Demokratisk logik

Det är väl inte alltid det är jättekul att vara med på bild i tidningen:
Insändare i Barometern 31 maj

Här blev man alltså, visserligen tillsammans med företrädare för många andra partier, vald som lämplig illustration till en text som inkompetensförklarar politiker i största allmänhet enligt devisen Om en politiker är dum i huvudet så är alla det. Det följer inte direkt logikens lagar, men det gör nog inget. Är man lagd åt det hållet att man gillar generaliseringar så skiter man nog i logiken.

Innehållet i texten kan jag till viss del förstå, men sanningen är ju den att det inte direkt står folk på kö för att engagera sig politiskt i vårt samhälles nutida drift och framtida utveckling. Hur hanterar vi det problemet? Och VEM ska hantera det? Har inte alla ett ansvar där?

Jo, det har ALLA i en demokrati. I en demokrati röstar man nämligen fram de företrädare man vill ha, och man får precis dem som man har röstat fram. Så enkelt är det. Att vara politiker är inget yrke, det är ett förtroendeuppdrag som bygger på att man har människors stöd och på att man VILL göra nåt för nutid och framtid. Vill man hålla sig utanför är det helt OK, men då har man samtidigt avsagt sig sin påverkansmöjlighet. Politikerna som man kallar "DOM DÄR" är nämligen den skock människor som har fått förtroendet att vara ledande av väljarkollektivet. Underkänner man valresultatet eller?

Det finns ett missförstånd här dessutom: Man föds nämligen inte till politiker eller ens in i ett parti, man ENGAGERAR sig. Och är man inte nöjd med de företrädare som har engagerat sig partipolitiskt och blivit framröstade så får man se till att rösta in andra nästa gång. Det står var och en fritt att kandidera dessutom!

Jag är inte nöjd med riksdag och regering. Jag är inte nöjd med den politik som förs. Jag tänker se till att få till en förändring, men att gå så långt som att hävda att den borgerliga alliansen saknar kompetens och kunskap gör jag inte. Vad de saknar är hjärtat på rätta stället, och det jag vill göra till 2014 är att se till att hjärtlösheten byts ut mot folk som just HAR ett glödande rött hjärta på rätta stället, till vänster. Jag tycker nämligen att det är mycket bättre att agera än att bara gnälla. Ansvaret för samhället måste vi ta gemensamt, och då ska var och en dra sitt strå till stacken. Det är rättvist, och dessutom logiskt.

Födslovåndor

Jag har en text som vill ut, men det känns trögt. Den kommer att handla om att vi måste tänka med hjärtat också, inte bara med den smarta och beräknande hjärnan. Den kommer att ta upp exempel på missförhållanden som vi skulle kunna åtgärda om vi bara tog hänsyn till den emotionella delen av vår intelligens lite oftare, eller varför inte hela tiden? Vi har en värld som till stora dela formas av mänskligt tänkande och planerande, och trots att vi människor kan känna kärlek, lycka, omsorg, glädje och empati så är det inte dessa egenskaper som karakteriserar världen. Det är helt andra saker, till exempel kortsiktighet, lönsamhet, girighet och jakt på syndabockar.

Jag är inte nöjd med världen, och jag är inte helt nöjd med mig själv heller. Kanske är det därför texten inte vill födas ordentligt. Men jag är envis, så till slut kommer det att gå. Födslovåndor gör ont, men resultatet brukar vara värt smärtan och ångesten :-)

Dumma frågor

Kan man värdera kärlek
som inte kan mätas i pengar?
Kan man älska djur
trots att man inte har dem till mat?
Kan man älska alla människor
trots att de är olika?
Kan man bevara jorden
utan att köpa den?


I en tid som vår
när allt handlar om lönsamhet och snabba cash
så finns det anledning att ställa såna frågor
trots att de egentligen är
riktigt dumma.

Ja till sprutbyte

Igår sade kommunfullmäktige JA till att tillstyrka landstingets sprutbytesförsök. Det är klokt, även om frågan är svår och har många bottnar. Det allra viktigaste är dock att detta INTE är en narkotikapoltisk åtgärd, det är ett hälsofrämjande medel. Det handlar om att förhindra smittspridning i en grupp som är extremt utsatt för smittorisker. Det handlar INTE om att legalisera bruk av droger, och det handlar INTE om att ersätta drogpreventivt arbete med sprutor. Det är YTTERLIGARE en åtgärd i arbetet att förhindra lidande, sjukdom och för tidig död. Narkotikan finns i vårt samhälle, tyvärr, men så ser verkligheten ut.

