller?

Fast jag saknade en deltagare. Magnus Uggla. Vid vägen mot Globen hade någon hoppful människa satt upp en skylt med uppmaningen "Rösta på Uggla!". Ja, man ska ju aldrig ge upp hoppet, men han var liksom lite ute i kylan i lördags. Trist. Han hade satt änu mer färg på tillställningen och hade med lätthet kunnat bytas in mot åtminstone fem stycken Sanna N!

Längs vägarna i övrigt finns det en del kul att uppmärksamma. Ta bara fantasin hos marknadsförarna i Trosa kommun:

Trosa - Världens ände

Eller ljushuvudet strax söder om Nyköping (tror jag) som ställde frågan

Rysk gasledning, blir det
rökförbud på Gotland då?

Humorn är viktig för folkhälsan! Liksom schlagern.... ;-)

torsdag, mars 08, 2007

8 mars

Idag är det internationella kvinnodagen. På olika sätt har den uppmärksammats. Det är bra. Det är bra att Amnesty står i Kvastenhörnan och pratar om kvinnoförtryck i olika former. Vi behöver påminnas om hur det är i andra delar av världen. I vissa sammanhang, dock inte i alla, ska vi vara tacksamma för den utveckling vi har haft i det här landet. Vi är en bit på rätt väg.

En undersökning visade att 73% av kvinnorna i Sverige anser att de lever i ett jämställt samhälle. Jag undrar hur man egentligen har ställt frågan. Som man frågar får man svar brukar det ju heta. Ta bara följande exempel:

I dagens Barometern är en kommunal tjänsteman i en av länets kommuner intervjuad. Intervjun är bra, den säger jag inget om. Hon säger kloka saker. Det jag vill stanna upp vid är dock rubriken:

"Kvinnoyrkena är viktiga för samhällsnyttan"

Hmmmm.... Visst är de viktiga! Men tänk er följande rubrik:

"Mansyrkena är viktiga för samhällsnyttan"

Hur stor är sannolikheten för att en sådan rubrik skulle skrivas? Så gott som obefintlig. Anledningen är att ingen skulle ifrågasätta nyttan av traditionella mansyrken.

Så vi har en bit kvar till ett jämställt samhälle, systrar (och bröder för den delen). Kampen går vidare!

Ingen gräddfil

En vanlig uppfattning är att politiker åker gräddfil. Det "vet alla". Det gäller dock inte i alla sammanhang. Visste ni t ex att man inte har rätt till lön under uppsägningstiden om man är förtroendevald politiker? Minsann, så är det!

Det där med gräddfil ger jag inte mycket för. Som fritidspolitiker under många år och som politisk sekreterare under de senaste fyra åren har jag inte varit i närheten av någon gräddfil. Tvärtom har man ju ett sämre läge, åtminstone arbetsrättsligt.

Och åtminstone om man har med grannkommunen i väster att göra.

onsdag, mars 07, 2007

Tystnad härmed avslutad

Oj, här har det varit tyst alldeles för länge. Anledningen är, som vanligt, brist på tid. Nu har det stora budgetarbetet i kommunen börjat också, och det kommer att äta upp en hel del timmar framöver. Lite bloggande kan det väl ändå bli!

Livet har glädjeämnen också. Aktiv fritidskören har nu träffats tre gånger, och det är bara så himla roligt! Igår började vi öva traditionella vårsånger. Gissa om det skallrade i fönsterrutorna när vi klämde i med VINTERN RASAT UT BLAND VÅRA FJÄLLAR....!

Goa dottern, goe liberalen och undertecknad har dessutom bestämt oss för att flytta från den trånga lilla trean. Flyttlasset går i maj, nästan exakt två år efter att dottern och jag flyttade in. Tänk vad mycket som kan hända på kort tid utan att man har en aning om det på förhand. Mysigt. Nu ser vi fram emot att få ett rum och ca 24 kvadratmeter till. Liberalens son kommer nog att uppskatta att slippa sova i bäddsoffan alldeles utanför vår sovrumsdörr när han dyker upp hemmavid framöver. Ett eget rum är nog inte fel, även om det får bli ett kombinerat arbets- och sovrum. Förhoppningsvis slipper vi lösspringande hundar i trappuppgången också. Ingen har väl missat att goe liberalen är Kalmars mest utskällde politiker efter det anspråkslösa medborgarförslag han lämnade in angående kopplingstvång för hundar på offentlig plats? Gissa om han numera tittar misstänksamt på alla hundar vi möter ;-)

Baksidan av flyttandet är dock själva nerpackningen och all röjning som man ska passa på att göra. Jag trodde jag tog ett rejält tag i vårt bråte för två år sedan och rensade ut ordentligt efter femton år i Smedby, men jag kan lova att det finns mycket mer att göra. Puh. Gamla kläder kan komma till användning av andra, prylar som man inte använt på två år kan förmodligen kasseras helt, mängden viktiga papper kan inte rimligen stämma överens med den jätteökning av lösa papper som befinner sig i skåp och lådor etc etc. Men det hela blir nog bra när det är gjort!

Förresten finns det fler som har problem. STORA problem. Jag läste på en av kvällstidningarnas hemsidor om möjligheten att numera betala för städtjänster: "Det är svårt att vänja sig vid att någon annan städar hemma hos mig". Ja, jag förstår. Det måste vara tungt att vänja sig vid det.

Suck. Dagens i-landsproblem kanske?