Vår högerregering vill göra a-kassan obligatorisk. Vi vet inte med säkerhet hur många som har lämnat a-kassan sedan den efter regeringens förslag blev betydligt dyrare att vara med i. Vänsterpartiet har ringt runt till de fackliga organisationerna och frågat och på det sättet kommit fram till att ungefär 40 000 har lämnat systemet.
Visst är det en tydlig strategi i allt det här? Facket ska sitta och driva in pengar som folk MÅSTE betala. Dels kan facket inte ägna sig åt det som facket ska ägna sig åt, nämligen att verka för sina medlemmars intressen, dels beskär regeringen allas frihet. Med en högerregering får man inte ens friheten att välja att ställa sig utanför a-kassan.
Sanningen är förstås att regerigen inser att med de försämrade villkoren så hoppar folk av. Det kostar för mycket. Samtidigt så vet man att man MÅSTE ha en arbetslöshetsförsäkring, och då gör man om den till en skatt istället. Detta är ett rent fiasko för regeringen.
Men visst är det ett genialt drag att först göra a-kassan för dyr att vara med i och sedan i nästa steg göra den obligatorisk? Förutsatt att det man vill är att göra folk fattigare, beröva dem deras frihet att välja samt stärka statsfinanserna förstås. Fy fabian alltså!
måndag, februari 19, 2007
fredag, februari 16, 2007
Hur gör vi?
Det händer en hel del i vår värld. Jag förstår att det kan vara svårt att avgöra vad som ska få de största rubrikerna i våra olika mediakanaler. Några exempel: Zlatan förklarar att hans "nej" till spel i fotbollslandslaget står fast. På en av våra kvällstidningars hemsidor är det den största nyheten. Skandalerna kring Britney Spears finns omnämnda överallt, hela tiden. Idag var det visst en bild på den nya bebisen som skulle dra till sig läsare. Anna Nicole Smith har dött under oklara omständigheter. Jag undrar hur länge man kan mjölka ut historien om hennes liv och död. Tragiskt är det. Suck. Lika tragiskt är det att sånt fångar folks intresse i så stor utsträckning. Dubbelsuck.
Det finns ju så mycket viktigt att engagera sig i! Hur sjutton ska vi göra för att komma dit???
Det finns ju så mycket viktigt att engagera sig i! Hur sjutton ska vi göra för att komma dit???
torsdag, februari 15, 2007
För kultur och miljö i Halmstad
Så var man åter hemma i Kalmars snöblask efter två dagars halländsk vår. Vi hade ett lunch-till-lunchmöte med jämförelsekommunernas kulturnämndspresidier och förvaltningschefer. Nyttigt och informativt. Vi diskuterade bland annat kulturens och kreativitetens roll för tillväxten samt kulturens villkor och möjligheter idag. Vi fick oss också ett studiebesök till livs på Halmstads nya vackra bibliotek, en skapelse med massor av stål och glas som aspirerar på design- och arkitekturpris. Jag förstår ambitionen. Det är snyggt.
Det tar fem timmar att åka de dryga 25 milen till Halmstad med tåg. Den här årstiden är det vanskligt att sätta sig i bil. Bland annat av det skälet förordade jag kollektivtrafiken. Nu blev det vårväder, så gissa om två av mina reskamrater har passat på varje möjlighet att pika för det valet. Ändå gjorde vi rätt. Efter att jag såg Al Gores film om klimathotet i november ligger nämligen alltid det dåliga miljösamvetet på lur i bakhuvudet. När det går att åka kollektivt så ska man göra det. När det gäller miljön har vi nämligen alla ett ansvar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Den här gången betydde det längre restid, och det kan man bjussa på tycker jag i utbyte mot en liten liten gnutta mindre förstörd moder Jord.
Det tar fem timmar att åka de dryga 25 milen till Halmstad med tåg. Den här årstiden är det vanskligt att sätta sig i bil. Bland annat av det skälet förordade jag kollektivtrafiken. Nu blev det vårväder, så gissa om två av mina reskamrater har passat på varje möjlighet att pika för det valet. Ändå gjorde vi rätt. Efter att jag såg Al Gores film om klimathotet i november ligger nämligen alltid det dåliga miljösamvetet på lur i bakhuvudet. När det går att åka kollektivt så ska man göra det. När det gäller miljön har vi nämligen alla ett ansvar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Den här gången betydde det längre restid, och det kan man bjussa på tycker jag i utbyte mot en liten liten gnutta mindre förstörd moder Jord.
tisdag, februari 13, 2007
Kultur- och fritidsnämnden
Så var då årets och mandatperiodens första kultur- och fritidsnämndsmöte avklarat. Med tanke på den mycket digra föredragningslistan och den myckna information som var tvungen att lämnas så tycker jag vi gjorde ett mycket gott arbete när vi var klara vid femtiden. Fast du milde vad trött man är i skallen efter att ha suttit vid klubban så länge.... Bidragsärenden, kulturprojekt, idrottspris, investeringsbidrag, kulturpris, hyresavtal..... Hur som helst, den nya nämnden verkar vara ett trevligt gäng. Jag hoppas att vi ska trivas ihop, trots åsiktsskillnader.
Karusellen kring chefstillsättningarna i somras snurrar vidare. Jag vill betona att det är kring själva processen frågetecknen finns, och inte kring de personer som anställdes. Hur som helst, det blir en massa onödig oro när man inte sköter sina processer inom det regelverk som är beslutat, och de som får lida för det är just de anställda cheferna. Skamligt tycker jag. Och det är kommunen som ska skämmas. Förhoppningsvis lär man sig nåt av det här. Den främsta lärdomen är måhända att öppenhet är att föredra framför undanhållande av information. Och det borde man redan ha vetat, åtminstone på den nivån. Tycker jag. Tra la la.
Karusellen kring chefstillsättningarna i somras snurrar vidare. Jag vill betona att det är kring själva processen frågetecknen finns, och inte kring de personer som anställdes. Hur som helst, det blir en massa onödig oro när man inte sköter sina processer inom det regelverk som är beslutat, och de som får lida för det är just de anställda cheferna. Skamligt tycker jag. Och det är kommunen som ska skämmas. Förhoppningsvis lär man sig nåt av det här. Den främsta lärdomen är måhända att öppenhet är att föredra framför undanhållande av information. Och det borde man redan ha vetat, åtminstone på den nivån. Tycker jag. Tra la la.
Kulturupplevelser
För den som är nyfiken: Nej, jag deltog inte vid den stora Kinaceremonin igår. Däremot har jag tillbringat förmiddagen på Kalmar Teater och upplevt årets uppsättning av Musikul, Kulturskolans årliga inspirationsföreställning för kommunens grundskoletelningar. På temat pirater fick vi följa med Båten Anna ut på skattjakt. Härligt! Speciellt skelettspökena var söta!
Kultur berikar livet. Tack Kulturskolan!
Kultur berikar livet. Tack Kulturskolan!
måndag, februari 12, 2007
Listor
Ja, det har varit tyst här ett tag. Förklaringen är enkel: Huvudlöst mycket att göra. Idag finns det lite tid över till at skriva, fast det blir nog ett sånt där svårbegripligt stötigt inlägg. Ibland har man inte inspiration till något annat, och ofta händer det när man är en smula eller vansinnigt irriterad.
Vad gillar jag inte? Jo:
Vad gillar jag? Jo:
Egentligen är lista nr 2 betydligt längre än lista nr 1. Tänk att det är så svårt att komma ihåg vissa dagar.
Vad gillar jag inte? Jo:
- snyftreportage om "utfrusna" politiker som inte begriper att samarbete bygger på förtroende och liknande mål olika partier emellan
- nedvärderande omdömen om debuterande artister som lyckas tränga ut ur tv-rutan trots sin bristande rutin
- trottoarer som inte är snöröjda
- tunnelseende
- översitteri
- fjäsk
och en massa annat.
Vad gillar jag? Jo:
- en växande Aktiv Fritid-kör som jag snart måste hyra in i Kalmarsalen
- att känna att den politik jag står för vill väl och fungerar
- att vara till nytta
- vintern
- snön
- Kråkguldet
- varma kläder
- att det går tåg till Halmstad
- goe liberalen, dottern och övriga familjen
Egentligen är lista nr 2 betydligt längre än lista nr 1. Tänk att det är så svårt att komma ihåg vissa dagar.
onsdag, februari 07, 2007
Hej mitt vinterland!
Så ljuvligt vackert det är med snö. Jag njuter i fulla drag. Det är inte riktigt lika kul att skotta bort den, och absolut inte lika kul att köra bil i det här väglaget, men visst är en vintervy underskön?
Annars har dagen innehållit både det ena och det andra:
Såja, nu är det natt. I morgon väntar en ny lång dag. Även då ska jag fortsätta tänka på det där med rättvisa. Det är nämligen viktigt.
Annars har dagen innehållit både det ena och det andra:
- Vansinnigt tråkig fotboll mellan Sverige och Egypten. Det såg ut som om det bara var slumpen som styrde. Suck.
- Lyckokänslor efter starten av kommunkören igår kväll. Det kom ca 65 personer som sjöd av sånglusta! Det bådar gott!
- Lång härlig promenad hem från jobbet i ymnigt snöfall.
- Lite tankar om hur rättvisa bör gestalta sig i kommunpolitiken och hur vi ska nå dit.
- God middagsmat lagad av goe liberalen.
- En timmes TV-reportage där Sveriges största missnöjesparti fick lufta sina åsikter om att bevara svensk kultur och svenska traditioner. Speciellt kul var det att höra dem propagera för kungen och kungahuset. Det svenska kungahuset är ju verkligen svenskt.....Eller?
Såja, nu är det natt. I morgon väntar en ny lång dag. Även då ska jag fortsätta tänka på det där med rättvisa. Det är nämligen viktigt.
tisdag, februari 06, 2007
Bakåt med stormsteg
Skolans resa bakåt i tiden fortsätter med stormsteg under rottingmajorens ledning. Ordningsbetyg, skriftliga omdömen/betyg för sjuåringar och allmänt hårdare tag har nu kompletterats med direktiv till en "ny" gymnasieskola. Den är inte ny. Den är många decennier gammal.
Tre olika gymnasieutbildningar, en som ger högskolebehörighet (för elever som ska läsa vidare), en som ger en yrkesexamen (för elever som vill jobba) och en som leder till lärlingsarbete (för elever som tröttnat på hela skolan). Låter det bra? Låter det lika bra när man betänker att eleverna ska göra dessa val samma år som de fyller sexton? Hur målmedveten var du själv i den åldern?
Ett annat argument som borde bita mer på Janne Björkris är att självaste näringslivets företrädare så sent som i höstas ställde sig negativa till en sådan utveckling av skolan. Det svenska näringslivet behöver nämligen hög kompetens hos sin arbetskraft. Här sänker man tvärtemot kraven.
Jag förstår att elever i skolministerns värld borde veta vad de vill redan när de är tonåringar. I min värld är det inte lika självklart. Tänk så många förmågor vi hade gått miste om, och så många rika liv som människor hade gått miste om, om inte möjligheten att utvecklas efter tonårstiden hade funnits. Men det är klart, såna utvecklingskarriärer passar väl inte in i skolministerns mall.
Vi inom vänstern brukar beskyllas för att inte se till individuella skillnader. Det är fel. Vi vill ge alla en chans. Frågan är hur mycket plats det finns för individerna i rottingmajorens skola?
Tre olika gymnasieutbildningar, en som ger högskolebehörighet (för elever som ska läsa vidare), en som ger en yrkesexamen (för elever som vill jobba) och en som leder till lärlingsarbete (för elever som tröttnat på hela skolan). Låter det bra? Låter det lika bra när man betänker att eleverna ska göra dessa val samma år som de fyller sexton? Hur målmedveten var du själv i den åldern?
Ett annat argument som borde bita mer på Janne Björkris är att självaste näringslivets företrädare så sent som i höstas ställde sig negativa till en sådan utveckling av skolan. Det svenska näringslivet behöver nämligen hög kompetens hos sin arbetskraft. Här sänker man tvärtemot kraven.
Jag förstår att elever i skolministerns värld borde veta vad de vill redan när de är tonåringar. I min värld är det inte lika självklart. Tänk så många förmågor vi hade gått miste om, och så många rika liv som människor hade gått miste om, om inte möjligheten att utvecklas efter tonårstiden hade funnits. Men det är klart, såna utvecklingskarriärer passar väl inte in i skolministerns mall.
Vi inom vänstern brukar beskyllas för att inte se till individuella skillnader. Det är fel. Vi vill ge alla en chans. Frågan är hur mycket plats det finns för individerna i rottingmajorens skola?
måndag, februari 05, 2007
60-talsnostalgi - en sjukdomsvinst?
Under gårdagen kom snuvan och hostan smygande tillbaka. Tempot skruvades ner efter installationsgudstjänsten i kyrkan och dottern och jag fick lite tid till att bara slappa medan goe liberalen slavade på radiosporten. Alltså, jag gillar inte att vara sjuk, men det är vid såna tillfällen som jag kan tillåta mig att bara slappa. Annars är det svårt.
Vet ni vad vi gjorde? Jo, vi tittade på Kråkguldet på DVD. Serien spelades in redan 1969 och jag har lite svaga minnen om att jag var jätterädd när jag såg den första gången i sällskap med min storasyster. Nu fyller den mig mest med nostalgiska rysningar. Snö, skidåkning, stickiga ollar, fula mössor, stereotypa brottslingar i teddykappa, VW Variant och 60-talsidyll.... Men det är mysigt och nog ganska tillåtet att frossa i sånt ibland. Åtminstone på en söndag om man inte mår bra.
Eller?
Vet ni vad vi gjorde? Jo, vi tittade på Kråkguldet på DVD. Serien spelades in redan 1969 och jag har lite svaga minnen om att jag var jätterädd när jag såg den första gången i sällskap med min storasyster. Nu fyller den mig mest med nostalgiska rysningar. Snö, skidåkning, stickiga ollar, fula mössor, stereotypa brottslingar i teddykappa, VW Variant och 60-talsidyll.... Men det är mysigt och nog ganska tillåtet att frossa i sånt ibland. Åtminstone på en söndag om man inte mår bra.
Eller?
TVs mest omskrivna program
Melodifestivalen, programmet TV-tittarna älskar att hata, är här. I år tar det hela, exklusive den internationella finalen, sex veckor i anspråk. Är det rimligt? Tja.... Tommy Nilsson var bra i alla fall och Anna Book är söt som en gräddtårta. Och det är alltid bra med lite samtalsämnen hemma i stugorna. Vad jag inte kan förstå är all de som sitter och tittar varje år och alltid verkar vara lika sura över att kvaliteten är låg. Det finns två utvägar:
1. Skicka in egenhändigt skrivna bidrag nästa år så att programmet blir bättre.
2. Låt bli att titta. Det är ju trots allt frivilligt, lika frivilligt som att läsa folks bloggar.
Jag tycker nämligen det är trist att höra och se samma klagomål varje år. Klagomålen kommer man nämligen inte undan lika lätt. De skriks ut på löpsedlar, i tidningar och i andra media gång på gång. Ibland kan man få för sig att man är onormal om man faktiskt tycker att det hela är lite kul, och så illa kan det väl inte vara? Eller?
1. Skicka in egenhändigt skrivna bidrag nästa år så att programmet blir bättre.
2. Låt bli att titta. Det är ju trots allt frivilligt, lika frivilligt som att läsa folks bloggar.
Jag tycker nämligen det är trist att höra och se samma klagomål varje år. Klagomålen kommer man nämligen inte undan lika lätt. De skriks ut på löpsedlar, i tidningar och i andra media gång på gång. Ibland kan man få för sig att man är onormal om man faktiskt tycker att det hela är lite kul, och så illa kan det väl inte vara? Eller?
fredag, februari 02, 2007
Civiliserad tsunamiprocess efterlyses
Ja, jag vet att det finns folk som tycker att man alltid ska hålla sig till partilinjen och någon form av officiell ståndpunkt. Det tycker inte jag. Självklart finns det olika åsikter även inom ett parti. Skulle man bli en homogen massa bara för att man betalar medlemsavgift till samma postgiro? Nej, den dagen man blir tvingad att tycka som andra, den dagen befinner man sig i en totalitär miljö som inte ens kan stava till demokrati. Man kan vara en enhet ändå. Enhet är tusen gånger bättre än enighet.
Ja, jag vet att det finns en total enighet i riksdagens partier om att undersöka hanteringen av tsunamikatastrofen grundligare. Till vilken nytta? Jag bara undrar. Jag fattar inte varför inte såren kan få läkas nu. Hur många fel Lars Danielsson än har gjort, personligen tror jag inte att han förtjänar att korsfästas gång på gång, så ger inte en lång utdragen process livet tillbaka till en enda av dem som förolyckades. Jag tänker inte ställa mig i mobben och skrika: Korsfäst!
Detta betyder inte att man inte ska lära sig av misstagen. Frågan är dock hur mycket mer Lars Danielsson ska lära sig. Hans framtid lär ändå inte innehålla ansvar för fler katastroflägen. Istället borde vi se till att vi har en bättre beredskap nästa gång. En sådan utvärderingsprocess måste gå att genomföra utan att man korsfäster folk. Förutsatt att man är civiliserad förstås. Ibland är det just den detaljen man kan ifrågasätta.
Ja, jag vet att det finns en total enighet i riksdagens partier om att undersöka hanteringen av tsunamikatastrofen grundligare. Till vilken nytta? Jag bara undrar. Jag fattar inte varför inte såren kan få läkas nu. Hur många fel Lars Danielsson än har gjort, personligen tror jag inte att han förtjänar att korsfästas gång på gång, så ger inte en lång utdragen process livet tillbaka till en enda av dem som förolyckades. Jag tänker inte ställa mig i mobben och skrika: Korsfäst!
Detta betyder inte att man inte ska lära sig av misstagen. Frågan är dock hur mycket mer Lars Danielsson ska lära sig. Hans framtid lär ändå inte innehålla ansvar för fler katastroflägen. Istället borde vi se till att vi har en bättre beredskap nästa gång. En sådan utvärderingsprocess måste gå att genomföra utan att man korsfäster folk. Förutsatt att man är civiliserad förstås. Ibland är det just den detaljen man kan ifrågasätta.
torsdag, februari 01, 2007
Sång är friskvård!
På tisdag startar kommunens fritidsförening sin körverksamhet. Vi är nästan 30 pers hittills som vill sjunga tillsammans, och än dyker nya namn upp. Riktigt kul ska det bli! Jag har idag varit och kollat upp lämpliga rep-lokaler, och hittade en på en av gymnasieskolorna. Problemet är bara, och det är ju inget problem egentligen utan ett positivt litet besvär, att stolarna kanske inte räcker. Aldrig trodde jag väl att det skulle vara ett sånt sug efter att få sjunga!
Körsång är friskvård, det har jag alltid hävdat. Att göra saker tillsammans är bland det roligaste som finns, och man lär sig väldigt mycket av varandra när man kommer samman från olika håll och förenas i en aktivitet. Det spelar ingen roll om man är tjänsteman eller politiker, kvinna eller man, ung eller gammal, man har roligt ändå. Det är på det sättet en förståelse för andra kan utvecklas. Och det är helt enkelt så att alla behöver varandra om det ska bli bra. Den erfarenheten är nyttig!