Detta handlar ju om MÄNNISKOR, precis som vi andra. Det handlar om människor, någons dotter, mamma eller syster, som av olika skäl har fastnat i drogträsket. Det handlar INTE om människor som av egen fri vilja utifrån ett rationellt övervägande har valt att börja använda droger för att fly verkligheten. Det är istället resultatet av en tillvaro där andra dörrar att hantera livet har upplevts som stängda. När vissa delar av fullmäktige igår började prata om "fria val" i den här frågan upplevde jag ett nästan fysiskt illamående. Vi lever inte i samma verklighet. Tyvärr tror jag att min verklighet är mer verklig än den verklighet som mina meningsmotståndare i den här frågan igår hänvisade till. Och förresten, det talades om att man inte har valt att få "dåligt hjärta", därför kan denna sjukdom inte jämföras med drogberoende. Ska vi börja gradera sjukdomar och ransonera vårdinsatser efter hur mycket man genom ohälsosamt leverne kan antas vara orsak till sjukdomen man har så börjar det bli riktigt obehagligt. Den diskussionen ploppar ju upp då och då. En rimlig konsekvens borde då vara att vi överviktiga och stillasittande rika västlänningar inte skulle få någon sjukvård alls, men vi skulle direkt vara med och betala för vården för svältande barn i Afrika. Det är nämligen vårt leverne som till stor del orsakar deras sjukdomar. Då, mina vänner, kan vi börja snacka om rättvisa!

Hur som helst, missbrukare är också människor, men inte lika länge. Jag hoppas att vi med den här åtgärden kan göra det möjligt att de får vara människor längre än idag. Jag är fullt och fast övertygad om att det är lättare att motivera en missbrukare att ta sig ur sitt drogberoende om hon/han inte redan är smittad med HIV eller Hepatit C. Det borde de allra flesta kunna inse, men det bygger ju på att man tycker att det är viktigt att hjälpa medmänniskor i nöd förstås.

Apropå Hylands ABC

År 1966 köpte mina föräldrar Hylands Hörnas ABC-bok. Den såldes genom Radiohjälpen till stöd för leprabarn över hela världen och kostade den stora summan 4 kr och 50 öre "inklusive oms". Boken består av rim skrivna av svenska folket och med bilder av åtta kända konstnärer. När jag var liten tittade jag ofta i den här boken. Det var färgbilder i den, och innan jag kunde läsa kunde jag ju i varje fall titta på dem. Idag tittade jag i den igen.

På bokstaven M hittar man följande rim, skriven av Elisabeth Påhlsson från Umeå:

Maskulinum är ett kön

som har mycket högre lön

Detta var alltså år 1966. Idag är det 2012. Vad har hänt på de åren? Jo:

Maskulinum är ett kön

som ännu har högre lön

Är det inte dags att ändra på det då? Kvinnolöner som begrepp i avtalstexter är ju borta, men i realiteten existerar de i högsta välmåga. Kvinnor som jobbar heltid till kl 17 jobbar gratis från kl 15.51 jämfört med män. Det är fullständigt orimligt!

Och då, i detta läge, kommer KD och föreslår att pappamånaderna ska tas bort. Blir man trött eller blir man trött? Det är att gå med arslet före in i framtiden, för inte kan ens KD vara så blinda att de inte ser den systematiska lönediskrimineringen av kvinnor, bland annat orsakad av att kvinnor tar proportionerligt mycket större ansvar för hem och familj än män gör, och därmed inte anses satsa på karriär och jobbutveckling. Det är ju så himla tydligt!

Jag väntar på nästa ABC-bok. Undrar vad det kan stå i den. Jag hoppas på följande:

Maskulinum är ett kön

som ej bestämmer någons lön

Och så hoppas jag att åtminstone fyra av de åtta medverkande konstnärerna är kvinnor så att vi inte återigen ska se åtta mansnamn där. Det måste ju ändå ha hänt NÅT på nästan 50 år....

Så det så!

Trasighet på olika sätt

Man kan tro att jag äter cykelkorgar. Jag förbrukar dem i en avundsvärd takt. Nu är det dags att byta igen. Jag skyller på alla pappershandlingar som jag måste släpa runt på och på datorn som numera dessutom måste medfölja så gott som varje dag. Ner med allt skit i ryggsäcken, och sen ner med ryggsäcken i cykelkorgen. Sen när det är bastuvarmt ute som idag så ska man ju knöla ner jacka/kavaj också eftersom den helt enkelt inte går att ha på sig och cykla i hundra knyck. Det är väl inte så konstigt att korgen ger upp kanske..... Det har den gjort i varje fall. Den hänger på trekvart upptäckte jag i morse, så nu ska jag köpa en ny och hel. Den håller nog åtminstone nästa vecka också. Kanske.

