söndag, december 09, 2018

Julkonsert 2018

Då har vi genomfört årets julkonsert. Den gick av stapeln igår, lördagen den 8 december i Algutsrums kyrka på Öland, och det blev en jättehärlig kväll! Jag mådde inte bra under dagen. En del dagar är en kamp, och så var det denna dag, men den slutade trots detta i dur och inte i moll. Ett speciellt TACK vill jag rikta till goe liberalen Pierre som drog upp mig ur den värsta gyttjan igår. Det var ett hästjobb kan jag lova.

Jag vill framföra ett riktigt stort TACK till så många fler. Jag hoppas att jag inte glömmer någon. I så fall så får jag skylla på allmän sinnesförvirring...

Så, mitt varma TACK till

  • Dotter Emmy som gjorde postern som vi marknadsförde oss med
  • Södra Ölands pastorat med Mattias, Oskar och Agneta i spetsen som öppnade upp kyrkan för oss fritt och ställde upp och gjorde i ordning på ett alldeles strålande sätt. Tack också för vackra blommor!
  • Monica och George som samlade in utgångskollekten
  • Christer Svensson och Åke Eklund som med gott humör och positivt sinne kompade på flygel, orgel och bas lugnt och säkert som vanligt
  • Johan Gustafsson och Mia Sunesjö som både sjöng med och för oss
  • All publik som kom och i en del fall fick vänta en timma pga lite förvirrade uppgifter om starttid
  • Våra körmedlemmar Gunnel Mellblom, Svante Gustavsson och Ingrid Göransson som skötte en stor del av förberedelserna (och FÖRLÅT mig Ingrid för att jag inte uppmärksammade på konserten att du fyllde år just igår...)
  • De körmedlemmar (jag minns just nu inte vilka det var) som satt i biljettkassorna i det kalla vapenhuset
  • Våra egna solister Pierre, Claes, Gunnel, Helena, Tore och Maja som gjorde en alldeles fantastisk insats igår. Speciellt vill jag lyfta fram Maja Pockar som på mindre än ett dygns varsel hoppade in och sjöng Adams julsång när vår ordinarie solist blev sjuk. DÄR kom tårarna på mig, och på många fler.... Maja Pockar, lägg det namnet på minnet🎶
  • Alla i Vox Communis som denna lördagskväll gjorde det omöjliga IGEN. Vi hade en hel del avhopp och mycket kändes osäkert, men när klockringningen var över och vi började sjunga vår Halleluja i trestämmig kanon och fyllde kyrkan med jubel så visste jag: Vi fixar det! Jag är i sanning imponerad!

Kvällen gjordes helt till förmån för Svenska kyrkans julinsamling En flicka är född. Vi fick in hela 29 243 kronor och de går oavkortat till En flicka är född.

VARMT TACK TILL ALLA SOM BIDROG!

Och tack kören Vox Communis för den fina julgåvan jag fick. Den lyser upp vårt hem, vilket syns på bilden nedan. Jag önskar er en riktigt skön och avkopplande julhelg och en god start på 2019. Den önskan omfattar förresten alla som på olika sätt gjorde kvällen igår med musik, sång och närvaro.



Må din väg gå dig till mötes
och må vinden vara din vän
och må solen värma din kind
och må regnet vattna själens jord
och tills vi möts igen
må Gud hålla dig i sin hand
(irländsk bön)


söndag, december 02, 2018

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent... Det blev ett besök i Kalmar Domkyrka där vi deltog i en festhögmässa. Det var många medverkande, bland annat en barnkör som sjöng av hjärtans lust och Domkyrkokören som levererade en fantastiskt välljudande version av Otto Olssons Advent från orgelläktaren. Sedan blev det ett besök på julskyltningen och en runda till mammas och pappas grav med ljuständning innan vi åkte hem. Dammsugaren behövde rastas lite.

Jag minns adventshelgen hemmavid. När jag var liten hade vi en adventsljusstake i trä som såg ut som en gris. Senare köpte mamma en mycket finare, en stengodsvariant från Arabia. Den var säkert jättedyr, men jag saknade grisen där på matbordet när vi åt hembakade lussebullar. Dessutom kunde aldrig ljusen stå stadigt i den där nymodigheten, och det var jag aldrig sen med att påpeka. Konservativa drag kan vara utmärkande hos vissa barn.