Själv har jag mest sysslat med körer i kyrkans regi, så det blir lite jobb med att utvidga repertoaren, men det är kärt besvär. En och annan sprittande gospel kan jag nog ändå inte hålla mig ifrån.... Hoppas körmedlemmarna är med på noterna! ;-)
Tycker någon läsare att det här verkar kul, välkommen att vara med! Vi börjar på tisdag 6 februari kl 1800. Hör av er så berättar jag mer!
Körsång är friskvård, det har jag alltid hävdat. Att göra saker tillsammans är bland det roligaste som finns, och man lär sig väldigt mycket av varandra när man kommer samman från olika håll och förenas i en aktivitet. Det spelar ingen roll om man är tjänsteman eller politiker, kvinna eller man, ung eller gammal, man har roligt ändå. Det är på det sättet en förståelse för andra kan utvecklas. Och det är helt enkelt så att alla behöver varandra om det ska bli bra. Den erfarenheten är nyttig!
Själv har jag mest sysslat med körer i kyrkans regi, så det blir lite jobb med att utvidga repertoaren, men det är kärt besvär. En och annan sprittande gospel kan jag nog ändå inte hålla mig ifrån.... Hoppas körmedlemmarna är med på noterna! ;-)
Tycker någon läsare att det här verkar kul, välkommen att vara med! Vi börjar på tisdag 6 februari kl 1800. Hör av er så berättar jag mer!
onsdag, januari 31, 2007
Veckans aforism
Veckans almanacksaforism lyder:
Fjärilen glömmer lätt att den varit kålmask.
Det är tänkvärda ord, ibland mer aktuella än annars.
För övrigt surrar den kommunala luften av frågor av skilda slag. Vad händer i Kalmar egentligen? Hur blir det nyligen inledda budgetarbetet? Vad händer med de politiska arbetsformerna? Hur ska vi forma mandatperioden på allra bästa sätt? Hur ska vi se till att samarbetet leder framåt och åt vänster, trots alla de kompromisser som samarbete i sig alltid måste innehålla? Etc etc....
Det är en spännande tid vi lever i, men jag hade gärna avstått från den delen av spänningen som beror på att man inte vet hur långt högerut regeringen vill styra och vilka konsekvenser det får. Än så länge har vi fått lite föraningar. Skriftliga omdömen för barn i första skolåret. Hårdare tag. Försämringar i arbetslöshetsersättningen. Vårdnadsbidrag.... Usch.
En kul grej har jag dock observerat. Vissa borgerliga företrädare, företrädesvis unga som fortfarande finns med i ungdomsförbunden, har plötsligt bytt sida. Numera är de stora försvarare av staten, något som var otänkbart före valet. Håll ögonen öppna, ni ser dem här och där! Efter stormen Per är det till exempel inte en statlig angelägenhet att hjälpa till, utan giriga skogsägare som äger skogen ska teckna privata försäkringar som täcker stormens härjningar ("för det stormar ibland, det vet ju vem som helst..."). Undrar hur det hade låtit om Per hade härjat förra året istället. Och nu är det plötsligt helt OK med toppstyrning på skolområdet, för pappa Staten vet säkert bäst. Häpp!
En sak är dock säker: Är man någorlunda klok vet man vem och vad man ska kämpa mot i det här läget. Jag hoppas att vi på vänsterkanten kan mobilisera oss ordentligt i den kampen och se till att vissa fjärilar kan återgå till kålmaskstadiet.
:-)
Fjärilen glömmer lätt att den varit kålmask.
Det är tänkvärda ord, ibland mer aktuella än annars.
För övrigt surrar den kommunala luften av frågor av skilda slag. Vad händer i Kalmar egentligen? Hur blir det nyligen inledda budgetarbetet? Vad händer med de politiska arbetsformerna? Hur ska vi forma mandatperioden på allra bästa sätt? Hur ska vi se till att samarbetet leder framåt och åt vänster, trots alla de kompromisser som samarbete i sig alltid måste innehålla? Etc etc....
Det är en spännande tid vi lever i, men jag hade gärna avstått från den delen av spänningen som beror på att man inte vet hur långt högerut regeringen vill styra och vilka konsekvenser det får. Än så länge har vi fått lite föraningar. Skriftliga omdömen för barn i första skolåret. Hårdare tag. Försämringar i arbetslöshetsersättningen. Vårdnadsbidrag.... Usch.
En kul grej har jag dock observerat. Vissa borgerliga företrädare, företrädesvis unga som fortfarande finns med i ungdomsförbunden, har plötsligt bytt sida. Numera är de stora försvarare av staten, något som var otänkbart före valet. Håll ögonen öppna, ni ser dem här och där! Efter stormen Per är det till exempel inte en statlig angelägenhet att hjälpa till, utan giriga skogsägare som äger skogen ska teckna privata försäkringar som täcker stormens härjningar ("för det stormar ibland, det vet ju vem som helst..."). Undrar hur det hade låtit om Per hade härjat förra året istället. Och nu är det plötsligt helt OK med toppstyrning på skolområdet, för pappa Staten vet säkert bäst. Häpp!
En sak är dock säker: Är man någorlunda klok vet man vem och vad man ska kämpa mot i det här läget. Jag hoppas att vi på vänsterkanten kan mobilisera oss ordentligt i den kampen och se till att vissa fjärilar kan återgå till kålmaskstadiet.
:-)
tisdag, januari 30, 2007
God natt....
Sov för länge i morse (igen!), bilen var igenisad, vägarna snorhala, undertecknad höll på att stå på huvudet minst åtta gånger på vandringarna på stadens gator och torg, fisförnäma fega anomyma kommentarer skrivs på bloggen, etc etc....
Vissa dagar skulle man bara vilja köra en omstart. :-(
God natt.
Men jag kan glädja mig åt en snart publicerad debattartikel i alla fall. Till slut. Och en gosig familj här hemma bestående av ett guldgryn till dotter och en go liberal som går och sjunger afrikainspirerad musik mellan hostattackerna.
God natt. Igen.
Sov gott.
Vissa dagar skulle man bara vilja köra en omstart. :-(
God natt.
Men jag kan glädja mig åt en snart publicerad debattartikel i alla fall. Till slut. Och en gosig familj här hemma bestående av ett guldgryn till dotter och en go liberal som går och sjunger afrikainspirerad musik mellan hostattackerna.
God natt. Igen.
Sov gott.
måndag, januari 29, 2007
Politisk hetluft? Njaaee.....
Efter två kyliga dagar i Göteborg (den goe liberalen har beskrivit vår resa och vår fredagskväll med Pistvakterna på sin blogg) kastades man då rakt in i den politiska hetluften idag måndag. Nåja, så snabbt gick det väl inte förstås. Den gule Seaten skulle borstas fram efter kung Bores framfart, och det tog sin lilla tid, liksom gunget ur snövallen bakom bilen. Det resulterade i ännu en sen ankomst en måndag morgon, men jag antar att kollegerna har vant sig. Är det inte snön så är det nåt annat. I ärlighetens namn, oftast är det sömnens fel.... ;-)
Kvällen ägnades sedan åt januari månads fullmäktige, ett sammanträde som visserligen var ovanligt kort men dessutom fullständigt ointressant. Ett par omskrivna sångtexter kan beskriva kvällens omgivningar:
samt
Kvällen ägnades sedan åt januari månads fullmäktige, ett sammanträde som visserligen var ovanligt kort men dessutom fullständigt ointressant. Ett par omskrivna sångtexter kan beskriva kvällens omgivningar:
"Vart tog den blå oppositionen vägen?
Ingen som vet
Ingen som vet"
samt
"Fyra minuter, underbart är kort, alldeles för kort"
För klargörande: Med begränsad talartid och genom att ta borgerlighetens förslag och lägga dem själv kan man förkorta fullmäktige med flera timmar. Talartiden är det bra att man har tagit tag i, men det där andra säger jag hmmmm om. Jag gillar det inte. I längden kan det få icke önskade konsekvenser. Tror jag, trallala....
fredag, januari 26, 2007
Varför tyst?
Är i Göteborg och insuper lite kall västkustluft. Kvällen kommer att ägnas åt Pistvakt på Kajskjul 8.
Bara så ni vet varför det är lugnt på bloggen...
;-)
Bara så ni vet varför det är lugnt på bloggen...
;-)
tisdag, januari 23, 2007
Det är kallt och värre blir det
Högerregeringen visar sina ambitioner. I takt med att den gör det sjunker stödet i opinionssiffrorna. Hur ärlig var deras retorik i valrörelsen? Häpp! :-(
Idag fick vi höra om den nationella arbetsmarknadspolitikens konsekvenser för Kalmar kommun. Visserligen är det kallt ute, men ännu mer fryser man av vad vi fick oss till livs. Lite drygt 40% av de personer som idag finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att kunna få sådant stöd år 2008. Redan 2007 sker en drastisk försämring. De insatser som idag riktas som ungdomar ska "reformeras" men inget vet hur, mer än att det ska kosta mindre förstås. Datorteken mister sina resurser och läggs ner. Statsbidragen till feriearbeten försvinner vilket betyder att PPP-verksamheten som vi i Kalmar erbjöd alla elever på sommarlovet efter gymnasieskolans första år blir 50% dyrare (om kommunen har möjlighet att erbjuda detta under sådana villkor). A-kasseersättningen försämras och arbetslösa hänvisas till socialförvaltningens (temporära?) försörjningsstöd. Etc etc.
Man kan vid första anblicken se att kommunen blir en stor förlorare. Tänker man ett steg till förstår man att den som förlorar är den som inte har och inte heller kan skaffa sig ett vanligt jobb, dvs de människor som redan i och med det har dåliga förutsättningar att få ett rikt liv. Skäms, regeringen!
Jag brukar använda citat när jag tycker att de tillför något, och det gör följande ord:
Av var och en efter förmåga,
åt var och en efter behov.
Regeringen borde läsa Marx ibland. Han var klok.
Idag fick vi höra om den nationella arbetsmarknadspolitikens konsekvenser för Kalmar kommun. Visserligen är det kallt ute, men ännu mer fryser man av vad vi fick oss till livs. Lite drygt 40% av de personer som idag finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att kunna få sådant stöd år 2008. Redan 2007 sker en drastisk försämring. De insatser som idag riktas som ungdomar ska "reformeras" men inget vet hur, mer än att det ska kosta mindre förstås. Datorteken mister sina resurser och läggs ner. Statsbidragen till feriearbeten försvinner vilket betyder att PPP-verksamheten som vi i Kalmar erbjöd alla elever på sommarlovet efter gymnasieskolans första år blir 50% dyrare (om kommunen har möjlighet att erbjuda detta under sådana villkor). A-kasseersättningen försämras och arbetslösa hänvisas till socialförvaltningens (temporära?) försörjningsstöd. Etc etc.
Man kan vid första anblicken se att kommunen blir en stor förlorare. Tänker man ett steg till förstår man att den som förlorar är den som inte har och inte heller kan skaffa sig ett vanligt jobb, dvs de människor som redan i och med det har dåliga förutsättningar att få ett rikt liv. Skäms, regeringen!
Jag brukar använda citat när jag tycker att de tillför något, och det gör följande ord:
Av var och en efter förmåga,
åt var och en efter behov.
Regeringen borde läsa Marx ibland. Han var klok.
söndag, januari 21, 2007
Mobila mobbare i djungelskolan
Idag presenterar Rottingmajoren nya lagförslag för skolområdet. Han vill att man ska kunna beslagta mobiler i skolan samt flytta på mobbare. Kort sagt alltså: Han gör mobbarna mobila.
Säga vad man vill om rotting-Janne, men han är i alla fall tydlig. Hårda tag ska han ha i skolan. På något sätt påminner han mig om Bagheera som ligger uppe i trädet och gör sig löjlig över Baloo som vill lära Mowgli allt han kan. Bagheera vill ha hårda tag istället för Baloos flummande. "Han SKA tillbaka till människobyn!". Men Mowgli vill inte. Han vill vara med Baloo.
Jag undrar vad Björklund tänker göra med alla Mowgli:ar som finns i dagens skola. Förbjuda dem att göra sig förstådda, sno deras telefoner, ge dem betyg i ordning och uppförande och sen deportera dem om de inte finner sig i det? Finns det nån Baloo som ställer upp för dem?
Alltså, upp till kamp för en Mowgli-vänlig skola, där man bryr sig om varann istället för att bedöma, fördöma och förtrycka varann. Även elever är människor, och det gäller alla elever. Vi måste hitta lösningar på dagens skolproblem som tar hänsyn till den förutsättningen. Annars kommer vi att misslyckas ännu mer än vi redan har gjort, och det vill inte säga lite.
Säga vad man vill om rotting-Janne, men han är i alla fall tydlig. Hårda tag ska han ha i skolan. På något sätt påminner han mig om Bagheera som ligger uppe i trädet och gör sig löjlig över Baloo som vill lära Mowgli allt han kan. Bagheera vill ha hårda tag istället för Baloos flummande. "Han SKA tillbaka till människobyn!". Men Mowgli vill inte. Han vill vara med Baloo.
Jag undrar vad Björklund tänker göra med alla Mowgli:ar som finns i dagens skola. Förbjuda dem att göra sig förstådda, sno deras telefoner, ge dem betyg i ordning och uppförande och sen deportera dem om de inte finner sig i det? Finns det nån Baloo som ställer upp för dem?
Alltså, upp till kamp för en Mowgli-vänlig skola, där man bryr sig om varann istället för att bedöma, fördöma och förtrycka varann. Även elever är människor, och det gäller alla elever. Vi måste hitta lösningar på dagens skolproblem som tar hänsyn till den förutsättningen. Annars kommer vi att misslyckas ännu mer än vi redan har gjort, och det vill inte säga lite.
Heja Leksand, nya tag!
Idag har vi varit på hockey, Nybro mot Leksand i Victoriahallen. Tyvärr gick resultatet åt fel håll. Nybro vann efter förlängning med 4-3. Jag KAN INTE hålla på Nybro. Naturligtvis ligger mitt hjärta närmast Leksand, men de räckte inte till idag. Snyft. Medan man sitter där på läktaren och förfryser tårna kan man låta tankarna vandra en del, och då kan man börja undra över en del lustigheter. Exempelvis: Varför hejar jag på ett lag där kd-ledaren spelar (Hägglund) eller hette han nåt annat i förnamn än Göran? Och hur får man ihop min klasskamp med att Leksand har Wallenberg med i laget? Tja. ;-)
Heja Leksand! Det är bara att bryta ihop och komma igen.
Heja Leksand! Det är bara att bryta ihop och komma igen.
fredag, januari 19, 2007
Fredagstankar
Äntligen känns det lite kyla i luften! Det var till och med lite is här och där när vi cyklade till jobbet idag. Gott! De trafikproblem som kan komma med anledning av detta är inte lika roliga förstås... Det brukar dock hjälpa en del att hålla hastighetsbegränsingarna och anpassa körsättet efter väglaget. Tyvärr gör inte alla trafikanter det. Hemma i Funkabo råder anarki på det området. I tisdags hade polisen storsamling vid rondellen, och jag hoppas att de återkommer. Man kan faktiskt märka en liten, om än väldigt liten, förändring efter ett polisbesök. De värsta dårarna gör väl som vanligt ändå förstås.
Arbetet på expeditionen rullar på. Jag har just fått ta över bokföringen. Oj. Jag har aldrig tidigare gjort något sånt, utöver en fempoängskurs i företagsekonomi på universitetet, så det är lite pirrigt förstås. Jag ska göra så gott jag kan.
Mona som ny partiledare i storebrorspartiet.... Man måste önska henne lycka till. Byte av partiledare är en traumatisk process, det vet jag av egen erfarenhet. Valet är kanske logiskt, men jag tror det hade funnits andra alternativ som varit minst lika goda. Å andra sidan tror jag att det inte har kunnat växa fram så många nya starka krafter under Persson-eran. Han tog liksom all plats, precis som vår Gudrun gjorde. Då blir det problem med tänkbara ersättare. Men partisekreterare borde de byta. Hur många grodor är tillåtna därifrån? Igår kom ännu en apropå tappet på SSU-medlemmar. Vet hon inte att SSU aldrig har haft så många medlemmar om man inte räknar med avgångna, pensionärer och andra som aldrig själva har uppfattat sig som SSU:are själva ens? Suck! Mycket kan man nog anklaga förre SSU-ordföranden för, men inte fusk som ligger decennier tillbaka i tiden.
Moderaterna i kommunen ska kraftsamla efter det senaste avhoppet. "Tomma tunnor skramlar mest" heter det ju. Och prata, DET kan dom.
Arbetet på expeditionen rullar på. Jag har just fått ta över bokföringen. Oj. Jag har aldrig tidigare gjort något sånt, utöver en fempoängskurs i företagsekonomi på universitetet, så det är lite pirrigt förstås. Jag ska göra så gott jag kan.
Mona som ny partiledare i storebrorspartiet.... Man måste önska henne lycka till. Byte av partiledare är en traumatisk process, det vet jag av egen erfarenhet. Valet är kanske logiskt, men jag tror det hade funnits andra alternativ som varit minst lika goda. Å andra sidan tror jag att det inte har kunnat växa fram så många nya starka krafter under Persson-eran. Han tog liksom all plats, precis som vår Gudrun gjorde. Då blir det problem med tänkbara ersättare. Men partisekreterare borde de byta. Hur många grodor är tillåtna därifrån? Igår kom ännu en apropå tappet på SSU-medlemmar. Vet hon inte att SSU aldrig har haft så många medlemmar om man inte räknar med avgångna, pensionärer och andra som aldrig själva har uppfattat sig som SSU:are själva ens? Suck! Mycket kan man nog anklaga förre SSU-ordföranden för, men inte fusk som ligger decennier tillbaka i tiden.
Moderaterna i kommunen ska kraftsamla efter det senaste avhoppet. "Tomma tunnor skramlar mest" heter det ju. Och prata, DET kan dom.
tisdag, januari 16, 2007
Dagens...
Dagens "surt sa räven": Det var naturligtvis röstkaos som gjorde att Sanna Kallur fick Jerringpriset istället för det givna hockeylandslaget. Tänk om Sanna faktiskt är populär? Tänk om det finns folk som INTE tycker att hockey är meningen med livet? Tänk om det finns folk som tycker att tjejer och idrott hör ihop? Och vem hade vågat prata om röstkaos om det hade varit Tre kronor som hade vunnit? Skärpning, tack!
Dagens säkraste spådom: Förlust för s i valet 2010. Med Mona Sahlin som partiledare kan man lika gärna lägga ner arbetet direkt. Vår Lasse hade kommuniststämpeln i pannan hela valrörelsen i höstas trots att han hade försökt tvätta bort den. Det tar betydligt längre tid för Mona att få bort fläckarna från Tobleronen och allt annat. S, vad tänker ni på? I ett sådant stort parti måste det väl ändå finnas NÅN som har större kompetens och chanser?
Dagens "skylla ifrån sig": Den lokala m-politikern Lisa Jalmander som lämnar samtliga politiska uppdrag. Moderaternas svaga uppgång relativt länet och riket skyller hon på sitt oppositionsråd. Sanningen är en helt annan. En stor del av den misslyckade valrörelsen berodde nämligen på partiets interna strider som fördes ogenerat inför öppen ridå. I de striderna var den lokala valgeneralen mycket delaktig. Fast jag klagar inte. Vi vann ju på det där, precis som våra motståndare har vunnit på att vi har krigat internt. Såna är politikens spelregler. Det bör man veta.
Dagens förslag: Den goe liberalen har idag lämnat in ett förslag som går ut på att införa kopplingstvång för hundar på offentliga platser. Jag själv trodde att detta redan gällde, men icke. Kanske kan vi nu få till lite regler som gör att man slipper få grannens lösspringande hund inrusade i hallen när man öppnar ytterdörren? Eller att folk på trottoaren kan gå där utan att bli utjagade på gatan av en hoppande dårhund? Det vore skönt!