Människor kan också gå sönder. Det gjorde jag för ett tag sedan. Med god hjälp är jag hyggligt ihoplappad nu. Jag ska, eftersom dagens sammanträde blev kortare än jag trodde, passa på att hämta ut sista omgången med antikur på Apoteket (ja, jag väljer det gamla hederliga statliga apoteket!) och hoppas på att jag framåt augusti ska vara hel på riktigt igen. Det är inte riktigt lika enkelt som med en cykelkorg, att man kan köpa sig en ny Birgitta och byta ut den gamla och sen proppa henne full med skit på samma sätt om och om igen. Det är lite mer komplicerade processer än så, och det kostar desto mer, men det får det vara värt. Man har bara ett liv som bekant, det finns inga alternativ, och då gäller det att leva det så gott det går. Ibland behöver man stöd och hjälp, eller rättare sagt, man behöver ALLTID stöd och hjälp, men det finns tider då man behöver lite mer än så. Då ska man ta den chansen. Det är dock tråkigt att det ska behöva kosta en himla massa. Jag klarar det, men det gör inte alla. Man är liksom inte friskare för att man är fattig, det är snarare tvärtom, men medicinkostnader kan bli dryga för att inte säga oöverstigliga för den som har det knapert med intäkterna. Vore det inte bättre att rätta till det missförhållandet istället för att konkurrensutsätta apoteken och sänka krogmomsen förresten? Nähä, inte det. Regeringen tycker att det är bättre att man är rik och frisk än fattig och sjuk, och vem gör inte det? Problemet är ju bara att just den lilla detaljen styr man inte över med riksdagsbeslut..... men man kan väl fortsätta att gå med skygglapparna på sig som borgerlig företrädare, t ex som statsministern, och inbilla sig att det sk utanförskapet minskar och att arbetslösheten sjunker. Det enda roliga med det förfaringssättet är nog den roliga solbrännan alliansfolket skaffar sig nu till sommaren ;-) Jag ska göra vad jag an för att de ska behålla den till nästa val ;-)

Nej, nu ska jag åtgärda mina trasiga delar på bästa möjliga sätt och trampa hemåt. Temperaturen på min arbetsplats är nämligen oroväckande hög efter en dag utan ventilation och öppna fönster, och jag gör mer nytta hemifrån. Ha en fortsatt trevlig dag och glöm inte heja på Loreen till kvällen! Hon lär, av ryktena att döma, också se lite trasig ut....

Öppenhet

Jag tror på öppenhet

som process

men också som mentalitet

som det normala

som det man helt enkelt kan räkna med

Motsatsen

slutenhet

stänger in

luktar gammalt

motverkar goda resultat

och sprider dålig luft

Det märkliga är

att den som stänger sig själv inne

och andra ute

för att växa själv

i själva verket förminskas

medan de andra får större livsrum

Det är kanske inte så konstigt

Det finns ju mer syre i friska luften

även om det är kallare ute

än i ett slutet rum

som är varmt och inne

Kanske kan just det 

kallas rättvisa

till slut.

"Livet är som en påse"

Jag har haft en mycket skön och avkopplande helg med tre dagar i Ronnebys underbara brunnsmiljö. Vi har badat, promenerat, bubblat och bara njutit av helgen. Trollsjön, bäckahästen, mandarinanden och Contan fick sina traditionella besök. Det kändes både gott och oerhört välbehövligt. Helgen avslutades med en hemmasöndag med föräldrarna på besök för middag och fika, tre poäng för ÅFF och ett VM-guld till bästa hockeylaget. Jag klagar inte på livet. Jag mår gott.

För det mesta, alltså. Det gäller att man tar tillvara de stunderna, för livet består ju av så mycket blandade ingredienser, alla sorters relationer och sammanhang. Kan man se till att bevara det fina och harmoniska i sig själv så kan man stå ut med en viss grad av disharmoni runt omkring då och då. Så ser ju livet ut från och till. Det är bara att acceptera det.

Man kan inte regera över andra, men det man kan göra är att bestämma sig för hur mycket andra ska ha rätt att påverka ens eget välmående. För visst är det så att alla människor man har runt omkring sig inte alltid vill ens eget bästa till 100%. Det måste man acceptera och hantera. Huvudsaken är att man vet att man själv har rent och hälsosamt mjöl i sin egen påse. Andra får ta ansvar för sina påsar, och vad som finns däri vet vi ju inte. Och kanske viktigast av allt: Det är bäst att låta bli att ens fundera över det! Men ställ gärna frågan direkt om tillfälle uppstår. Kanske leder det till en bättre miljö och en bättre vardag både för dig själv och andra :-)