Storhelger är lite jobbiga när man känner sig ensam. Så även denna gång, men ljuset har kommit. Guds son har ridit in i Jerusalem på ett litet åsneföl. Hosianna, hjälpen är här! Det är det viktiga, inte vilken design vi har på adventsljusstaken.


onsdag, november 28, 2018

Julkonsert till förmån för En flicka är född

Varje dag föds flickor in i förtryck och orättvisor. Det kan vi inte acceptera.
Flickor ska aldrig nekas, kränkas, hotas, utnyttjas eller tvingas – bara för att de är flickor. Vi kan aldrig acceptera att flickor föds in i förtryck och orättvisor – bara för att de är flickor. Att fattigdom och normer gör att flickor får sämre möjligheter till utbildning, sjukvård eller försörjning. Att de utsätts för sexuellt våld eller könsstympning. Eller att flickor får äta sist och minst.
Det är en ständig kamp om liv och död, som vi måste ta tillsammans. I årets julkampanj har vi den stora möjligheten att tillsammans kämpa för att ingen flicka ska hotas, utnyttjas eller kränkas. För varje barn är skapad till Guds avbild och har samma värde – oavsett kön.
Så skriver Svenska kyrkan om årets julinsamling En flicka är född här.
Vi i Vox Communis håller med. Därför kommer alla intäkter från vår julkonsert i Algutsrums kyrka lördagen den 8 december att gå till En flicka är född. Visst vill Du vara med och bidra till detta viktiga arbete? Ett sätt är att köpa en biljett och få en rejäl dos med julglädje i toner och ord på köpet! Boka din biljett via mailadressen julkonsert.voxcommunis@gmail.com
Varmt välkommen!

fredag, november 23, 2018

Ett år efteråt...


Debattartikel publicerad i Barometern 23 november och Östra Småland 26 november 2018
För ett år sedan var #metoo på var och varannan löpsedel. Upprop med namnunderskrifter om övergrepp och utsatthet publicerades gång på gång från olika yrkesgrupper och samhälleliga institutioner. Det var en välbehövlig aktivitet. Många sanningar kom ut i ljuset, sanningar som vi i ärlighetens namn hade varit medvetna om under lång tid men inte vågat släppa ut. Nu skulle förändringens vindar blåsa i orkanstyrka! Gamla unkna patriarkala värderingar som levat instängda i välmåga skulle vädras ut och ersättas med upplysta och jämställda normsystem. Äntligen skulle det ske! Det är nu det händer, som någon sa.
Men det hände inte. Idag vet vi det. Den folkbildande och värderingskritiska processen med syfte att förändra vårt samhälle och vår samvaro i grunden i jämställd riktning som kunde ha inletts ersattes av något helt annat. Istället jagades kända män med anklagelser om att de följt det samhälleliga normsystem som uppmanar män att ta för sig och trampa på kvinnors rätt. Kändis på kändis radades upp. Jag menar inte att kändisar ska ha en gräddfil, inte alls. Vad jag menar är att det som kunde ha blivit samhällelig förändring istället blev en hämndstinn hetsjakt på rubriker, och kända män som i många fall, men dock inte alla, inte hade kunnat hålla fingrar och övriga kroppsdelar i styr räddade i själva verket både normsystemet och ”vanliga karlar” från att behöva förändras. Fokus skiftades bort från skapandet av en jämställd tillvaro där kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter som män till en blodtörstig jakt på enstaka kvinnoförnedrande män. Och än en gång så förlorade kvinnorna. Vi förlorade stort. Än en gång var ett fåtal män viktigare än kollektivet kvinnor, precis som det under mångtusentals förflutna år har varit och som det fortfarande är.
Det är en bitter insikt, men av insikter bör man lära. Det går inte att hata fram en bättre värld. Det går inte att hämnas fram en bättre värld heller. Det går däremot att lära sig att förstå hur det hela hänger ihop och sedan agera klokt. För att nå dit krävs samtal, möten, diskussioner och en gemensam vilja att förstå och att komma framåt. Kort sagt behöver vi folkbildning. En sådan process är ingen quick fix, men den leder åt rätt håll.
De svenska stolta demokratiska traditionerna vilar nämligen på folkbildning. Skeendet kring #metoo är inte det enda tecknet på att folkbildningen har hamnat på efterkälken. Vi ser samma sak i den partipolitiska sfären. Istället för hållbara och långsiktiga analyser så lanseras snabba, enkla och felaktiga lösningar, och de partier som är experter på det sistnämnda vinner folkets röster. Jag undrar hur vi år 2018 kunde hamna här. Det måste råda en brist på både bildning, klokskap och tålamod på samhällets alla nivåer. Det är synnerligen allvarligt, och ansvaret bär vi alla.

Vi kan göra det vi kan där vi är. Vi kan vägra att anta den enkla världsbild som leder fel. Vi kan säga ifrån och vi kan göra det tillsammans, för inte har vi tappat hoppet om en bättre värld bara för att #metoo har förlorat ett år? Vi har ju en hel framtid att förändra!

Birgitta Axelsson Edström (F!)