Dagens säkraste spådom: Förlust för s i valet 2010. Med Mona Sahlin som partiledare kan man lika gärna lägga ner arbetet direkt. Vår Lasse hade kommuniststämpeln i pannan hela valrörelsen i höstas trots att han hade försökt tvätta bort den. Det tar betydligt längre tid för Mona att få bort fläckarna från Tobleronen och allt annat. S, vad tänker ni på? I ett sådant stort parti måste det väl ändå finnas NÅN som har större kompetens och chanser?
Dagens "skylla ifrån sig": Den lokala m-politikern Lisa Jalmander som lämnar samtliga politiska uppdrag. Moderaternas svaga uppgång relativt länet och riket skyller hon på sitt oppositionsråd. Sanningen är en helt annan. En stor del av den misslyckade valrörelsen berodde nämligen på partiets interna strider som fördes ogenerat inför öppen ridå. I de striderna var den lokala valgeneralen mycket delaktig. Fast jag klagar inte. Vi vann ju på det där, precis som våra motståndare har vunnit på att vi har krigat internt. Såna är politikens spelregler. Det bör man veta.
Dagens förslag: Den goe liberalen har idag lämnat in ett förslag som går ut på att införa kopplingstvång för hundar på offentliga platser. Jag själv trodde att detta redan gällde, men icke. Kanske kan vi nu få till lite regler som gör att man slipper få grannens lösspringande hund inrusade i hallen när man öppnar ytterdörren? Eller att folk på trottoaren kan gå där utan att bli utjagade på gatan av en hoppande dårhund? Det vore skönt!
söndag, januari 14, 2007
Storm inne och ute
"Nu är glada julen slut slut slut..." Granen, tomtarna, stjärnorna, änglarna och bockarna är nedplockade i kartonger i väntan på nästa jul. Många kartonger blev det, plus ett antal kassar med adventsprylar och en särskild låda till gardiner och dukar. Puh. Åtta timmars effektiv arbetstid gick åt till detta spektakel, men nu är det glort. Det är ganska skönt om jag ska vara ärlig. Detsamma tycker dottern och goe liberalen, fast mitt uppe i den värsta röran höll de nog på att tappa modet. Tack båda två för gott samarbete!
Fy, vad det blåser idag. Jag har bara vågat gå ut en enda gång, och det var för att slänga sopor i vårt lilla miljöhus som står utanför vårt vardagsrumsfönster. Vinden slet nämligen tag i dörren så att de övre gångjärnen lossnade från dörrkarmen. Sedan gick inte dörren att stänga alls utan har stått och slagit i ett par timmar. Jag försökte böja tillbaks gångjärnet, men det gick inte. Enligt regelboken kontaktade jag hyresvärdens (kommunens allmännyttiga bostadsbolag) jourverksamhet. Då utspelade sig ungefär följande samtal:
"-Hej, jag bor i Funkabo och dörren till vårt miljöhus håller på att ge sig. Den går inte att stänga utan står och slår.
-Det kan vi inte göra nåt åt. Vi har fullt upp.
-Jag förstår det, men lossnar dörren så kan det hända allvarliga saker. Något måste ju göras, men vad?
-Stäng dörren."
Suck. Det var ju därför jag ringde. Varför ska man alltid behöva känna sig som en komplett idiot när man ringer dit efter hjälp? Efter ett tag fick jag i alla fall ett löfte om att de skulle komma, men inget hände. Nyss var en av grannarna ute och lyckades binda upp dörren mot väggen. Tack, grannen! Nu är jag lugnare. Jag förstår att man har mycket att göra, men idag måste väl ändå vara en dag då man måste kalla in all personal som finns så att inte skadorna blir större än nödvändigt? Ingen hade väl direkt njutit av att få en flygande dörr på sig?
Men gissa om jag har ångrat promenaden till soprummet. Jag hade hellre behållt det illaluktande köksavfallet härinne när det nu gick så illa. Klumpfia.
Fy, vad det blåser idag. Jag har bara vågat gå ut en enda gång, och det var för att slänga sopor i vårt lilla miljöhus som står utanför vårt vardagsrumsfönster. Vinden slet nämligen tag i dörren så att de övre gångjärnen lossnade från dörrkarmen. Sedan gick inte dörren att stänga alls utan har stått och slagit i ett par timmar. Jag försökte böja tillbaks gångjärnet, men det gick inte. Enligt regelboken kontaktade jag hyresvärdens (kommunens allmännyttiga bostadsbolag) jourverksamhet. Då utspelade sig ungefär följande samtal:
"-Hej, jag bor i Funkabo och dörren till vårt miljöhus håller på att ge sig. Den går inte att stänga utan står och slår.
-Det kan vi inte göra nåt åt. Vi har fullt upp.
-Jag förstår det, men lossnar dörren så kan det hända allvarliga saker. Något måste ju göras, men vad?
-Stäng dörren."
Suck. Det var ju därför jag ringde. Varför ska man alltid behöva känna sig som en komplett idiot när man ringer dit efter hjälp? Efter ett tag fick jag i alla fall ett löfte om att de skulle komma, men inget hände. Nyss var en av grannarna ute och lyckades binda upp dörren mot väggen. Tack, grannen! Nu är jag lugnare. Jag förstår att man har mycket att göra, men idag måste väl ändå vara en dag då man måste kalla in all personal som finns så att inte skadorna blir större än nödvändigt? Ingen hade väl direkt njutit av att få en flygande dörr på sig?
Men gissa om jag har ångrat promenaden till soprummet. Jag hade hellre behållt det illaluktande köksavfallet härinne när det nu gick så illa. Klumpfia.
fredag, januari 12, 2007
1984 är här!
De nya moderaterna har problem. Stora problem. Nu lägger minister Odenberg fram förslag som skulle ge storebror staten möjlighet och rätt att avlyssna alla telefonsamtal som passerar landets gränser samt läsa all e-post och alla sms. T o m den s-märkta företrädaren Leni Björklund insåg väl, visserligen i elfte timmen, att detta var att gå för långt, men det skrämmer tydligen inte Odenberg det minsta. Han lägger gladeligen i stort sett samma förslag ännu en gång.
Nåja, jag förstår att det nya arbetarpartiet har problem. Justitiedepartementet med gamla skolminister Beatrice Ask i spetsen, också hon moderat, protesterar. För en gångs skull har hon rätt. Det måste finnas gränser för hur långt man kan spionera på folk. Splittringen i högern är uppenbar. Också SÄPO och JK protesterar.
Moderaterna light, det nya arbetarpartiet, liknar mer och mer det gamla arbetarpartiet, det där partiet som högern själv så ofta har utmålat som en betongliknande koloss med Orwells 1984-samhälle som ideal. Nu är läget helt annorlunda. Är det makten som berusar?
Samtidigt hörs tydliga signaler om att det finns folk i partiet som vill ha tillbaka det ärkekonservativa och älskar den tydliga skattesänkarprofil som man hade under Bo Lundgrens ledning (och som man visserligen nu också har men inte redovisar öppet). Den nye MUF-orföranden hör till den skaran. Vi lever alltså i spännande tider. Vad händer härnäst?
Något som inte alls är spännande är emellertid att höra vad statsministern har att säga. Han säger nämligen ingenting. Har han, i motsats till björnarna på Ölands Djurpark, gått i ide? Eller är det inte kul längre att synas för folket när man väl har fått makten i sin hand?
Nåja, jag förstår att det nya arbetarpartiet har problem. Justitiedepartementet med gamla skolminister Beatrice Ask i spetsen, också hon moderat, protesterar. För en gångs skull har hon rätt. Det måste finnas gränser för hur långt man kan spionera på folk. Splittringen i högern är uppenbar. Också SÄPO och JK protesterar.
Moderaterna light, det nya arbetarpartiet, liknar mer och mer det gamla arbetarpartiet, det där partiet som högern själv så ofta har utmålat som en betongliknande koloss med Orwells 1984-samhälle som ideal. Nu är läget helt annorlunda. Är det makten som berusar?
Samtidigt hörs tydliga signaler om att det finns folk i partiet som vill ha tillbaka det ärkekonservativa och älskar den tydliga skattesänkarprofil som man hade under Bo Lundgrens ledning (och som man visserligen nu också har men inte redovisar öppet). Den nye MUF-orföranden hör till den skaran. Vi lever alltså i spännande tider. Vad händer härnäst?
Något som inte alls är spännande är emellertid att höra vad statsministern har att säga. Han säger nämligen ingenting. Har han, i motsats till björnarna på Ölands Djurpark, gått i ide? Eller är det inte kul längre att synas för folket när man väl har fått makten i sin hand?
onsdag, januari 10, 2007
Dagens eller årets(?) i-landsproblem?
Dagens i-landsproblem, eller egentligen gårdagens, om man nu ska vara riktigt sanningsenlig och det ska man ju:
Snart är julen slut. På lördag ska tomtarna till säsongsvila i källaren. Familjens adventsljusstake hade dock redan igår bränt ut en omgång röda ljus, och jag bedömde att vi skulle hinna avverka ytterligare en. Hur många ljus som har passerat där sedan julafton vet jag inte, men många är det. I det här grådaskiga vädret behövs dock massor av ljus, så det sista fyrpacket från den dyra ljusproducenten packades upp. Men de såg lite lustiga ut. Tre var ok, men det fjärde ljuset saknade veke högst upp. Har ni sett ett ljus utan veke någon gång? Då menar jag inte värmeljus, för där kan de ju lossna ibland, utan ett kronljus. Jag brände lite och tänkte att fabriken nog hade klippt veken för kort eller att den hade tagit slut ett par millimeter från toppen. Inget hände. Jag kollade botten. Ingen veke där heller. Till slut tog jag, inspirerad av matadoren i filmen om Ferdinand, och bröt sönder ljuset brutalt, iskallt och hårt. DET FANNS INGEN VEKE ÖVERHUVUDTAGET!
Nåväl, jag överlevde chocken, fast lite irriterad blev jag. Till vad använder man tre röda kronljus? Varför slarvas det med de dyraste ljusen? Och varför drabbar det just MIG?
Som sagt, dagens i-landsproblem. Idag är det en annan dag. Så skönt.
Snart är julen slut. På lördag ska tomtarna till säsongsvila i källaren. Familjens adventsljusstake hade dock redan igår bränt ut en omgång röda ljus, och jag bedömde att vi skulle hinna avverka ytterligare en. Hur många ljus som har passerat där sedan julafton vet jag inte, men många är det. I det här grådaskiga vädret behövs dock massor av ljus, så det sista fyrpacket från den dyra ljusproducenten packades upp. Men de såg lite lustiga ut. Tre var ok, men det fjärde ljuset saknade veke högst upp. Har ni sett ett ljus utan veke någon gång? Då menar jag inte värmeljus, för där kan de ju lossna ibland, utan ett kronljus. Jag brände lite och tänkte att fabriken nog hade klippt veken för kort eller att den hade tagit slut ett par millimeter från toppen. Inget hände. Jag kollade botten. Ingen veke där heller. Till slut tog jag, inspirerad av matadoren i filmen om Ferdinand, och bröt sönder ljuset brutalt, iskallt och hårt. DET FANNS INGEN VEKE ÖVERHUVUDTAGET!
Nåväl, jag överlevde chocken, fast lite irriterad blev jag. Till vad använder man tre röda kronljus? Varför slarvas det med de dyraste ljusen? Och varför drabbar det just MIG?
Som sagt, dagens i-landsproblem. Idag är det en annan dag. Så skönt.
måndag, januari 08, 2007
Kall start på året
Så var man tillbaka i selen igen efter jul-och nyårsledigheten. Nåja, jag har allt varit inne på jobbet och kollat en del då och då, och mailen har jag inte kunnat låta bli heller, men idag var det mer start på det vanliga knegandet. Cykel i motvind på morgonen, majoritetsmöte på Stadshuset, lunch med goe liberalen (som idag fick en skamligt liten lunchportion men som ändå vägrade protestera. Det märks vem av oss som är mest van vid att skrika i demonstrationståg och på barrikaderna!) och en eftermiddag på den egna kontorsstolen. Det känns lite ovant men man kommer snart in i de vanliga hjulspåren.
Det är varmt ute, fast jag fryser ändå. Det kan ha två vitt skilda förklaringar. Den första är den enklaste. Det finns nämligen tydliga tecken på en annalkande förkylning. Insidan av huvudet snurrar och jag får ha tre tröjor på mig för att inte fingrarna ska skaka. Gissa om det vore skönt med en yllefilt, en kopp varm glögg och en engelsk TV-deckare?
Den andra förklaringen är lite mer komplex. Trots att vinterkylan lyser med sin frånvaro blir samhällsklimatet både kallare och hårdare i takt med att högerregeringens politik blir mer och mer känd. Dess konsekvenser skrämmer mig. Sämre arbetslöshetsersättning, sämre möjligheter att utbilda sig som vuxen, sämre hjälp för den som behöver stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden.... Suck. Det senaste är att man måste vara beredd att flytta land och rike kring för att få jobb redan från första dagen som arbetslös och att det inte på något sätt behöver finnas någon koppling mellan utbildning, erfarenhet och arbete. Hur tänker man när man säger så? En arbetslös lärare från Tomelilla med familj ska jobba i kassan på ICA i Korpilombolo? Blir det bra för affären? Blir det bra för barnen? Blir det bra för läraren? Eller för familjen? Eller kan man då säga att han/hon har tackat nej till arbete och därmed förverkat sin rätt till a-kassa? Ja, han/hon får väl skylla sig själv som trots utbildning (klumpigt att välja fel) blir arbetslös. Det blir en strid ström till kommunernas socialbidragshandläggare, mina vänner. Tänk er dessa köer som nya symboler för det svenska välfärdssamhället, skapat av Moderaterna light, det nya arbetarpartiet.
Ja, fy, det är kallt idag. Och förmodligen blir det värre i morgon.
Det är varmt ute, fast jag fryser ändå. Det kan ha två vitt skilda förklaringar. Den första är den enklaste. Det finns nämligen tydliga tecken på en annalkande förkylning. Insidan av huvudet snurrar och jag får ha tre tröjor på mig för att inte fingrarna ska skaka. Gissa om det vore skönt med en yllefilt, en kopp varm glögg och en engelsk TV-deckare?
Den andra förklaringen är lite mer komplex. Trots att vinterkylan lyser med sin frånvaro blir samhällsklimatet både kallare och hårdare i takt med att högerregeringens politik blir mer och mer känd. Dess konsekvenser skrämmer mig. Sämre arbetslöshetsersättning, sämre möjligheter att utbilda sig som vuxen, sämre hjälp för den som behöver stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden.... Suck. Det senaste är att man måste vara beredd att flytta land och rike kring för att få jobb redan från första dagen som arbetslös och att det inte på något sätt behöver finnas någon koppling mellan utbildning, erfarenhet och arbete. Hur tänker man när man säger så? En arbetslös lärare från Tomelilla med familj ska jobba i kassan på ICA i Korpilombolo? Blir det bra för affären? Blir det bra för barnen? Blir det bra för läraren? Eller för familjen? Eller kan man då säga att han/hon har tackat nej till arbete och därmed förverkat sin rätt till a-kassa? Ja, han/hon får väl skylla sig själv som trots utbildning (klumpigt att välja fel) blir arbetslös. Det blir en strid ström till kommunernas socialbidragshandläggare, mina vänner. Tänk er dessa köer som nya symboler för det svenska välfärdssamhället, skapat av Moderaterna light, det nya arbetarpartiet.
Ja, fy, det är kallt idag. Och förmodligen blir det värre i morgon.
onsdag, januari 03, 2007
Efter-jul-bestyr och annat
Hela lägenheten är pyntad med julsaker, och jag tycker det är fint. Ännu är inte julen slut. Trettonhelgen väntar, och sen är det en vecka kvar till Tjugondag Knut. När det gäller såna traditioner är jag livsfarligt reaktionär. Det finns grannar häromkring som redan har plockat ner sina ljusstakar, till och med innan nyåret inföll gapade en del fönster tomma. Skäms! Eller går jag lite långt nu i min kritik? ;-)
Nåja, det är inte utan att man börjar planera för livet efter jul. Vilka gardiner ska hängas upp? Något nytt måste man väl ha för att kompensera för alla nerplockade tomtar, änglar och stjärnor. Hörnet där granen står så grön och grann (fast den barrar lite i år, det erkänner jag) blir jättetomt, hur det nu är möjligt i den här minimala lägenheten som var precis full med prylar redan innan julen kom. Kanske bör man tänka till lite och istället njuta av lite tomma ytor.
Vi har i alla fall roat oss med att titta i några möbelaffärer. En större säng klarar inte sovrummet av, men kanske kan vi hitta något annat att förnya med? Ett vitrinskåp kanske som kunde frigöra ytor i köksskåpen? Nej, såna finns inte. Samtliga skåp är för stora. Nya köksmöbler som inte tar fullt så stor plats? Nej, då protesterar dottern. Hmmm.... Nåja, det hela är rena rama lyxproblemen. Vi klarar oss som det är. Bara jag får tag i nya gardiner till sovrummet ;-)
Det är värre för de elever i Skåne som folkpartiet där vill beröva möjligheten att göra sig förstådda i skolan. Enbart svenska ska gälla under lektionstid. Har de egentligen tänkt färdigt? Visst finns det vildhjärnor i alla partier, men dessa får dessutom stöd av sin egen integrationsminister. Skrämmande. Det borde betyda att en gravt hörselskadad elev som går på vanlig skola inte heller skulle få använda sitt språk, nämligen teckenspråket. Eller är det skillnad på folk och folk? Skäms, folkpartister! Det är tur att jag råkar veta att inte alla folkpartister tycker likadant. För det är jag nämligen säker på.
För övrigt är det inte kul att vara trogen webbläsare av ortens röda lokalorgan i dessa tider. Vad har hänt? En oläslig hemsida ger inte fler pappersläsare, bara fler irriterade nätläsare. Det kan väl ändå inte vara meningen?
Nåja, det är inte utan att man börjar planera för livet efter jul. Vilka gardiner ska hängas upp? Något nytt måste man väl ha för att kompensera för alla nerplockade tomtar, änglar och stjärnor. Hörnet där granen står så grön och grann (fast den barrar lite i år, det erkänner jag) blir jättetomt, hur det nu är möjligt i den här minimala lägenheten som var precis full med prylar redan innan julen kom. Kanske bör man tänka till lite och istället njuta av lite tomma ytor.
Vi har i alla fall roat oss med att titta i några möbelaffärer. En större säng klarar inte sovrummet av, men kanske kan vi hitta något annat att förnya med? Ett vitrinskåp kanske som kunde frigöra ytor i köksskåpen? Nej, såna finns inte. Samtliga skåp är för stora. Nya köksmöbler som inte tar fullt så stor plats? Nej, då protesterar dottern. Hmmm.... Nåja, det hela är rena rama lyxproblemen. Vi klarar oss som det är. Bara jag får tag i nya gardiner till sovrummet ;-)
Det är värre för de elever i Skåne som folkpartiet där vill beröva möjligheten att göra sig förstådda i skolan. Enbart svenska ska gälla under lektionstid. Har de egentligen tänkt färdigt? Visst finns det vildhjärnor i alla partier, men dessa får dessutom stöd av sin egen integrationsminister. Skrämmande. Det borde betyda att en gravt hörselskadad elev som går på vanlig skola inte heller skulle få använda sitt språk, nämligen teckenspråket. Eller är det skillnad på folk och folk? Skäms, folkpartister! Det är tur att jag råkar veta att inte alla folkpartister tycker likadant. För det är jag nämligen säker på.
