Jag har nu äntligen tagit tag i ett av mina "dåligt-samvete-skapande" städprojekt. Jag har nämligen haft en kasse stående i sovrummet med alla mina kongresspapper i. Just idag på morgonen insåg jag att det var dags. Där fanns en salig röra av tal, motioner, motionssvar, knappar och kladdpapper. Minnena från januari och Göteborg kom åter.
Mediarapporteringen från kongressen var förbluffande. När jag efter dagens hårda slit, för det var det faktiskt frågan om för en enkel rösträknare som jag , kom upp på det sunkiga och kalla hotellrummet och slog på text-tv och fick läsa om påhoppen, de stora förlorarna och de skarpa ordväxlingarna undrade jag om media och undertecknad hade varit i samma lokal. Inte ett dugg stämde! Det var en trevlig kongress, med diskussioner naturligtvis för så ska det vara i ett parti som har högt i tak och långt till dörren, men stämningen var mycket god. Det var inte förrän sista dagen när en ensam stolle sa "stick och brinn" från talarstolen som det hettade till på ett obehagligt sätt, men det var det enda. Men så kan det alltså vara. Det man lär sig av det är att sila det man läser. Nästa gång drabbar det någon annan. Vi har fått vår beskärda del av sned rapportering, mer än väl. Nån rättvisa finns det väl i världen?
Nu är det tomt i hörnet där kassen stod, och jag är lättare till sinnet. Nästa projekt blir att suga upp allt damm som har samlat sig runt papperskassen..... Eller så väntar jag tills nån annan dag.... eller på att nån annan ser eländet....
3 kommentarer:
Det är så tyvärr att vi har "ensamrätt" på slitningar o bråk på kongersser och inom partiet. Men precis som du skriver är de ljusår i från verkligheten. Ett parti utan disskusioner och liv är ett dött parti och jag är glad att tillhöra ett parti som har högt till tak o långt till dörren :-)
Röda hälsningar från ett blåsigt Emmaboda
Jag kan med största säkerhet påstå att vi har den mest nitiska bevakningen, och det beror främst på vår öppenhet. I andra läger sker diskussioner och därpå följande slitningar i lönndom, och då slipper man rubrikerna. Frågan är dock om man inte tjänar på att vara ärlig och öppen i alla fall, i det långa loppet. Det tror jag, fast på kort sikt kan det vara förödande. Men du, det är långt till valet!
Skicka en kommentar