Kalmar

onsdag, november 21, 2018

Kyrkomötet 2018 avslutat

Då var mitt första kyrkomöte avslutat. Efter två sessioner under hösten med långa diskussioner och debatter så slog den eminenta ordföranden Karin Perers klubban i bordet för ett par timmar sedan. Nu sitter jag på Arlanda och pustar ut. Igår kväll satt vi i plenum till midnatt.

Man kan fundera över mötes- och arbetsformerna. Man kan fundera över om detta är det optimala sättet att bedriva demokratiskt arbete på. Man kan också fundera över det faktum att många anser att upprepning är saliggörande ;-)

Men i stort var det trevliga dagar. Presidiet gjorde ett strålande jobb. Det finns ett stort engagemang i kyrkomötet och många var de inlägg som vittnade om en mycket uppriktig vilja och ambition att utvidga Guds rike. De kom också från olika håll. Många nomineringsgrupper har mycket att bidra med och det är tydligt att vi behöver varann. Vi behöver samverka och lyssna på olika perspektiv, och det gör vi även om det kanske inte alltid ger direkt utslag i omröstningarna. Utskottsarbetet under förra sessionen var gediget och det krävs ganska mycket för att omvärdera ställningstagandet från den sessionen. Så ska det förmodligen också vara.

Ändå, nu är jag trött. Det är nog tur att det bara är kyrkomöte en gång uppdelat i två sessioner per år. Alla i vår nomineringsgrupp Öppen Kyrka - en kyrka för alla var uppe i talarstolen och propagerade för våra frågor och en öppen folkkyrka med och i tiden. Det känns bra. Tack till alla för gott samarbete och diskussioner med högt i tak! Något jag speciellt uppskattar är frånvaron av partipiska. Den frånvaron kan sannerligen inte alla nomineringsgrupper åtnjuta. Första beslutspasset kunde man se företrädare fullt öppet "vägleda" andra genom att i luften peka tumme upp eller tumme ned så att man kunde säkerställa att alla röstade lika och "rätt" kan man anta). Idag var den offentligheten tydligen utbytt mot en chattgrupp på Facebook, även den med tummar upp och ned. Ja ja, en del har det jobbigt med demokrati, egna tankar och personliga ställningstaganden. Det är inte alla som ser egna initiativ som något positivt eller genuint interaktivt samarbete som överlägset metoden "peka med hela handen (eller, som i det här fallet, tummen)".

Jag lyckades i varje fall lyfta fram både bistånd, sociala reformer, hjälp till självhjälp och vikten av folkbildning när vi debatterade stöd till kvinnors folkhögskola i Gaza. Det blev en ganska bra symbios av mina egna profilfrågor. Det får jag nog vara nöjd med.

Och med den tillfredsställelsen och med en stor dos hjärntrötthet kliver jag strax på planet som lyfter söderut. Det är ingen högoddsare att jag låter planet vagga mig till sömns under den knappa timmen det tar att förflytta sig mellan Arlanda och Kalmar.

fredag, november 16, 2018

Julkonsert 2018


Varmt välkomna till en mycket värmande och
variationsrik julkonsert med mångdubbel nytta!
Boka biljetter på mail julkonsert.voxcommunis@gmail.com

Varenda krona går till Svenska kyrkans advents- och julinsamling
EN FLICKA ÄR FÖDD

lördag, november 10, 2018

Resultat från och tack för Höstmys!

Kontanthantering och banker är numera en ganska invecklad historia, men det funkar med lite envishet (även om sedlarna denna gång nog hade behövt strykas med ångstrykjärn för att finna välvillig nåd hos insättningsautomaten).

Nu har vi hur som helst skickat över 9000 kr till sjukhusclownerna i Clownlabbet efter insamlingen på Höstmys i tisdags kväll! Vi hoppas att de pengarna kan bidra till att fler får ljus i en annars ganska mörk vardag.


Det blev en helkväll fylld med bara positiva vibbar!
  • Tack till Anna-Karin, Sara och Håkan från Sjukhuskyrkan för att ni delade med er av era erfarenheter från ert viktiga arbete!
  • Tack till Falkenbergsskolan som öppnade upp sin aula och sin matsal inklusive möbler för vår kväll!
  • Tack för hjälp med ljudanläggning (jag har tyvärr tappat namnet på den som hjälpte oss)!
  • Tack dotter Emmy för hjälp med poster!
  • Tack till Marianne och PRO-kören för lika inspirerande sång som alltid!
  • Tack till Lage, Badrumskören och Tore för härlig musik och mycket gott samarbete!
  • Tack till Åke, Christer och Vox Communis för gofika samt smittande och kompetent musik- och sångarglädje! Ett extra tack till Maja för fantastisk soloinsats!


Nästa evenemang med Vox Communis och gäster att skriva in i almanackan är 
JULKONSERT i Algutsrums kyrka 
lördagen den 8 december! 
Varmt välkomna då! Mer info kommer!