För övrigt är det inte kul att vara trogen webbläsare av ortens röda lokalorgan i dessa tider. Vad har hänt? En oläslig hemsida ger inte fler pappersläsare, bara fler irriterade nätläsare. Det kan väl ändå inte vara meningen?
tisdag, januari 02, 2007
Ett Gott Nytt År!
"Ett Gott nytt år
i alla land!
Ett Gott nytt år
i Jesu namn!
Jag tror och hoppas
och förstår
att ett liv med Jesus
är ett Gott nytt år!"
Orden kommer från baptistpastorn Ingmar Olsson, en av min ungdoms musikaliska förebilder. Hans låtar håller än. Ovanstående ord är inget undantag.
Fast visst sjutton undrar man ibland. Till vilken nytta skedde avrättningen av Saddam Hussein? Till vilken nytta sker avrättningar av tusentals andra varje år över hela världen? Till vilken nytta dör miljoner i svält varje år? Till vilken nytta förstör den kapitalistiska utsugningen av Moder Jords resurser vår livsmiljö? Till ingen nytta alls. Hur kan man då tro att det ska bli ett gott nytt år 2007?
Ja, man undrar. Det är ju inte bara avrättningar och miljöförstöring som är fel. Orättvisor, brott mot folkrätten, kriminalitet, våld av alla möjliga och omöjliga slag.... Exemplen frodas. Världen kan kännas svart.
Men hoppet lever. Det måste det göra. Ett Gott nytt år önskar jag alla som vill arbeta för en bättre värld. Håll hoppet levande! Utan hoppet förmår vi ingenting.
i alla land!
Ett Gott nytt år
i Jesu namn!
Jag tror och hoppas
och förstår
att ett liv med Jesus
är ett Gott nytt år!"
Orden kommer från baptistpastorn Ingmar Olsson, en av min ungdoms musikaliska förebilder. Hans låtar håller än. Ovanstående ord är inget undantag.
Fast visst sjutton undrar man ibland. Till vilken nytta skedde avrättningen av Saddam Hussein? Till vilken nytta sker avrättningar av tusentals andra varje år över hela världen? Till vilken nytta dör miljoner i svält varje år? Till vilken nytta förstör den kapitalistiska utsugningen av Moder Jords resurser vår livsmiljö? Till ingen nytta alls. Hur kan man då tro att det ska bli ett gott nytt år 2007?
Ja, man undrar. Det är ju inte bara avrättningar och miljöförstöring som är fel. Orättvisor, brott mot folkrätten, kriminalitet, våld av alla möjliga och omöjliga slag.... Exemplen frodas. Världen kan kännas svart.
Men hoppet lever. Det måste det göra. Ett Gott nytt år önskar jag alla som vill arbeta för en bättre värld. Håll hoppet levande! Utan hoppet förmår vi ingenting.
torsdag, december 28, 2006
Sömn och nyvaknande
Vardagar efter jul brukar vara inlindade i sömn, så även denna gång. Man sover och sover, och trots allt detta sovande kan man sova ännu mer. Skönt. Som kontrast till den vanliga vardagen och till stressen före jul så är det högst njutbart.
Idag har vi varit på Ikea. Dottern hade julklappspresentkort att sätta sprätt på och vi går i tankar att förnya hemmet en aning. Problemet är utrymmet. Goe liberalen och jag har den lilla lilla lägenhetens allra allra minsta rum som sovrum, och där uppstår problem. Med bokhyllor, byrå, garderob och minimalt skrivbord blir det inte mycket plats över till en säng, och en sådan behöver vi ha i något bredare format än min gamla. Hmmmm..... Vi funderar och funderar. Kanske är det en loftsäng som är lösningen? Men det blir himla synd om den som ska krångla sig ner på nätterna i mörkret för att ta sig ut till hemlighuset. Å andra sidan, man ramlar nog bara de första nätterna. :-) Kommer liberalen med blått öga och bruten fot en morgon så vet ni vad som har hänt. En ny säng är inköpt.
Politiken har tagit siesta. Åtminstone känns det så. Det är bara rottingmajoren som är ute och skriker på utpräglad populistiska om att "flytta mobbare". Usch, man får rysningar. Visst är det bra att ta krafttag mot mobbing. Jag ställer helt upp på det, tro inte annat. Problemet är bara att det här är en åtgärd som inte angriper problemet utan bara ett symptom, och såna åtgärder stjäl sympati på felaktiga grunder. Det blir konkurrens mellan förebyggande arbete och akutåtgärder, och där drar det förebyggande arbetet med nödvändighet det kortaste strået. Tråkigt, men sant, och då står man där med samma problem plus att man har skapat nya. Låt oss istället slå våra kloka huvuden ihop och lösa grundproblemet! För det har vi inte gjort, inte någon av oss.
Jag har precis avslutat Jonas Gardells bok "Jenny", en julklapp från goe liberalen. Den är mycket läsvärd. Den ger inblick i vad mobbing kan vara, hur den uppstår och hur den fortlever. Grymt, fruktansvärt, omänskligt, omskakande. Den som läser den förstår att åtgärden "flytta mobbaren" har en mycket begränsad effekt, om den överhuvudtaget har någon.
Så, sammanfattningsvis, jag sover mycket men har också vaknat på nytt på åtminstone ett område. Mobbing måste bekämpas, och det ordentligt. Jag tror dock inte att rottingen är det verksamma medlet, inte ens mot den som mobbar.
Idag har vi varit på Ikea. Dottern hade julklappspresentkort att sätta sprätt på och vi går i tankar att förnya hemmet en aning. Problemet är utrymmet. Goe liberalen och jag har den lilla lilla lägenhetens allra allra minsta rum som sovrum, och där uppstår problem. Med bokhyllor, byrå, garderob och minimalt skrivbord blir det inte mycket plats över till en säng, och en sådan behöver vi ha i något bredare format än min gamla. Hmmmm..... Vi funderar och funderar. Kanske är det en loftsäng som är lösningen? Men det blir himla synd om den som ska krångla sig ner på nätterna i mörkret för att ta sig ut till hemlighuset. Å andra sidan, man ramlar nog bara de första nätterna. :-) Kommer liberalen med blått öga och bruten fot en morgon så vet ni vad som har hänt. En ny säng är inköpt.
Politiken har tagit siesta. Åtminstone känns det så. Det är bara rottingmajoren som är ute och skriker på utpräglad populistiska om att "flytta mobbare". Usch, man får rysningar. Visst är det bra att ta krafttag mot mobbing. Jag ställer helt upp på det, tro inte annat. Problemet är bara att det här är en åtgärd som inte angriper problemet utan bara ett symptom, och såna åtgärder stjäl sympati på felaktiga grunder. Det blir konkurrens mellan förebyggande arbete och akutåtgärder, och där drar det förebyggande arbetet med nödvändighet det kortaste strået. Tråkigt, men sant, och då står man där med samma problem plus att man har skapat nya. Låt oss istället slå våra kloka huvuden ihop och lösa grundproblemet! För det har vi inte gjort, inte någon av oss.
Jag har precis avslutat Jonas Gardells bok "Jenny", en julklapp från goe liberalen. Den är mycket läsvärd. Den ger inblick i vad mobbing kan vara, hur den uppstår och hur den fortlever. Grymt, fruktansvärt, omänskligt, omskakande. Den som läser den förstår att åtgärden "flytta mobbaren" har en mycket begränsad effekt, om den överhuvudtaget har någon.
Så, sammanfattningsvis, jag sover mycket men har också vaknat på nytt på åtminstone ett område. Mobbing måste bekämpas, och det ordentligt. Jag tror dock inte att rottingen är det verksamma medlet, inte ens mot den som mobbar.
tisdag, december 26, 2006
God fortsättning!
Oj då.... Tomt här på bloggen i flera dagar. Jag har till och med glömt att önska mina läsare God Jul. Förlåt. Än är det inte för sent att säga God fortsättning i alla fall, så det gör jag. God fortsättning!
Julen har rymt tradition och överflöd, som vanligt. Överflöd i mat. Man skäms lite. För en vegetarian som jag är inte julbord direkt anpassat, men inte svälter man för det. "Do they know it's Christmas?" ekar fortfarande i skallen. Jag måste hitta på bättre sätt att dela med mig av överflödet. Hur????
Julklappar, ja. I mängd och parti, av alla de slag. Man blir alldeles rörd. Smycken, böcker, hjulsidor till bilen, pengar.... Jättegulligt av alla! Själv satsade jag i år på att ge klappar med lite knorr på. Den goe liberalen fick sjungande kalsonger och en batteridriven gående elefant som lyfter snabeln och skriar. Dottern fick en mekanisk liten svartvit ko. Mu mu....
Sen fyller jag ju år också, på självaste juldagen. Åter igen paket och besök. Härligt, gott och mysigt. Ett litet tips bara: Lägg inte aluminiumfolie i botten på ugnen om det är dags att baka tårtbottnar. De blir bara gräddade på ovansidan. Hoppas inte så många märkte det.
Julen är en helg då man träffar nära och kära. Mina föräldrar var hos oss nästan hela julafton, mina bonusbarn var här kvällen före och halva julafton och på juldagen kom min syster med familj, mina föräldrar och min bästa kompis. Goe liberalen och goa dottern har varit hemma hela tiden. Tack för så goa människor, allihop!
Nu ropar goe liberalen att det är fika. Han har haft kökstjänst i flera dagar. Stackaren. Men lite stolt är han för att hans saffransbullar är populärast. Syrran krävde å det bestämdaste att de skulle plockas fram igår på kalaset.... Tji fick man för sina ömt bakade kakor!
;-)
Julen har rymt tradition och överflöd, som vanligt. Överflöd i mat. Man skäms lite. För en vegetarian som jag är inte julbord direkt anpassat, men inte svälter man för det. "Do they know it's Christmas?" ekar fortfarande i skallen. Jag måste hitta på bättre sätt att dela med mig av överflödet. Hur????
Julklappar, ja. I mängd och parti, av alla de slag. Man blir alldeles rörd. Smycken, böcker, hjulsidor till bilen, pengar.... Jättegulligt av alla! Själv satsade jag i år på att ge klappar med lite knorr på. Den goe liberalen fick sjungande kalsonger och en batteridriven gående elefant som lyfter snabeln och skriar. Dottern fick en mekanisk liten svartvit ko. Mu mu....
Sen fyller jag ju år också, på självaste juldagen. Åter igen paket och besök. Härligt, gott och mysigt. Ett litet tips bara: Lägg inte aluminiumfolie i botten på ugnen om det är dags att baka tårtbottnar. De blir bara gräddade på ovansidan. Hoppas inte så många märkte det.
Julen är en helg då man träffar nära och kära. Mina föräldrar var hos oss nästan hela julafton, mina bonusbarn var här kvällen före och halva julafton och på juldagen kom min syster med familj, mina föräldrar och min bästa kompis. Goe liberalen och goa dottern har varit hemma hela tiden. Tack för så goa människor, allihop!
Nu ropar goe liberalen att det är fika. Han har haft kökstjänst i flera dagar. Stackaren. Men lite stolt är han för att hans saffransbullar är populärast. Syrran krävde å det bestämdaste att de skulle plockas fram igår på kalaset.... Tji fick man för sina ömt bakade kakor!
;-)
onsdag, december 20, 2006
Bryr vi oss?
Julklappar inköpta, kakor bakade, nya julduken färdigsydd, goe liberalen har köpt julskinka samt gjort köttbullar, årets sista protokoll är justerade... Snart kommer julhelgen. Hoppas jag.... Tomtarna ska upp ur sina lådor först och resten av maten inhandlas.
Ärligt talat, julstressen står mig upp i halsen. Idag skulle jag ha lite musik under arbetet och satte i "Do they know it's Christmas?" i CD-spelaren. Texten slog mig som en knytnäve i mellangärdet. Fy sjutton vilken orättvis värld vi lever i, och de orättvisorna har jag stor del i. Vad har jag gjort för att utjämna dem? Jodå, politiskt, men praktiskt? Alldeles för lite. Medan vi ojar oss över att det inte blir en vit jul eller över att vi bara hinner baka tre sorters kakor svälter barn på andra håll i världen. Bryr vi oss? Verkligen? Och om vi bryr oss, bryr vi oss om rätt saker?
Ärligt talat, julstressen står mig upp i halsen. Idag skulle jag ha lite musik under arbetet och satte i "Do they know it's Christmas?" i CD-spelaren. Texten slog mig som en knytnäve i mellangärdet. Fy sjutton vilken orättvis värld vi lever i, och de orättvisorna har jag stor del i. Vad har jag gjort för att utjämna dem? Jodå, politiskt, men praktiskt? Alldeles för lite. Medan vi ojar oss över att det inte blir en vit jul eller över att vi bara hinner baka tre sorters kakor svälter barn på andra håll i världen. Bryr vi oss? Verkligen? Och om vi bryr oss, bryr vi oss om rätt saker?
måndag, december 18, 2006
Mix
Efter en helg i Åtvidaberg hos den goe liberalens släkt så var man tillbaka i selen igen, fast inte riktigt som vanligt. Idag har nämligen Jul-Kul-Kören haft uppsjungning. Tre tillställningar klarade vi av, Stadshuset, Landstingshuset och Regionförbundet. Riktigt roligt var det. Silverbells, Deck the halls, Rudolf med röda mulen, Ära vare Gud i höjd etc etc. Körsång är uppiggande och ökar livsglädjen!
Sen var det fullmäktigesammanträde, det sista för året. En himla massa valärenden, planprogram med anledning av den nya arenan och reviderad budget för 2007 stod på den långa ärendelistan. Det hela gick snabbt, dock inte smärtfritt. Med två representanter för ett odemokratiskt parti blir det gärna lite osmakligt, och det hände även denna gång. Man ska väl bara vänja sig antar jag. De är väl som de är. Mer bekymrande är det att 12 ledamöter från andra partier avstod från att markera mot islamofobin eller vad det nu var man gav uttryck för. Är det så himla svårt att fatta när det är viktigt att stå upp för allas lika värde? Suck alltså.
Sen hoppas jag att vi fortsättningsvis slipper partipolitiska pengainsamlingar i samband med fullmäktigesammanträdena. Jag vet att ungdomsförbund ibland går för långt, men kan inte riktigt acceptera det. Det finns en tid för splittring, en annan tid för enighet. Man måste tänka på det när det står riktigt allvarliga hot för dörren.
Nu har jag ägnat en stund vid TVn (Cityakuten). Dagen blev alltså en mix av upplevelser och erfarenheter. Mix brukar vara bra. Så ska också ett trivsamt samhälle se ut. Vad trist det vore om alla var likadana!
Sen var det fullmäktigesammanträde, det sista för året. En himla massa valärenden, planprogram med anledning av den nya arenan och reviderad budget för 2007 stod på den långa ärendelistan. Det hela gick snabbt, dock inte smärtfritt. Med två representanter för ett odemokratiskt parti blir det gärna lite osmakligt, och det hände även denna gång. Man ska väl bara vänja sig antar jag. De är väl som de är. Mer bekymrande är det att 12 ledamöter från andra partier avstod från att markera mot islamofobin eller vad det nu var man gav uttryck för. Är det så himla svårt att fatta när det är viktigt att stå upp för allas lika värde? Suck alltså.
Sen hoppas jag att vi fortsättningsvis slipper partipolitiska pengainsamlingar i samband med fullmäktigesammanträdena. Jag vet att ungdomsförbund ibland går för långt, men kan inte riktigt acceptera det. Det finns en tid för splittring, en annan tid för enighet. Man måste tänka på det när det står riktigt allvarliga hot för dörren.
Nu har jag ägnat en stund vid TVn (Cityakuten). Dagen blev alltså en mix av upplevelser och erfarenheter. Mix brukar vara bra. Så ska också ett trivsamt samhälle se ut. Vad trist det vore om alla var likadana!
fredag, december 15, 2006
De e mycke nu.....
"De e mycke nu" heter det visst. Det stämmer. Det är fullkomligt asmycket att göra just nu, och själv är man slut. Man börjar oroa sig som julgrisen: "Finns det ett liv efter jul?"
Jag har i veckan avslutat min tid i Barn- och ungdomsnämnden. Efter tolv år i samma nämnd är det mycket tydligt att man har passerat Bäst före-datum. Konstigt nog så känns det inte ens vemodigt att lämna nämnden. Sanningen är att arbetet där har varit obeskrivligt trist de senaste åren, och det gör väl att saknaden åtminstone inte direkt känns så stor. Förmodligen kommer jag fortfarande att engagera mig i frågorna, men då på ett helt annat sätt. Min efterträdare i nämnden kommer att sköta nämndspolitiken, och det kommer han att göra på ett strålande sätt, det vet jag.
Vi avslutade året med ett julbord på Slottet i onsdags. En himla massa mat och en himla massa avtackningar blev det. Jag och partikompisen (som lämnar sin ersättarplats i nämnden) ville göra något annat, så vi sjöng en liten specialskriven sång på melodin "Mary's boychild" till sällskapets höga nöje. Vackert var det väl inte, men i alla fall lite annorlunda. Med de knutna vänsternävarna i högsta högg och uppmaningen till förvaltningens personal om att hålla babord så att de når land lämnade vi ett sista avtryck. Vår önskan till den nya BUN var nog tydlig: Kom igen nu, nämnden. Visa lite styrka och lite kreativitet!
För övrigt: Valvinden har vänt. Alliansregeringen tappar mark när deras politik blir tydlig. Man ljög i valrörelsen, mörkade och la dimridåer. Moderaterna blev "Sossarna light". Nu sprider den gamla konservatismen ut sina blå tentakler. De små borgarpartierna i alliansen äts upp mer och mer. Sanningen blir mer och mer synlig. Kamrater, nu har vi chansen att växa. 2010 gäller det. Vänstern har guldläge, om vi bara lyckas mobilisera. Vi har ju folket med oss. Kämpa på!
Jag har i veckan avslutat min tid i Barn- och ungdomsnämnden. Efter tolv år i samma nämnd är det mycket tydligt att man har passerat Bäst före-datum. Konstigt nog så känns det inte ens vemodigt att lämna nämnden. Sanningen är att arbetet där har varit obeskrivligt trist de senaste åren, och det gör väl att saknaden åtminstone inte direkt känns så stor. Förmodligen kommer jag fortfarande att engagera mig i frågorna, men då på ett helt annat sätt. Min efterträdare i nämnden kommer att sköta nämndspolitiken, och det kommer han att göra på ett strålande sätt, det vet jag.
Vi avslutade året med ett julbord på Slottet i onsdags. En himla massa mat och en himla massa avtackningar blev det. Jag och partikompisen (som lämnar sin ersättarplats i nämnden) ville göra något annat, så vi sjöng en liten specialskriven sång på melodin "Mary's boychild" till sällskapets höga nöje. Vackert var det väl inte, men i alla fall lite annorlunda. Med de knutna vänsternävarna i högsta högg och uppmaningen till förvaltningens personal om att hålla babord så att de når land lämnade vi ett sista avtryck. Vår önskan till den nya BUN var nog tydlig: Kom igen nu, nämnden. Visa lite styrka och lite kreativitet!
För övrigt: Valvinden har vänt. Alliansregeringen tappar mark när deras politik blir tydlig. Man ljög i valrörelsen, mörkade och la dimridåer. Moderaterna blev "Sossarna light". Nu sprider den gamla konservatismen ut sina blå tentakler. De små borgarpartierna i alliansen äts upp mer och mer. Sanningen blir mer och mer synlig. Kamrater, nu har vi chansen att växa. 2010 gäller det. Vänstern har guldläge, om vi bara lyckas mobilisera. Vi har ju folket med oss. Kämpa på!
måndag, december 11, 2006
Julefrid?
Saffransbullarna är bakade, syltkakorna likaså och tackkorten är utdelade. Nu återstår resten av julklappsinköpen, planeringen av julhelgen, julkorten, tomtepyntandet, havreflarnen och de övriga kakorna. På julaftons förmiddag, eller alternativt juldagens morgon, ska en tårta bakas...
"...ty nånstans är det en ros utsprungen..."
"...ty nånstans är det en ros utsprungen..."
En politisk kämpe har lämnat oss
Så har en av Kalmarpolitikens profiler gått ur tiden, kristdemokraten Matz Edin. I ärlighetens namn var det väl inte ofta vi stod på samma sida i sandlådekriget, men en hedervärd kämpe var han. Det känns overkligt att han inte längre finns bland oss. Det var inte många dagar sedan vi diskuterade hyreskrav och Kalmarhem med Matz, och även då slog det gnistor. Minnet av honom blir nog just sådant: Matz Edin, alltid redo för en politisk batalj. Kalmarpolitiken hade varit märkbart färglösare utan hans insatser. Om jag känner honom rätt fortsätter han nog att kämpa även i himlen.
Vi lyser frid över hans minne och sänder vårt varma deltagande till hans familj.
Vi lyser frid över hans minne och sänder vårt varma deltagande till hans familj.
fredag, december 08, 2006
Klimatförändringar, nej tack
Jösses vad snabbt dagarna går! Nu står det helg för dörren igen. Andra söndagen i advent stundar, och vi har nästan 10 grader varmt ute. En del tycker att det är skönt, andra, dvs såna som jag, ryser av obehag. Det där med klimatförändringarna är oroande. Jag var och såg Al Gore-filmen häromveckan, och sedan dess har jag varit dödligt orolig. Vad håller på att hända? Vad sysslar vi med? Vilken livsvärld ska vi lämna efter oss till våra barn?
Jag minns en rikigt äcklig TV-serie frå 80-talet som hette "Sommarens tolv månader". Den handlade om genmanipulation som ledde till klimatförändringar samt till språkförbistring och mycket annat elände. Jag vill inte ha det så!!
Nu gäller det, mina vänner. Ansvaret åvilar oss om vi inte ska förstöra det viktigaste vi har, nämligen LIVET i vid bemärkelse. Skaffa lågenergilampor, låt bli stand-by-läget på TVn, cykla eller åk kollektivt istället för att slentrianmässigt ta bilen när den egentligen inte behövs, hängtorka tvätten, driv opinion etc etc. Det finns så mycket vi kan göra, även i det lilla.
Och låt oss hoppas på en åtminstone lite kallare väderlek till jul...... Annars kommer ju inte tomten fram med sin släde.
Jag minns en rikigt äcklig TV-serie frå 80-talet som hette "Sommarens tolv månader". Den handlade om genmanipulation som ledde till klimatförändringar samt till språkförbistring och mycket annat elände. Jag vill inte ha det så!!
Nu gäller det, mina vänner. Ansvaret åvilar oss om vi inte ska förstöra det viktigaste vi har, nämligen LIVET i vid bemärkelse. Skaffa lågenergilampor, låt bli stand-by-läget på TVn, cykla eller åk kollektivt istället för att slentrianmässigt ta bilen när den egentligen inte behövs, hängtorka tvätten, driv opinion etc etc. Det finns så mycket vi kan göra, även i det lilla.
Och låt oss hoppas på en åtminstone lite kallare väderlek till jul...... Annars kommer ju inte tomten fram med sin släde.
onsdag, december 06, 2006
Att synas och finnas
Nu får det vara slut på osynligheten! Var är mitt kära parti? Varför syns vi inte? Visst är det mesta rött ändå så här års, men är det inte att överdriva att inte synas alls?
Orättvisorna står som spön i backen, skillnaderna mellan välbeställda och underbetalda ökar, arbetsrätten utmanas, arbetslösa straffas för arbetslösheten och rasismen finns numera till och med i öppen form i våra parlamentariska församlingar. Varför känns det då som om man är ensam om att skrika??
Idag har vi (jag och mina två partikamrater i fullmäktige) skickat in en insändare som är riktad mot våra nya motståndare i Kalmarpolitiken. När den är publicerad i tidningarna ska jag lägga in den även här. Det är viktigt att stå upp för de demokratiska värderingarna. Jag hoppas att fler gör det.
Men åter till partiet. Det är ju nu vi har möjlighet att växa! Snälla goa kamrater, var med och ta chansen!
En sak til: Tomten syns fast han inte finns. Jag hoppas att det inte kommer att finnas anledning att säga: Vänstern finns fast den inte syns. Då är nämligen risken stor att vi inte kommer att finnas heller.
Orättvisorna står som spön i backen, skillnaderna mellan välbeställda och underbetalda ökar, arbetsrätten utmanas, arbetslösa straffas för arbetslösheten och rasismen finns numera till och med i öppen form i våra parlamentariska församlingar. Varför känns det då som om man är ensam om att skrika??
Idag har vi (jag och mina två partikamrater i fullmäktige) skickat in en insändare som är riktad mot våra nya motståndare i Kalmarpolitiken. När den är publicerad i tidningarna ska jag lägga in den även här. Det är viktigt att stå upp för de demokratiska värderingarna. Jag hoppas att fler gör det.
Men åter till partiet. Det är ju nu vi har möjlighet att växa! Snälla goa kamrater, var med och ta chansen!
En sak til: Tomten syns fast han inte finns. Jag hoppas att det inte kommer att finnas anledning att säga: Vänstern finns fast den inte syns. Då är nämligen risken stor att vi inte kommer att finnas heller.
måndag, december 04, 2006
Ny landningsbana?
Så har den stora Hosianna-helgen passerat. Man blir glad av musiken och av alla ljus överallt! Nu är jag barnslig igen, erkänner, men december och advent får det alltid att pirra lite i det barnahjärta som ändå finns nånstans bland all "vuxen måste-bråte" som man bär på. Om bara lilla mamma får komma hem från sjukhuset efter sin hjärtoperation och lilla pappa blir av med det envisa ryggskottet så skulle det kännas ännu bättre. Heja på, mor och far!
Hur som helst, hemmavid finns nu elljusstakar, stjärnor, ljusboll och ett färgglatt balkongräcke. När andan faller på kan man få räcket att blinka, röra på sig, sakta släckas för att sakta tändas igen eller nästan allt på samma gång. Av trafiksäkerhetsskäl har vi valt att inte blinka för mycket med den där ljusslingan. Liberalen påstår att flyget kan bli förvirrat då och få för sig att landa på gatan utanför, men jag och dottern tycker att det verkar en aning överdrivet oroligt att resonera så. Eller vad säger ni? Ta er gärna en titt på vår balkong. Ni lär inte kunna missa den!
Om ni till äventyrs inte hittar dit, fråga flyget.... ;-)
Hur som helst, hemmavid finns nu elljusstakar, stjärnor, ljusboll och ett färgglatt balkongräcke. När andan faller på kan man få räcket att blinka, röra på sig, sakta släckas för att sakta tändas igen eller nästan allt på samma gång. Av trafiksäkerhetsskäl har vi valt att inte blinka för mycket med den där ljusslingan. Liberalen påstår att flyget kan bli förvirrat då och få för sig att landa på gatan utanför, men jag och dottern tycker att det verkar en aning överdrivet oroligt att resonera så. Eller vad säger ni? Ta er gärna en titt på vår balkong. Ni lär inte kunna missa den!
Om ni till äventyrs inte hittar dit, fråga flyget.... ;-)
fredag, december 01, 2006
Första december
December månad är här! Julkalendern på TV är ett måste. Jag och sjuttonåriga dottern svepte in oss i en gemensam filt och satt framför TVn kl 0715 i morse och tittade som två små barn. Årets variant verkar vara en höjdare. Jag tänker i alla fall följa fortsättningen med stort intresse!
Är jag barnslig? Njaaee........... Jo, oerhört. Men det bryr jag mig inte om. Jag tycker att man ska få vara som ett barn när julen närmar sig. Man måste ju nästan ha ett visst barnasinne för att glädja sig åt att börja öppna adventskalenderluckorna! "Den som kan glädja sig åt lite har mycket att vara glad åt" som någon klok människa har sagt. Den goe liberalen är jätteglad. Han har nämligen en chokladkalender! Och den har han verkligen gjort sig förtjänt av att njuta av efter att han har putsat alla fönster den här veckan. Nu återstår gardinbyten, stjärnupphängningar och ljusstaksplaceringar. Det fixar vi i morgon i en flygande fläng!
Allt är inte glädjande denna decemberdag. I dagens tidning står det nämligen att en av kyrkorna i stans utkanter förbjuder ungarna i luciatåget att vara utklädda till tomtar och pepparkaksgubbar eftersom det är hedniska figurer. Suck. "Kyrkan ska ha en annan profil" säger prästen. Jag ställer mig då frågorna:
1. Vad betyder det att kyrkan kan fyllas med glada barn och föräldrar, oavsett klädsel?
2. Kan jag som vanlig syndig människa gå till kyrkan även om jag inte passar in i "profilen"?
3. Älskar inte Gud barn i tomte- eller pepparkakskläder?
Och slutligen:
VARFÖR SKAPA PROBLEM NÄR DE ALLTFÖR OFTA SKAPAR SIG SJÄLVA?
Jag önskar er alla, oavsett om ni har kalendrar eller inte och oavsett klädsel, en ljus, varm, avkopplande och rolig adventshelg!
Är jag barnslig? Njaaee........... Jo, oerhört. Men det bryr jag mig inte om. Jag tycker att man ska få vara som ett barn när julen närmar sig. Man måste ju nästan ha ett visst barnasinne för att glädja sig åt att börja öppna adventskalenderluckorna! "Den som kan glädja sig åt lite har mycket att vara glad åt" som någon klok människa har sagt. Den goe liberalen är jätteglad. Han har nämligen en chokladkalender! Och den har han verkligen gjort sig förtjänt av att njuta av efter att han har putsat alla fönster den här veckan. Nu återstår gardinbyten, stjärnupphängningar och ljusstaksplaceringar. Det fixar vi i morgon i en flygande fläng!
Allt är inte glädjande denna decemberdag. I dagens tidning står det nämligen att en av kyrkorna i stans utkanter förbjuder ungarna i luciatåget att vara utklädda till tomtar och pepparkaksgubbar eftersom det är hedniska figurer. Suck. "Kyrkan ska ha en annan profil" säger prästen. Jag ställer mig då frågorna:
1. Vad betyder det att kyrkan kan fyllas med glada barn och föräldrar, oavsett klädsel?
2. Kan jag som vanlig syndig människa gå till kyrkan även om jag inte passar in i "profilen"?
3. Älskar inte Gud barn i tomte- eller pepparkakskläder?
Och slutligen:
VARFÖR SKAPA PROBLEM NÄR DE ALLTFÖR OFTA SKAPAR SIG SJÄLVA?
Jag önskar er alla, oavsett om ni har kalendrar eller inte och oavsett klädsel, en ljus, varm, avkopplande och rolig adventshelg!
tisdag, november 28, 2006
Årets arbetare?
Moderatpartiet Den nya högern har bestämt sig för att utse Årets arbetare. Med anledning av detta har jag ett gott råd till alla som jobbar och sliter:
För sjutton, jobba inte för hårt! Gör du det så riskerar du att vinna utmärkelsen Årets arbetare, och vem vill bli det? Priset är nämligen en lunch med Sven-Otto Littorin!
Alla utom Årets arbetare får välja lunchsällskap på egen hand. Vem var det som sa att moderat politik sätter individens eget val högt?
Inte jag. Absolut inte jag. Häpp.
För sjutton, jobba inte för hårt! Gör du det så riskerar du att vinna utmärkelsen Årets arbetare, och vem vill bli det? Priset är nämligen en lunch med Sven-Otto Littorin!
Alla utom Årets arbetare får välja lunchsällskap på egen hand. Vem var det som sa att moderat politik sätter individens eget val högt?
Inte jag. Absolut inte jag. Häpp.
Smutsiga trynen
Gårdagskvällens fullmäktigesammanträde blev ingen rolig historia utan minnet präglas helt och hållet av genomsmutsig retorik och unkna värderingar. Visst, vi pratade om annat än mottagning av ensamkommande flyktingbarn, men det är ändå så att det bara den debatten man minns. Jag trodde, måhända är det naivt, att vi människor kände en naturlig omsorg om barn. Så är det inte.
Jo, det fanns positiva bitar också. Det var skönt att för en gångs skull känna att vi sju demokratiska partier kunde stå upp som en enhet. Allt är vi inte oense om. Det är också bra att det nya partiet visade sitt rätta ansikte. Tydligt. Men usch och fy för att lyssna på eländet. Egentligen borde sånt anmälas.
Det sägs att folk med bruna åsikter mer och mer anpassar sig till det demokratiska arbetssättet i representativa parlamentariska församlingar och på det viset maskerar sig. Så är inte fallet i vårt fullmäktige. Ingen kunde undgå att höra vilka värderingar de har. De kan glömma allt vad samarbete heter. Sån skit vill vi inte ha med att göra. Och alla ska veta att vi kommer att göra ALLT som står i vår makt för att se till att de elimineras som parti i nästa val. Jag hoppas att samtliga demokratiska partier inser allvaret och tänker på samma sätt.
Nej, jag mådde dåligt, och mår fortfarande dåligt. Ren ondska har aldrig tidigare grinat mig så rakt upp i ansiktet, till råga på allt så skedde det från fullmäktiges talarstol. Smutsiga svintrynen på människokroppar klarar jag mig utmärkt utan.
Jo, det fanns positiva bitar också. Det var skönt att för en gångs skull känna att vi sju demokratiska partier kunde stå upp som en enhet. Allt är vi inte oense om. Det är också bra att det nya partiet visade sitt rätta ansikte. Tydligt. Men usch och fy för att lyssna på eländet. Egentligen borde sånt anmälas.
Det sägs att folk med bruna åsikter mer och mer anpassar sig till det demokratiska arbetssättet i representativa parlamentariska församlingar och på det viset maskerar sig. Så är inte fallet i vårt fullmäktige. Ingen kunde undgå att höra vilka värderingar de har. De kan glömma allt vad samarbete heter. Sån skit vill vi inte ha med att göra. Och alla ska veta att vi kommer att göra ALLT som står i vår makt för att se till att de elimineras som parti i nästa val. Jag hoppas att samtliga demokratiska partier inser allvaret och tänker på samma sätt.
Nej, jag mådde dåligt, och mår fortfarande dåligt. Ren ondska har aldrig tidigare grinat mig så rakt upp i ansiktet, till råga på allt så skedde det från fullmäktiges talarstol. Smutsiga svintrynen på människokroppar klarar jag mig utmärkt utan.
måndag, november 27, 2006
Kapitalet styr...
Så har vi då gått in i julruschen. Här på stan finns nu dekorationer över gatorna i form av stjärnor, granarna är klädda (klädda och klädda, men ändå...) och i affärsfönstren är det tomtar, julbockar och hjärtan huller-om-buller. Men det är ju för tidigt!!! Det var ju domsöndagen igår, och det går inte ihop med julskyltning.
Jag har precis accepterat, under protest!!, att hela adventstiden fylls av tomtar och julmusik. I år börjas det en hel vecka tidigare, BARA FÖR ATT AFFÄRERNA SKA KUNNA SÄLJA MER! Hade man följt traditionen hade man nämligen fått en söndag för lite att hålla öppet på. Julafton infaller i år just på den fjärde söndagen i advent. Men, vad gör man inte för kapitalets skull??? och jag böjer mig, fast bara lite. Två adventsljusstakar har jag ställt fram i kontorsfönstren istället för lamporna som annars står där. Men det är för tidigt, jag är väldigt väl medveten om det.
Snart är det dags att gå till kommunfullmäktige. Det kan bli debatt om ensamkommande flyktingbarn. Det kan bli spännande. Den som inte förstår att barn behöver stöd begriper troligen inte mycket annat heller. Även där kanske kapitalet lämnas företräde, denna gång framför medmänsklighet, kärlek, ansvar, etik och moral. Häpp
Jag har precis accepterat, under protest!!, att hela adventstiden fylls av tomtar och julmusik. I år börjas det en hel vecka tidigare, BARA FÖR ATT AFFÄRERNA SKA KUNNA SÄLJA MER! Hade man följt traditionen hade man nämligen fått en söndag för lite att hålla öppet på. Julafton infaller i år just på den fjärde söndagen i advent. Men, vad gör man inte för kapitalets skull??? och jag böjer mig, fast bara lite. Två adventsljusstakar har jag ställt fram i kontorsfönstren istället för lamporna som annars står där. Men det är för tidigt, jag är väldigt väl medveten om det.
Snart är det dags att gå till kommunfullmäktige. Det kan bli debatt om ensamkommande flyktingbarn. Det kan bli spännande. Den som inte förstår att barn behöver stöd begriper troligen inte mycket annat heller. Även där kanske kapitalet lämnas företräde, denna gång framför medmänsklighet, kärlek, ansvar, etik och moral. Häpp
torsdag, november 23, 2006
Back on the road again!
Nu är jag här igen! Har ni saknat mig? ;-)
Av någon outgrundlig anledning flippade den här bloggen ur häromdagen. Allt blev rosa. Bara rosa. Det är inget fel på rosa i och för sig, men ibland kan det bli för mycket. Med hjälp av bloggoraklet Tomas fick jag felet avhjälpt. Stort tack Tomas!
Man börjar bli en bloggoholic. Efter två dagars tystnad känner man sig som inlåst i en isoleringscell. Men nu börjas det igen! Fast inte nu. Jag återkommer. Var så säkra!
Av någon outgrundlig anledning flippade den här bloggen ur häromdagen. Allt blev rosa. Bara rosa. Det är inget fel på rosa i och för sig, men ibland kan det bli för mycket. Med hjälp av bloggoraklet Tomas fick jag felet avhjälpt. Stort tack Tomas!
Man börjar bli en bloggoholic. Efter två dagars tystnad känner man sig som inlåst i en isoleringscell. Men nu börjas det igen! Fast inte nu. Jag återkommer. Var så säkra!
tisdag, november 21, 2006
Lärdomar en vanlig tisdag
Två lärdomar i alla hast innan det är dags att ge sig av till lantbruksgymnasiet och öva Santa Lucia:
Ett: Det är svårt att samverka om förluster. Det är lättare när det handlar om att dela vinster. Det visar sig nämligen när det är dags att dela på notan. Häpp.
Två: Det är svårt att räkna rätt när det gäller att få fram utgångsbud för hyresförhandlingar. Även det kan komma att visa sig framöver. Dubbel-häpp.
:-)
Ett: Det är svårt att samverka om förluster. Det är lättare när det handlar om att dela vinster. Det visar sig nämligen när det är dags att dela på notan. Häpp.
Två: Det är svårt att räkna rätt när det gäller att få fram utgångsbud för hyresförhandlingar. Även det kan komma att visa sig framöver. Dubbel-häpp.
:-)
måndag, november 20, 2006
Varning för halka!
Jag måste förstås varna för golvet i Gallerian! Liberalen och jag var där och åt idag (liksom halva kontoret på ett av stadens försäkringsbolag. De såg allt lite oroliga ut...) . Golvet var, och är väl fortfarande, snorhalt! Alla som gick därinne såg ut som Bambi på hal is. Någon måste ha blandat ihop rengöringsmedel med teakolja och tagit fel, för det där var inte en lyckad kombination.
Eller är det så att någon medvetet vill förbereda oss på den kommande kylan och ishalkan? Vill någon sälja skodobbar? Eller är det nån ny ortopedfirma som har öppnat i stan och försöker ragga kunder? Eller är det, som goe liberalen föreslog, så att killen som gick med skurhinken medvetet har preparerat golvet så att han får äran at hjälpa stackars strandsatta tjejer med höga klackar genom att leda dem igenom huset? Sjutton vet! Jag vet i alla fall att jag av någon outgrundlig anledning för en gångs skulle tog rejäla kängor idag utan klackar. Bra kvinna reder sig själv! Så även idag.
Eller är det så att någon medvetet vill förbereda oss på den kommande kylan och ishalkan? Vill någon sälja skodobbar? Eller är det nån ny ortopedfirma som har öppnat i stan och försöker ragga kunder? Eller är det, som goe liberalen föreslog, så att killen som gick med skurhinken medvetet har preparerat golvet så att han får äran at hjälpa stackars strandsatta tjejer med höga klackar genom att leda dem igenom huset? Sjutton vet! Jag vet i alla fall att jag av någon outgrundlig anledning för en gångs skulle tog rejäla kängor idag utan klackar. Bra kvinna reder sig själv! Så även idag.
Kör, operation och budget
Igår började vi med sångövningar inför första advent. Ett tjugotal sångsugna samlades på kvällen för att tillsammans sjunga Hosianna, Se din konung kommer och Bereden väg i olika varianter på längden och på tvären. Det är roligt att sjunga och det höjer livskvaliteten flera nivåer! Ni som inte har vågat pröva, ta chansen nån gång. Körsången är en av Sveriges största folkrörelser och det är till och med dokumenterat att man mår bättre och är mindre sjuk om man sjunger i kör.
Idag åkte min lilla mamma till universitetssjukhuset i Linkeboda för att få en ny hjärtklaff. Det är numera en rutinoperation sägs det, och resultaten brukar bli slående. Det är ändå lite känsligt att nån ska gå in i hjärtat och peta på min mamma. Jag håller tummarna. I morgon gäller det. Om allt går vägen lär jag ha en turbo-mamma till vintern! Hon har gått på lågvarv länge så det kanske blir en chock för omgivningen. Svisch bara!
Politiken rullar vidare. Hyreskraven måste ner, arbetstidslagen måste följas, snöröjningen är ett måste i det kalla Norden, kommunens inkomster är föränderliga.... Budgetsamtalen är inte alltid att karakterisera som roligheter, men de är nödvändiga att ta tag i. Tur att vi försöker hålla högt i tak under diskussionerna! Motsatsen vore nämligen förödande.
Idag åkte min lilla mamma till universitetssjukhuset i Linkeboda för att få en ny hjärtklaff. Det är numera en rutinoperation sägs det, och resultaten brukar bli slående. Det är ändå lite känsligt att nån ska gå in i hjärtat och peta på min mamma. Jag håller tummarna. I morgon gäller det. Om allt går vägen lär jag ha en turbo-mamma till vintern! Hon har gått på lågvarv länge så det kanske blir en chock för omgivningen. Svisch bara!
Politiken rullar vidare. Hyreskraven måste ner, arbetstidslagen måste följas, snöröjningen är ett måste i det kalla Norden, kommunens inkomster är föränderliga.... Budgetsamtalen är inte alltid att karakterisera som roligheter, men de är nödvändiga att ta tag i. Tur att vi försöker hålla högt i tak under diskussionerna! Motsatsen vore nämligen förödande.
lördag, november 18, 2006
Återkomsten
Man slutar aldrig att förvånas. När jag idag slängde ett öga ut genom köksfönstret efter frukostdisken så stod den bara där. Min gamla cykel alltså. Min 16 år gamla lilavita DBS som blev stulen ur cykelrummet i maj stod plötsligt prydligt parkerad i cykelstället utanför själva brottsplatsen. Visserligen var den låst med ett nytt kabellås och sadeln var utbytt, men det var verkligen min egen trotjänarcykel. Undertecknad slängde sig på telefonen till polisen, och det kom en patrull så småningom och kollade ramnumret (som nån förstås hade försökt rispa bort men inte lyckats med). Utan tvivel var och är cykeln min.
Hur tänker man? Någon snor en cykel i källaren på ett hus, och några månader senare kör man till samma hus och parkerar den utanför. Fullständigt hjärnsläpp? Eller är det så att någon snor en cykel i sitt eget hus och sedan säljer den till en kompis som kommer och hälsar på? Partiellt hjärnsläpp? Tja, nu är cykeln i alla fall återbördad, låst med rätt blocklås och inlåst. För första gången i mitt liv har jag varit med om att bryta upp ett cykellås. Alltid lär man sig nåt. Jag fick också lära mig att det inte längre går att hävda att man köpt en stulen pryl i god tro. Allt som polisanmäls går tillbaka till den ursprungliga ägaren. Undrar bara hur "parkeraren" känner sig. Köper man eller får man en cykel utan nyckel och med ramnumret nästan utraderat så borde man väl ändå tänka lite.
Nåja, stölden/lånet kostade mig över 3000 kronor i inköp av en styck ny cykel. I gengäld fick jag en ny sadel. Vet inte om jag tycker det är ett sjysst byte, men jag fick ju tillbaka cykeln i alla fall. Det hör annars inte till vanligheterna.
En annan sak är dock förbryllande. Jag har blivit av med två cyklar i mitt liv. Den ena blev stulen hemma en kväll på garageuppfarten när jag var sådär 12 år. Pappa och jag körde runt och tittade och hittade den lutad mot ett träd vid Novaskolan efter nån halvtimmes letande morgonen därpå. Monarken lever än i högönsklig välmåga och är fortfarande i min ägo som reservcykel. När jag nu blev av med min DBS kom den tillbaka självmant. Det är inte konstigt att polisen undrade om jag hade cyklat hem den själv, men det hade jag inte. Det man borde lära sig av detta är dock att ska man stjäla en cykel ska det inte vara från mig. Det lönar sig nämligen inte. Ha!
Hur tänker man? Någon snor en cykel i källaren på ett hus, och några månader senare kör man till samma hus och parkerar den utanför. Fullständigt hjärnsläpp? Eller är det så att någon snor en cykel i sitt eget hus och sedan säljer den till en kompis som kommer och hälsar på? Partiellt hjärnsläpp? Tja, nu är cykeln i alla fall återbördad, låst med rätt blocklås och inlåst. För första gången i mitt liv har jag varit med om att bryta upp ett cykellås. Alltid lär man sig nåt. Jag fick också lära mig att det inte längre går att hävda att man köpt en stulen pryl i god tro. Allt som polisanmäls går tillbaka till den ursprungliga ägaren. Undrar bara hur "parkeraren" känner sig. Köper man eller får man en cykel utan nyckel och med ramnumret nästan utraderat så borde man väl ändå tänka lite.
Nåja, stölden/lånet kostade mig över 3000 kronor i inköp av en styck ny cykel. I gengäld fick jag en ny sadel. Vet inte om jag tycker det är ett sjysst byte, men jag fick ju tillbaka cykeln i alla fall. Det hör annars inte till vanligheterna.
En annan sak är dock förbryllande. Jag har blivit av med två cyklar i mitt liv. Den ena blev stulen hemma en kväll på garageuppfarten när jag var sådär 12 år. Pappa och jag körde runt och tittade och hittade den lutad mot ett träd vid Novaskolan efter nån halvtimmes letande morgonen därpå. Monarken lever än i högönsklig välmåga och är fortfarande i min ägo som reservcykel. När jag nu blev av med min DBS kom den tillbaka självmant. Det är inte konstigt att polisen undrade om jag hade cyklat hem den själv, men det hade jag inte. Det man borde lära sig av detta är dock att ska man stjäla en cykel ska det inte vara från mig. Det lönar sig nämligen inte. Ha!
torsdag, november 16, 2006
I dokusåpans förlovade land...
... har det nu skapats ännu ett nytt ord att foga till den adekvata inhemska vokabulären. På dagens löpsedlar kan man nämligen läsa om
BONDEBRUDAR
Bond-brudar är ett sedan länge vedertaget begrepp, men detta är helt nytt. Visst är TV intelligenshöjande?
I en av tidningarna kan man dessutom läsa om den våldtäktsdömde fd nöjeskungen och skivbolagsdirektören som nu
BEGÄR RESNING.
Är det verkligen av nöden tvunget? Ja, ja, ibland överträffar verkligheten till och med dokusåpan. Suck
BONDEBRUDAR
Bond-brudar är ett sedan länge vedertaget begrepp, men detta är helt nytt. Visst är TV intelligenshöjande?
I en av tidningarna kan man dessutom läsa om den våldtäktsdömde fd nöjeskungen och skivbolagsdirektören som nu
BEGÄR RESNING.
Är det verkligen av nöden tvunget? Ja, ja, ibland överträffar verkligheten till och med dokusåpan. Suck
Politiken rapporterad saknad!
Igår var jag på årets och mandatperiodens näst sista sammanträde i barn- och ungdomsnämnden. För min del var det det näst sista på länge. Jag har valt att inte kandidera där för ännu en period, och det känns riktigt skönt. Tolv år är absolut tillräckligt. Nya friska krafter ska ta över med ny entusiasm. Min har falnat. Sista mötet är på självaste Lucia. Den dagen börjar med sång och musik för min del. Jag hoppas att det kan förgylla det senare mötet också. Annars blir det för trist.
Ta bara gårdagens möte som exempel. Oppositionen hade masat sig dit med tre ledamöter varav en var ersättare. Det är bara ett snäpp bättre än det riktiga bottennappet när de bara var två närvarande en gång under det gångna året. På dagordningen igår stod Budget 2007 och ekonomisk planering 2008-2009. Det är väl ändå GANSKA STORA FRÅGOR? Eller?? Inte en enda kommentar från oppositionen hördes vad gäller själva budgetförslaget. Inga reservationer. Inte ens en protokollsanteckning. Det gick rakt igenom. Den enda fråga som initierades under den punkten var hur man gör med eventuella uppsägningar av lärarpersonal beroende på det minskande elevantalet i grundskolan, men bakom den diskussionen låg uppenbart helt andra motiv än partipolitiska. Slutsats: Den borgerliga oppositionen har slutat att bedriva politik inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Orkar man inte ens engagera sig i budgeten, vad orkar man då engagera sig i?
Är det då så konstigt att man tröttnar även på majoritetssidan? Nu är det i ärlighetens namn inte bara motståndarsidan som har ansvaret. Av någon konstig anledning har utrymmet för politiska diskussioner i just den nämnden stadigt krympt och ersatts med tjänstemanna- och regelstyre. Det är en trist och sett ur demokratiskt perspektiv problematisk utveckling. Jag har inte förmått att bromsa den utvecklingen tillräckligt mycket, och det är ett misslyckande, dock nog ganska förståeligt när man betänker hur majoritetsförhållandena har sett ut. Jag hoppas dock att det kommer att ändras så att det kan bli roligt att arbeta i den nämnden igen. Den är för viktig för att sjabblas bort!
Ta bara gårdagens möte som exempel. Oppositionen hade masat sig dit med tre ledamöter varav en var ersättare. Det är bara ett snäpp bättre än det riktiga bottennappet när de bara var två närvarande en gång under det gångna året. På dagordningen igår stod Budget 2007 och ekonomisk planering 2008-2009. Det är väl ändå GANSKA STORA FRÅGOR? Eller?? Inte en enda kommentar från oppositionen hördes vad gäller själva budgetförslaget. Inga reservationer. Inte ens en protokollsanteckning. Det gick rakt igenom. Den enda fråga som initierades under den punkten var hur man gör med eventuella uppsägningar av lärarpersonal beroende på det minskande elevantalet i grundskolan, men bakom den diskussionen låg uppenbart helt andra motiv än partipolitiska. Slutsats: Den borgerliga oppositionen har slutat att bedriva politik inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Orkar man inte ens engagera sig i budgeten, vad orkar man då engagera sig i?
Är det då så konstigt att man tröttnar även på majoritetssidan? Nu är det i ärlighetens namn inte bara motståndarsidan som har ansvaret. Av någon konstig anledning har utrymmet för politiska diskussioner i just den nämnden stadigt krympt och ersatts med tjänstemanna- och regelstyre. Det är en trist och sett ur demokratiskt perspektiv problematisk utveckling. Jag har inte förmått att bromsa den utvecklingen tillräckligt mycket, och det är ett misslyckande, dock nog ganska förståeligt när man betänker hur majoritetsförhållandena har sett ut. Jag hoppas dock att det kommer att ändras så att det kan bli roligt att arbeta i den nämnden igen. Den är för viktig för att sjabblas bort!
onsdag, november 15, 2006
"Allons enfants de la patrie..."
Så var man tillbaka i lunket i gamla Kalmar efter bröllopsresan. Ett par dagar i Paris gick skrämmande snabbt. Vi hann med Champs-Elysées, Triumfbågen, Le Marais, Tuilerierna, Place de la Concorde, Louvren, Notre Dame och Montmartre bara för att nämna några exempel. Det stora La Villette, stadens största science center, kom vi inte iväg till och inte heller till Versailles. Å andra sidan, i Kalmar har vi eXperimentLabbet och Stagneliusskolan så vi har ju redan sett storheterna på hemmaplan. Jag hoppas att bloggläsarna har varit på XL och upptäckt naturvetenskapens och teknikens under samt vet att stadens äldsta (och enda riktiga!) läroverk har Versailles som arkitektonisk förlaga! Så är det!
Nej, jag kom aldrig upp i Eiffeltornet. Köerna var astronomiskt långa. Men nästa gång ska jag åka upp, hela vägen till den tredje plattformen! Är man på plats en vardag när tornet öppnar så ska det väl gå. Att vänta i flera timmar på att både komma upp och på att komma ner, det hade jag ingen lust med. Vi åkte till Montmartre istället och åt pannkakor.
Nåväl, Paris kan bjuda på mycket. Pyttesmå hotellrum, tältande människor mitt i rondellerna och mysiga caféer. Språket är dock ett hinder. Det rykte som säger att engelskan har vunnit terräng i Frankrike är starkt överdrivet. Hur kul är det att köpa tunnelbanebiljetter av en enspråkig automat när man bara har tjugofem år gammal skolfranska i bagaget? Eller att inte begripa vad som händer i pendeltåget när man plötsligt upptäcker att det går tillbaka samma väg och att man därmed är tvungen att åka med en nästan obefintlig taxibil (det finns nämligen nästan inga taxibilar i Paris) från en av stadens förorter? Ja, det var en historia det. När jag har fått lite distans kanske jag vågar berätta den. När jag och liberalen skäms lite mindre alltså. ;-)
Apropå att skämmas. Liberalen och jag var på en bar och köpte drinkar under Happy Hour-tid. Halva priset på en 50 centiliters cocktail betydde knappt 40 svenska kronor. Jag tog en underbar Gin Fizz. Vad tog liberalen? Håll i er nu: En jättestor Cuba Libre! Han är nog inte helt hopplös ideologiskt sett trots allt! Kanske blir det en resa till Kuba nästa gång? ;-)
tisdag, november 07, 2006
Hej på ett tag!
Gårdagens fullmäktige går inte till historien som ett av de mest intressanta. Ändå var debattviljan hos vissa ledamöter större än jag trodde. Jag har inget emot debatt i och för sig, men varför debattera när total enighet råder i frågan? Sånt har jag aldrig fattat. Inget parti är emot seniorbostäder. Alla partier avser att arbeta FÖR att fler såna byggs. Varför då lägga trekvart på att tala om det? Suck. I övrigt var det ganska ordinära blockvisa diskussioner, såna som man hört många gånger, kanske med den skillnaden att det numera är kommunens majoritet som kastar skit på regeringen och inte oppositionen (vilket vi är mer än vana vid). Det kan nog bli intressant framöver ;-) Den svenska flaggan blev dock nersolkad av omdömeslösa ledamöter. Det gillar jag inte. Skäms.
I morgon lämnar jag det här blågula landet för att tillbringa ett par dagar i Marseljäsens och Trikolorens hemland. Jag har bara varit på fransk mark en gång tidigare, på Korsika sommaren 2004. Nu väntar huvudstaden med Eiffeltornet, Louvren, Notre Dame de Paris mm mm. Skolfranskan tror jag att jag lämnar hemma. Jag tar min goe liberal och åker på bröllopsresa, utan krav på duktighet och effektivitet. Sköt om er tills vi hörs igen!
I morgon lämnar jag det här blågula landet för att tillbringa ett par dagar i Marseljäsens och Trikolorens hemland. Jag har bara varit på fransk mark en gång tidigare, på Korsika sommaren 2004. Nu väntar huvudstaden med Eiffeltornet, Louvren, Notre Dame de Paris mm mm. Skolfranskan tror jag att jag lämnar hemma. Jag tar min goe liberal och åker på bröllopsresa, utan krav på duktighet och effektivitet. Sköt om er tills vi hörs igen!
måndag, november 06, 2006
Nötter med mera
Idag är det en spännande dag! Vi har sammanträde för första gången med nya fullmäktigeförsamlingen. Nåja, de flesta ansiktena lär man ju känna igen, men ett par nya är det i alla fall. Ett nytt parti finns ju också med två mandat. Det ska bli intressant att se hur detta nya parti väljer att agera. Kvällens möte innehåller väl inte direkt några jättestora principfrågor, men nog kan det bli debatt ändå. Två interpellationer har den borgerliga sidan lyckats producera. Rolf Wahlberg (m) frågar om seniorboende och Inger Hilmansson (fp) om vitalisering av fullmäktige. Vi får väl se om det blir någon diskussion värd namnet. Den sistnämnda är rätt intressant, men jag tycker att analysen är något snedvriden att de föreslagna åtgärderna är mindre verksamma. Min inställning är att det knappast är brist på teknikinköp och på "Gyllene stolen"-frågor som gör fullmäktige ointressant för åhörare. Jag tror att förklaringen är betydligt enklare men också betydligt mer smärtsam för oss som sitter i fullmäktige. Hilmansson vågar tydligen inte se det och kan därför inte heller leva därefter.
Idag är också första dagen jag kan använda min nya dator fullt ut! Det är också spänande. Speciellt nu när den har hakat upp sig i CAPS LOCK-läge och jag inte vet hur man gör för att ändra det...
Fast mest spännande blir nog den fotografering som ska ske av samtliga fullmäktigeledamöter före sammanträdet i eftermiddag. Undertecknad ståtar med en första klassens svullen överläpp. Undrar hur den stackars fotografen ska lösa det... Å andra sidan hade det varit värre om detta hade hänt för en månad sedan så att hela bröllopsfotograferingen hade blivit förstörd dessutom. Jag är arg ändå. VARFÖR FINNS DET NÖTTER???? :-(
Idag är också första dagen jag kan använda min nya dator fullt ut! Det är också spänande. Speciellt nu när den har hakat upp sig i CAPS LOCK-läge och jag inte vet hur man gör för att ändra det...
Fast mest spännande blir nog den fotografering som ska ske av samtliga fullmäktigeledamöter före sammanträdet i eftermiddag. Undertecknad ståtar med en första klassens svullen överläpp. Undrar hur den stackars fotografen ska lösa det... Å andra sidan hade det varit värre om detta hade hänt för en månad sedan så att hela bröllopsfotograferingen hade blivit förstörd dessutom. Jag är arg ändå. VARFÖR FINNS DET NÖTTER???? :-(
söndag, november 05, 2006
Botten TV4!
Usch alltså. Jag råkade se ett inslag på fotbollskanalen TV4 alldeles nyss. Varför måste det kablas ut bilder på stupfulla firande Elfsborgare? Alla förstår att de firar guldet. Alla förstår att det firas med alkohol. Alla förstår att ledare och spelare slappnar av just i kväll. Men måste vi se det? Och måste vi få lyssna på pinsamma intervjuer med berusade?
Nej, TV4, låt dem få fira i fred. Lite bättre omdöme får man allt visa om man ska producera tv. Detta var ett bottennapp! Fy!
Men stort grattis till Elfsborg i alla fall.
Nej, TV4, låt dem få fira i fred. Lite bättre omdöme får man allt visa om man ska producera tv. Detta var ett bottennapp! Fy!
Men stort grattis till Elfsborg i alla fall.
Allhelgonahelg
Allhelgonahelgen är över för den här gången. Ett sedvanligt besök på kyrkogården för att placera ut ljuslyktor hann vi med innan det var dags för gudstjänst i Vasakyrkan. Med stela fingrar lyckdes jag ta mig igenom musikstyckena och psalmerna, men det var kämpigt. Det är skönt att kyrkan tänker på miljön och inte slösar med värmen men att hålla 15 grader är lite väl nitiskt tycker jag. Brrr...
Festen hos goda vänner senare på kvällen blev desto varmare! Lite hett blev det nog för liberalen (majoriteten av gästerna samt värdparet hör till vänsterfalangen) men jättetrevligt tror jag alla hade. Och vilken sovmorgon vi tog oss i morse! Det är nästan så man skäms. Liberalen behövde väl sin vila efter granatelden på kvällen.
För er som undrar: Dotterns röda fläckar på armbågarna har bleknat betydligt. Hälsoläget i familjen är annars som följer: Liberalen har hosta, dottern verkar ha piggnat till och jag är snuvig och hostar samt har införskaffat mig världens munsår på överläppen. Kul. Men tack och lov för "osynliga" plåster! Liberalen tycker nog att det hade varit skönare om plåstren hade suttit tvärs över BÅDA läpparna. Tji fick han.
Och till sist; Grattis KFF till ännu en hedervärd säsong! Tack Niklas Kaldner för många års slit! Och stort tack till Henke Larsson för insiktsfullhet.
;-)
Festen hos goda vänner senare på kvällen blev desto varmare! Lite hett blev det nog för liberalen (majoriteten av gästerna samt värdparet hör till vänsterfalangen) men jättetrevligt tror jag alla hade. Och vilken sovmorgon vi tog oss i morse! Det är nästan så man skäms. Liberalen behövde väl sin vila efter granatelden på kvällen.
För er som undrar: Dotterns röda fläckar på armbågarna har bleknat betydligt. Hälsoläget i familjen är annars som följer: Liberalen har hosta, dottern verkar ha piggnat till och jag är snuvig och hostar samt har införskaffat mig världens munsår på överläppen. Kul. Men tack och lov för "osynliga" plåster! Liberalen tycker nog att det hade varit skönare om plåstren hade suttit tvärs över BÅDA läpparna. Tji fick han.
Och till sist; Grattis KFF till ännu en hedervärd säsong! Tack Niklas Kaldner för många års slit! Och stort tack till Henke Larsson för insiktsfullhet.
;-)
torsdag, november 02, 2006
Årets revy?
Vad kommer årets Kalmarrevy att heta? Jag har några förslag:
Gula febern
Den kinesiska muren
Sankt Johan, Sankt Göran och den kinesiska draken
De gaur visst!
Sagan om den svarta kuben, eller, Det bidde bara en tumme!
Enade högern stå, söndrade de falla
Kanske finns det fler???
Hur som helst, det finns många händelser att göra lokala inslag av. Såna ser jag fram emot!
Gula febern
Den kinesiska muren
Sankt Johan, Sankt Göran och den kinesiska draken
De gaur visst!
Sagan om den svarta kuben, eller, Det bidde bara en tumme!
Enade högern stå, söndrade de falla
Kanske finns det fler???
Hur som helst, det finns många händelser att göra lokala inslag av. Såna ser jag fram emot!
Har apparater känslor?
Nu har det hänt! Min remdrivna dator från 1654 (nåja, lite överdriver jag kanske...) har fått konkurrens av en sprillans ny bärbar historia. Jag hoppas kunna använda den nya fullt ut i morgon. Nu vidtager operation spara ner och flytta över. Det tar tid. Datorn är inte direkt snabb om man använder en litotes... Det är inte klokt så mycket man samlar på sig under knappa fyra år!
Bytet påminner mig om hur det var när jag bytte bil senast. Ingen ska komma och säga till mig att inte bilar har känslor! Jag skulle byta min kära Micra mot en ny större bil av annat märke. Micran skulle snart falla för åldersstrecket tyckte jag, och då är det dags att göra något INNAN det sker. Sålunda skrev jag på papper för en jättegul jätteny bili februari 1998, men fick veta att jag skulle få vänta i nästan två månader på att få den. På den tiden var jag sjukskriven och hade inte behov av bilen så där jättemycket, och dessutom hade jag ju min Micra, så det var ok tyckte jag. Det tyckte inte Micran. Samma dag som jag skrev kontraktet, en söndag, lade Micran av. Oförklarligt. Jag kunde inte ens köra hem. Vi rev ner förgasaren tre gånger, blandade sprit i tanken till 33% (Bilar blir alkoholister med tiden, det visste ni inte va?) och rev oss i huvudet, men inget hjälpte. Den ville bara inte. Visst, jag kunde köra, men bara sakta och jag visste inte om jag skulle komma fram. Grrrrrr!
Nåja, jag bytte in bilen den 1 april, med bara lite dåligt samvete. Den rullade trots allt utan några större problem till bilhandlaren (tack vare mina böner och jollriga smäktande småprat på vägen dit). Dessutom så vet jag att en bilhandlare VET att han får problem med en tio år gammal Micra som har gått nästan 10 000 mil. Vet han inte det är det dags att lära sig. Det som emellertid slutligen fick mig att tiga om problemet var det faktum att jag aldrig i mitt liv har sett en svältande bilhandlare. Får ni se en så är det kanske mitt fel.... ;-)
Hoppas inte denna dator resonerar på samma sätt och ställer till ett elände innan jag har använt den färdigt. Att bilar har känslor kan jag köpa, men datorer? Nä, där går gränsen!
Bytet påminner mig om hur det var när jag bytte bil senast. Ingen ska komma och säga till mig att inte bilar har känslor! Jag skulle byta min kära Micra mot en ny större bil av annat märke. Micran skulle snart falla för åldersstrecket tyckte jag, och då är det dags att göra något INNAN det sker. Sålunda skrev jag på papper för en jättegul jätteny bili februari 1998, men fick veta att jag skulle få vänta i nästan två månader på att få den. På den tiden var jag sjukskriven och hade inte behov av bilen så där jättemycket, och dessutom hade jag ju min Micra, så det var ok tyckte jag. Det tyckte inte Micran. Samma dag som jag skrev kontraktet, en söndag, lade Micran av. Oförklarligt. Jag kunde inte ens köra hem. Vi rev ner förgasaren tre gånger, blandade sprit i tanken till 33% (Bilar blir alkoholister med tiden, det visste ni inte va?) och rev oss i huvudet, men inget hjälpte. Den ville bara inte. Visst, jag kunde köra, men bara sakta och jag visste inte om jag skulle komma fram. Grrrrrr!
Nåja, jag bytte in bilen den 1 april, med bara lite dåligt samvete. Den rullade trots allt utan några större problem till bilhandlaren (tack vare mina böner och jollriga smäktande småprat på vägen dit). Dessutom så vet jag att en bilhandlare VET att han får problem med en tio år gammal Micra som har gått nästan 10 000 mil. Vet han inte det är det dags att lära sig. Det som emellertid slutligen fick mig att tiga om problemet var det faktum att jag aldrig i mitt liv har sett en svältande bilhandlare. Får ni se en så är det kanske mitt fel.... ;-)
Hoppas inte denna dator resonerar på samma sätt och ställer till ett elände innan jag har använt den färdigt. Att bilar har känslor kan jag köpa, men datorer? Nä, där går gränsen!
måndag, oktober 30, 2006
Kinamodell i miniatyr
Just det, jag höll ju på att glömma: För den som har vägarna förbi Stadshuset under kontorstid är ett besök i trapphuset på plan två ett måste! Där står en tredimensionell modell (med el-belysning!) över det kinesiska utställningsområdet vid Snurrom. Man kan ställa sig där och tänka sig in i hur det kan komma att bli inom kort. Sen får man själv föreställa sig bostadsområdena och hotellbyggnaderna. Det är stort!
Vad jag känner inför modellen? Tja, det hela känns en aning overkligt. Med belysningen tänd förs tankarna till julens alla ljus, lyktor, ljusstakar och upplysta kyrkor. Märkligt.
Fast Jesus föddes ju i Asien så det är kanske inte så konstigt ändå...
Vad jag känner inför modellen? Tja, det hela känns en aning overkligt. Med belysningen tänd förs tankarna till julens alla ljus, lyktor, ljusstakar och upplysta kyrkor. Märkligt.
Fast Jesus föddes ju i Asien så det är kanske inte så konstigt ändå...
Prosit!
Idag är det första dagen på höstlovet. Dottern har oidentifierbara illröda och kliande fläckar på armbågarna. Till och med doktorn gick bet på dem, men det verkar inte vara något farligt i alla fall. Jag minns när flickungen var så där tre år och hade immunförsvarsfenomenet erythema multiforme över armar och ben, stora röda upphöjda fläckar som sprack upp, bildade skorpor och sen försvann utan ett spår. Kanske är det något sånt igen fast i betydligt mindre omfattning. Det är i alla fall samma oroliga morsa nu som då. Hennes morsa kanske är mer besvärlig än fläckarna...
För övrigt är det regnigt och kallt och så har jag valt för tunna strumpor (fåfänga är ganska löjligt...). Förkylningen vägrar släppa, de nya a-kassevillkoren kan dra ner rullgardinen för vem som helst, rottingmajorens skolvisioner ger mardrömmar och öronen kliar. Jag har visst fastnat i gnällträsket, hemska tanke! På radion (jag har tagit hit min gamla köksradio eftersom den goe liberalen har köpt en ministereo med superljud till köket) spelar man Taubes "Så länge skutan kan gå". Då skäms jag.
Jag har så oerhört mycket att vara tacksam för! För "Moonlight serenade" (Tack Radion!), ett intressant arbete, ett hjärta som slår, hoppet, musiken, all värme som jag får njuta av från nära och kära och mycket mycket mer. Jag hoppas bara att jag kan ge något av allt detta tillbaka, om inte på annat sätt än åtminstone genom att hjälpa till att protestera mot sånt som känns fel, för det är oftast mycket mer effektivt än att bara sitta på häcken och gnälla. Skärpning, fru Axelsson Edström!
Prosit!
För övrigt är det regnigt och kallt och så har jag valt för tunna strumpor (fåfänga är ganska löjligt...). Förkylningen vägrar släppa, de nya a-kassevillkoren kan dra ner rullgardinen för vem som helst, rottingmajorens skolvisioner ger mardrömmar och öronen kliar. Jag har visst fastnat i gnällträsket, hemska tanke! På radion (jag har tagit hit min gamla köksradio eftersom den goe liberalen har köpt en ministereo med superljud till köket) spelar man Taubes "Så länge skutan kan gå". Då skäms jag.
Jag har så oerhört mycket att vara tacksam för! För "Moonlight serenade" (Tack Radion!), ett intressant arbete, ett hjärta som slår, hoppet, musiken, all värme som jag får njuta av från nära och kära och mycket mycket mer. Jag hoppas bara att jag kan ge något av allt detta tillbaka, om inte på annat sätt än åtminstone genom att hjälpa till att protestera mot sånt som känns fel, för det är oftast mycket mer effektivt än att bara sitta på häcken och gnälla. Skärpning, fru Axelsson Edström!
Prosit!
fredag, oktober 27, 2006
Mycket snack och mycket verkstad!
Den fruktade stormen blev inte så farlig för det centrala Kalmars del, i alla fall inte ute i Funkabo. Liberalen och jag plockade in allt lösöre från balkongen för säkerhets skull, så nu ser vårt vardagsrum ut som en loppis. Å andra sidan var det väl dags. Det lär väl inte bli så många fler sittningar därute i solens sken innan våren kommer. Alltså får det bli ett antal turer upp till förråden med balkongmöblerna. Vi ska dit ändå. Det är nämligen hög tid att leta fram vinterjackor och stövlar. Såna behövdes igår på Fredriksskans. Jag fick tillbaka min förkylning genom att sitta där och frysa i två timmar och samtidigt se en match där klasskillnaderna var lite för tydliga. Förlust med 2-4 trots två finfina mål av Ari var nog rättvist, tyvärr. Det var kul ändå att se Henrik Larsson live. Han är en spelare av rang, det ser till och med jag.
Jag passade på att gratulera IFK Kalmars damer till platsen i div 1 och Lindsdals herrar till div 2-spel nästa säsong en dryg halvtimme före matchstart. Trist bara att inte fler var på läktarplats då. Vi har många fotbollsföreningar som gör ett jättejobb för kommunen.
Språkverkstaden invigdes vid Tullen vid lunchen igår. Efter ett långt arbete kan verksamheten komma igång, en verksamhet som kommer att karakteriseras av uttrycket "MYCKET SNACK OCH MYCKET VERKSTAD". Pedagoger kan komma till denna inspirationskälla och hitta nya idéer som kan främja språkutvecklingen hos våra barn och ungdomar. Här har vi ett tydligt exempel på samverkan mellan två av kommunens förvaltningar, Kultur- och fritidsförvaltningen (biblioteket) och Barn- och ungdomsförvaltningen (resurspedagoger och psykologer) där de olika kompetenserna kompletterar varandra och tillsammans hittar nya vägar. Mer sånt behövs! Jag hade äran att hålla invigningstalet, och jag framhöll förutom betydelsen av samverkan också vikten av att unga har ett fungerande språk för det demokratiska samhällets fortlevnad. Vi glömmer ibland bort det samhälleliga perspektivet när vi pratar pedagogik tycker jag.
Några av oss fick läsa upp citat från små lappar som vi fick vid ingången. Min lapp var oslagbar. Jag tänker låta er alla läsare få er ett gott skratt ni också. Samtidigt vill jag passa på att påpeka att det där citatet är nåt som vi politiker borde ha inprogrammerat i hjärnan under alla debattsituationer vi hamnar i. Häpp!
Jag passade på att gratulera IFK Kalmars damer till platsen i div 1 och Lindsdals herrar till div 2-spel nästa säsong en dryg halvtimme före matchstart. Trist bara att inte fler var på läktarplats då. Vi har många fotbollsföreningar som gör ett jättejobb för kommunen.
Språkverkstaden invigdes vid Tullen vid lunchen igår. Efter ett långt arbete kan verksamheten komma igång, en verksamhet som kommer att karakteriseras av uttrycket "MYCKET SNACK OCH MYCKET VERKSTAD". Pedagoger kan komma till denna inspirationskälla och hitta nya idéer som kan främja språkutvecklingen hos våra barn och ungdomar. Här har vi ett tydligt exempel på samverkan mellan två av kommunens förvaltningar, Kultur- och fritidsförvaltningen (biblioteket) och Barn- och ungdomsförvaltningen (resurspedagoger och psykologer) där de olika kompetenserna kompletterar varandra och tillsammans hittar nya vägar. Mer sånt behövs! Jag hade äran att hålla invigningstalet, och jag framhöll förutom betydelsen av samverkan också vikten av att unga har ett fungerande språk för det demokratiska samhällets fortlevnad. Vi glömmer ibland bort det samhälleliga perspektivet när vi pratar pedagogik tycker jag.
Några av oss fick läsa upp citat från små lappar som vi fick vid ingången. Min lapp var oslagbar. Jag tänker låta er alla läsare få er ett gott skratt ni också. Samtidigt vill jag passa på att påpeka att det där citatet är nåt som vi politiker borde ha inprogrammerat i hjärnan under alla debattsituationer vi hamnar i. Häpp!
Jag vet att du tror att du förstår
vad du tyckte att jag sade,
men jag är inte så säker på att du fattade
att det du hörde
inte var vad jag menade.
vad du tyckte att jag sade,
men jag är inte så säker på att du fattade
att det du hörde
inte var vad jag menade.
tisdag, oktober 24, 2006
Och en liten vy från Stortorget...
Igår vajade Kinas flagga på Stortorget. Idag vajade FN-flaggan där. Kontrastrikt och tankeväckande. Världen, och Kalmar som en del av världen, är inne i ett spännande skede. Låt oss ta tillvara möjligheterna att bygga en bättre värld nu när kontakterna frodas. Det måste ändå vara det viktiga. Må vi aldrig förlora hoppet om att vi tillsammans kan skapa något bättre än vad vi har!
Och lite nationellt perspektiv...
Idag tycker jag att det finns anledning att ge den nya regeringen en liten nejlika! Tro't eller ej!
Nej, jag sympatiserar inte med regeringens politik, långt därifrån, men dagens utnämning av kultur- och idrottsminister är ett positivt drag i alla fall. Ja ja, visst är hon moderat. Visst är hon blå. Jag har ingen aning om hon tillhör de nya eller de gamla, men jag har inga större förhoppningar om satsningar på kultur- och idrottsområdet hur det än är. Det lär bli fyra års mörker där också. Det som gör mig glad handlar om Lena Adelsohn som person. Hon och jag har nämligen något gemensamt. Vi har båda hörselskador, hon något värre än jag. Hon har sagt att hon aldrig har hört fågelsång vilket jag faktiskt har gjort och även gör, men hörapparaterna är jag helt beroende av för ett någotsånär normalt liv. Det som är tufft är att hon dels fick frågan om att bli statsråd, dels att hon tackade ja. Inget av detta är självklart. Det vet jag. Världen är full av mumlande människor, dumhet, omedvetenhet och intolerans. Ibland får man för sig att en del använder oartikulerat språk med bortvända huvuden som maktmedel. Det finns lägen då man känner att man inte har i politiken att göra om man inte har normal hörsel, hur mycket kompetens man än har på sakområdena. Förmodligen känner människor med andra funktionshinder detsamma, men det vet ju inte jag på samma sätt då jag inte har upplevt det själv. En sak vet jag dock: Det finns hinder för oss med hinder, och de är lika höga som onödiga i dagens sk upplysta samhälle.
Men det finns som sagt ljuspunkter. Alltså: Tack Lena Adelsohn för att du vågar anta utmaningen som minister! Tack Fredrik Reinfeldt för att du ställde frågan till just henne! Kanske blir det de enda TACK:en ni får av mig under mandatperioden, så vårda förtroendet som en raritet!
Nej, jag sympatiserar inte med regeringens politik, långt därifrån, men dagens utnämning av kultur- och idrottsminister är ett positivt drag i alla fall. Ja ja, visst är hon moderat. Visst är hon blå. Jag har ingen aning om hon tillhör de nya eller de gamla, men jag har inga större förhoppningar om satsningar på kultur- och idrottsområdet hur det än är. Det lär bli fyra års mörker där också. Det som gör mig glad handlar om Lena Adelsohn som person. Hon och jag har nämligen något gemensamt. Vi har båda hörselskador, hon något värre än jag. Hon har sagt att hon aldrig har hört fågelsång vilket jag faktiskt har gjort och även gör, men hörapparaterna är jag helt beroende av för ett någotsånär normalt liv. Det som är tufft är att hon dels fick frågan om att bli statsråd, dels att hon tackade ja. Inget av detta är självklart. Det vet jag. Världen är full av mumlande människor, dumhet, omedvetenhet och intolerans. Ibland får man för sig att en del använder oartikulerat språk med bortvända huvuden som maktmedel. Det finns lägen då man känner att man inte har i politiken att göra om man inte har normal hörsel, hur mycket kompetens man än har på sakområdena. Förmodligen känner människor med andra funktionshinder detsamma, men det vet ju inte jag på samma sätt då jag inte har upplevt det själv. En sak vet jag dock: Det finns hinder för oss med hinder, och de är lika höga som onödiga i dagens sk upplysta samhälle.
Men det finns som sagt ljuspunkter. Alltså: Tack Lena Adelsohn för att du vågar anta utmaningen som minister! Tack Fredrik Reinfeldt för att du ställde frågan till just henne! Kanske blir det de enda TACK:en ni får av mig under mandatperioden, så vårda förtroendet som en raritet!
Kommunalt perspektiv
En dag välfylld av möten är till ända. Vi började redan kl 0800 i morse med KSAU och fortsatte sedan med en redovisning av läget kring de pågående idrottsinvesteringarna, allt detta sönderhugget av undertecknads spring ut i regnet till p-automaten där man bara kunde betala för en timme i taget. Sista halvtimmen stod jag (eller rättare sagt min bil) utan att ha betalat, men slapp p-böter. Tack lapplisorna! Investeringarna går framåt, men visst är det ett nytt läge när hela Snurrom har försvunnit till Kina. Där gäller det att vi politiker löser de uppkomna problemen för de inblandade föreningarna som nu förlorar både befintliga lokaliteter (fotbollshall och gräsplan) och utlovade nya möjligheter i just det området. I Kina är det viktigt att inte förlora ansiktet. Det är det i Kalmar också. Vi måste hitta lösningar för Lindsdals IF och för issporten, och fler väntar. Det brådskar! Även kvällens möte ute vid Majavallen i Lindsdal talade sitt tydliga språk. Lindsdals IF har väntat i över tolv år och (v)i har jobbat i minst sju år för ett nytt idrottsområde. Nu är det dags att skörda! Tycker jag...
Valberedningen i partiet jobbar med nomineringar till våra kommunala uppdrag. Vi satte oss i möte kring detta på eftermiddagen. Det är riktigt trevliga arbetsuppgifter att vara med i det sammanhanget! Vi fortsätter i morgon...
Protokollsjustering på KFN har jag också hunnit med. Det ger upphov till en liten reflektion: Borde det inte vara naturligt att man tar upp sin avvikande mening på sittande möte istället för att enbart anmäla en protokollsanteckning? Är det så vi ska bedriva politiskt arbete? Tydligen tycker en del att det är OK. Jag kallar det fegt. Men det är klart, har man interna proble(m) så syns det väl även externt på något sätt. Suck. Är det konstigt att jag varje dag är tacksam för att det inte blev något maktskifte i kommunen? Liberalen suckar också men tycker att jag är självgod... Suck igen. ;-)
Valberedningen i partiet jobbar med nomineringar till våra kommunala uppdrag. Vi satte oss i möte kring detta på eftermiddagen. Det är riktigt trevliga arbetsuppgifter att vara med i det sammanhanget! Vi fortsätter i morgon...
Protokollsjustering på KFN har jag också hunnit med. Det ger upphov till en liten reflektion: Borde det inte vara naturligt att man tar upp sin avvikande mening på sittande möte istället för att enbart anmäla en protokollsanteckning? Är det så vi ska bedriva politiskt arbete? Tydligen tycker en del att det är OK. Jag kallar det fegt. Men det är klart, har man interna proble(m) så syns det väl även externt på något sätt. Suck. Är det konstigt att jag varje dag är tacksam för att det inte blev något maktskifte i kommunen? Liberalen suckar också men tycker att jag är självgod... Suck igen. ;-)
måndag, oktober 23, 2006
Nu laddar vi!
Ny arbetsvecka på gång igen. Ja, jag klagar inte. Jag trivs med att jobba. Jag är oerhört tacksam för att jag har ett meningsfullt jobb att gå till. Att det dessutom är ett jobb som jag tycker är både intressant och roligt är ju ett privilegium. Men det är det där med måndagsmorgnar... De är ju en historia för sig. Finns det något skönare än en varm säng en höstkulen måndagsmorgon? Det kan man fråga sig. Hela jag protesterar mot nödvändigheten av att stiga upp. Man börjar med ena foten utanför täcket, ångrar sig direkt och drar in den igen. Sen är man tvungen att börja om från början. Goe liberalen, som kunde ligga och dra sig en timme längre än jag i morse, börjar väl snart tappa tålamodet med mina morgonvanor. Att höra väckarklockan ringa var femte minut i minst en halvtimme kan väl få vem som helst att tappa fattningen till slut och sparka ut den halvdöde, dvs mig, ur sängen. Jag kommer inte att klandra honom den dagen det händer. Jag lovar!
Nu är det i alla fall full fart. Sömnen är gnuggad ur ögonen. Möten ska planeras och genomföras, protokoll ska justeras, almanackan ska fyllas, telefonen ska användas och tal ska skrivas. Man borde sätta sig ner och skriva någon regeringsfientlig debattartikel också. Där finns mycket att säga minsann, och utan ledning i storebrors parti så vilar ansvaret för opposition nästan bara på oss längst ut till vänster. Jag börjar känna att det börjar klia i tangentfingrarna. Huka er, ministrar! Nu laddar (v)i om! :-)
Nu är det i alla fall full fart. Sömnen är gnuggad ur ögonen. Möten ska planeras och genomföras, protokoll ska justeras, almanackan ska fyllas, telefonen ska användas och tal ska skrivas. Man borde sätta sig ner och skriva någon regeringsfientlig debattartikel också. Där finns mycket att säga minsann, och utan ledning i storebrors parti så vilar ansvaret för opposition nästan bara på oss längst ut till vänster. Jag börjar känna att det börjar klia i tangentfingrarna. Huka er, ministrar! Nu laddar (v)i om! :-)
lördag, oktober 21, 2006
Kval av olika slag och lyft
Denna dag, ett liv.... Osalig liberal ÅFF-supporter har vankat av och an i lägenheten, hostande och snörvlande och ömsom förbannat, ömsom välsignat skeendet på Kopparvallen. Nåväl, det gick vägen, trots Åtvids bittra 1-4 i häcken mot Landskrona på hemmaplan. Tack Örebro SK! Ni räddade min dag! Jag vågar inte tänka på vad som hade hänt om ÅFF hade gått till kvalomgång... Men är man gift med en sportnörd så är man. Såna är som små barn :-) Det är svårt att inte tycka om dem.
Igår hämtade vi våra bröllopsbilder hos fotoateljén. Fotografen Gunnar Lindh visade sig vara en riktig höjdare! 218 bilder blev det på en liten nätt CD. Nu återstår jobbet att välja ut de bilder som vi vill göra något mer av, förstora, ha i bröllopsbok, göra tackkort av etc. 60 av 218. I själva verket var det över 800 (!) tagningar, men den första sållningen gjorde fotografen själv. Liberalmaken klagar på jobbet. Han påstod tidigare idag att det hade varit bättre med fem bilder och att man bara hade möjlighet att välja en. Jag trodde liberaler var FÖR valfrihet sa jag och fick en sån där trött blick till svar som brukar betyda "Nu går du för långt, men rätt har du. Skit också!" . Det där med valfrihet är alltså bara en massa ord. När det kommer till kritan är det kvalfyllt även för en tvättäkta socialliberal att vara tvungen att välja. Jag hoppas förresten han har valt färdigt nu, i alla fall när det gäller fru. Hi hi.
Politikkarusellen snurrar vidare även efter valet. Jag kan konstatera att allt tyder på att det inte är vi utan andra partier som har problem, och det gäller i flera av våra grannkommuner förutom vår egen. En del väljer gruppledare som har mindre än 10% av personkryssen än den som fick flest, andra har svårt att överhuvudtaget hitta kandidater till framförhandlade poster och för en del andra finns problem som man inte ens vågar nämna vid sitt rätta namn. Hå hå ja ja. Kvalfyllt alltså. Å andra sidan, när inte ens regeringen håller samman, vem kan då begära att en enkel lokalorganisation på kommunnivå ska göra det? Fast, med respekt för väljarna, man SKA kunna reda ut sånt där på ett hedersamt sätt. I alla fall tycker jag det.
Till slut kan jag konstatera att vår närmiljö i Funkabo har fått sig ett riktigt lyft! Då menar jag inte att någon har rensat rabatterna eller att korvkiosken har tömt sina papperskorgar. Det är betydligt viktigare förändringar som är vidtagna. Luften har blivit så oerhört mycket lättare att andas! Det är nästan magiskt. Häpp!
Igår hämtade vi våra bröllopsbilder hos fotoateljén. Fotografen Gunnar Lindh visade sig vara en riktig höjdare! 218 bilder blev det på en liten nätt CD. Nu återstår jobbet att välja ut de bilder som vi vill göra något mer av, förstora, ha i bröllopsbok, göra tackkort av etc. 60 av 218. I själva verket var det över 800 (!) tagningar, men den första sållningen gjorde fotografen själv. Liberalmaken klagar på jobbet. Han påstod tidigare idag att det hade varit bättre med fem bilder och att man bara hade möjlighet att välja en. Jag trodde liberaler var FÖR valfrihet sa jag och fick en sån där trött blick till svar som brukar betyda "Nu går du för långt, men rätt har du. Skit också!" . Det där med valfrihet är alltså bara en massa ord. När det kommer till kritan är det kvalfyllt även för en tvättäkta socialliberal att vara tvungen att välja. Jag hoppas förresten han har valt färdigt nu, i alla fall när det gäller fru. Hi hi.
Politikkarusellen snurrar vidare även efter valet. Jag kan konstatera att allt tyder på att det inte är vi utan andra partier som har problem, och det gäller i flera av våra grannkommuner förutom vår egen. En del väljer gruppledare som har mindre än 10% av personkryssen än den som fick flest, andra har svårt att överhuvudtaget hitta kandidater till framförhandlade poster och för en del andra finns problem som man inte ens vågar nämna vid sitt rätta namn. Hå hå ja ja. Kvalfyllt alltså. Å andra sidan, när inte ens regeringen håller samman, vem kan då begära att en enkel lokalorganisation på kommunnivå ska göra det? Fast, med respekt för väljarna, man SKA kunna reda ut sånt där på ett hedersamt sätt. I alla fall tycker jag det.
Till slut kan jag konstatera att vår närmiljö i Funkabo har fått sig ett riktigt lyft! Då menar jag inte att någon har rensat rabatterna eller att korvkiosken har tömt sina papperskorgar. Det är betydligt viktigare förändringar som är vidtagna. Luften har blivit så oerhört mycket lättare att andas! Det är nästan magiskt. Häpp!
torsdag, oktober 19, 2006
Go Gefle go!
Sorry, KFF. Bra kämpat. Snacka om att öka spänningen genom att kvittera i tredje stoppminuten och tvinga fram straffläggning efter förlängningen. Men nu håller vi på Gefle i finalen!
Go Gefle go!
Go Gefle go!
Go KFF go!
Glömde ju en sak förut.... Snart spelar Kalmar FF semifinal i Svenska cupen. Kl 19.oo är det avspark på Fredriksskans för matchen mot Gefle. Lycka till, KFF! Det skulle vara så kul om ni kom till final, främst för att ni försvarar Kalmars färger förstås men också för att goe liberalens ÅFF gick så långt förra året. Det skulle på något sätt göra att jag skulle lyckas kvittera i matchen mellan oss båda.
Dessutom tänker jag hålla tummarna för att lyset fungerar under hela matchen ;-)
Bara sju minuter kvar nu.
Go KFF go!
Dessutom tänker jag hålla tummarna för att lyset fungerar under hela matchen ;-)
Bara sju minuter kvar nu.
Go KFF go!
Arg och glad
Idag är jag ARG på omvänd Robin Hood-politik, p-mätare, ohederliga arbetsgivare, myglare, telefonväxlar, krånglande och slöa datorer, baciller men främst min egen otålighet. För övrigt är jag glad för det allra mesta. Dessutom ska jag nu gå och inhandla skumraketer till goa dottern och goe liberalmaken så att även de blir lite gladare mitt i förkylningarna. :-)
onsdag, oktober 18, 2006
BUN, körkort och vikten av att hänga med
Onsdag mitt i månaden. Det brukar betyda sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden, och det bjöd även denna onsdag på. Mötet blev mycket kort beroende på en nästan skamligt kort föredragningslista där en punkt (det ena av endast två beslutsärenden) bestod av att fastställa sammanträdestider för nästa år. Det gick snabbt. Det är ju en helt ny nämnd som ska tillsättas inför nästa år, och vi vet ju inte än vilka som ska inta platserna. Jag vet att jag inte sitter där i alla fall. Efter tolv år i den nämnden är man betraktad som en del av förvaltningens inventarier, och då är det i högsta grad dags att dra. Så det gör jag. Nu ska andra vara med och skrika när det behövs tycker jag. Det lär det nämligen göra. Med nuvarande regering och skolminister kommer det inte att saknas debattämnen de kommande fyra åren.
Jag har idag fått mitt nya körkort! Jag har levt i legitimationslöst tillstånd sedan i lördags då mitt gamla körkort förlorade sin giltighet som id-handling, men jag måste ändå säga att det gick snabbt att få fram ett nytt. Jag skickade in mina papper i söndags eftermiddag och kunde hämta kortet idag onsdag. Bra jobbat! Fast det är inte så kul ändå. Visst är det kul att få ett nytt körkort med det nya efternamnet, men varför måste jag vara tio år äldre på fotot?? Tänk om man vore tio år klokare istället! Fast det kanske jag är, vem vet?
Goe liberalmaken är sjuk. Feber, snuva, huvudvärk. Lilla dottern har haft samma symptom men har kommit över det värsta. Jag försökte lindra deras plågor med att bjuda på bakelser när jag kom hem i eftermiddag. Då upptäcker man att liberalen har gått ut via sin blogg och angivit önskemål till hela webben om skumraketer :-( Det hade jag missat. Där ser man att det gäller att hålla sig a jour med vad som skrivs på nätet. Det gäller inte bara ministrar utan även nyblivna äkta makar.
Jag har idag fått mitt nya körkort! Jag har levt i legitimationslöst tillstånd sedan i lördags då mitt gamla körkort förlorade sin giltighet som id-handling, men jag måste ändå säga att det gick snabbt att få fram ett nytt. Jag skickade in mina papper i söndags eftermiddag och kunde hämta kortet idag onsdag. Bra jobbat! Fast det är inte så kul ändå. Visst är det kul att få ett nytt körkort med det nya efternamnet, men varför måste jag vara tio år äldre på fotot?? Tänk om man vore tio år klokare istället! Fast det kanske jag är, vem vet?
Goe liberalmaken är sjuk. Feber, snuva, huvudvärk. Lilla dottern har haft samma symptom men har kommit över det värsta. Jag försökte lindra deras plågor med att bjuda på bakelser när jag kom hem i eftermiddag. Då upptäcker man att liberalen har gått ut via sin blogg och angivit önskemål till hela webben om skumraketer :-( Det hade jag missat. Där ser man att det gäller att hålla sig a jour med vad som skrivs på nätet. Det gäller inte bara ministrar utan även nyblivna äkta makar.
måndag, oktober 16, 2006
Höstfunderingar
Måndagen den 16 oktober har redan bjudit på en hel del nyheter. Växjö stift har valt ny biskop. Vilka konsekvenser det får är nog lite otydligt. Jag tror det blir bra.
Andra händelser ser jag inte lika positivt på. Kulturministern gick och den högerimpregnerade statsbudgeten kom. Båda två ställer till med bekymmer. Nja, kulturministerns avgång är väl inte negativ i sig utan snarare logisk, men hennes handlande liksom hennes oförskämda påhopp på Radiotjänst och facket, vilka hon pekar ut som de krafter som har förstört hennes möjligheter att verka som kulturminister, saknar vett och sans. Hon har gett fusket ett ansikte, och nu ska hon dessutom skjuta budbärarna. Var det inte hennes eget parti moderaterna som tidigare har fört fram behovet av krafttag mot kriminalitet och viljan att skaffa samhället fler poliser? Men det gäller tydligen inte fuskare på högre nivåer. Sådan kriminalitet ska skyddas. Det är skillnad på folk och fä i högerns värld. Fy bubblan. Och politikerföraktet frodas...
Det där med folk och fä märks i budgeten också. Det är en budget för de rika och mot dem som inga resurser har. Klyftorna mellan klasserna kommer att fördjupas. Var det verkligen detta som majoriteten av det svenska folket ville ha när de gick till valurnorna den 17 september? Var det detta som alliansen framställde när de under det nya arbetarpartiets Alfons Reinfeldts ledning drog runt i Sverige på propagandaturné? Jag undrar det.
Avdragsrätten för fackavgift slopas. A-kasseavgiften höjs och ersättningsnivåerna sänks. Trafikförsäkringen höjs avsevärt. Arbetsgivaravgiften sänks. Det kommer att kosta mer att bo eftersom bolånen blir dyrare. De fria entréerna på staliga museer slopas helt. Läkarintyg krävs från första dagen om man är borta från jobbet. Mitt i allt elände slår man ett slag för ökad folkhälsa genom att höja skatten på tobak och snus. Det är i alla fall nåt, men vad säger svenska folket om det här paketet? Och var finns de tre små partierna? Låter man Alfons härja fritt?
Hösten har kommit till våra breddgrader. Det småregnar och man måste ta på sig höstjackan. Vantarna ligger beredda därhemma. Det är naturligt när man befinner sig i mitten av oktober, och det oroar mig inte ett dyft, men hur stor del av Sverige kommer att frysa ständigt inombords under de kommande fyra åren, sommar som vinter? Det oroar mig betydligt mer när jag ser den första högerbudgeten.
Andra händelser ser jag inte lika positivt på. Kulturministern gick och den högerimpregnerade statsbudgeten kom. Båda två ställer till med bekymmer. Nja, kulturministerns avgång är väl inte negativ i sig utan snarare logisk, men hennes handlande liksom hennes oförskämda påhopp på Radiotjänst och facket, vilka hon pekar ut som de krafter som har förstört hennes möjligheter att verka som kulturminister, saknar vett och sans. Hon har gett fusket ett ansikte, och nu ska hon dessutom skjuta budbärarna. Var det inte hennes eget parti moderaterna som tidigare har fört fram behovet av krafttag mot kriminalitet och viljan att skaffa samhället fler poliser? Men det gäller tydligen inte fuskare på högre nivåer. Sådan kriminalitet ska skyddas. Det är skillnad på folk och fä i högerns värld. Fy bubblan. Och politikerföraktet frodas...
Det där med folk och fä märks i budgeten också. Det är en budget för de rika och mot dem som inga resurser har. Klyftorna mellan klasserna kommer att fördjupas. Var det verkligen detta som majoriteten av det svenska folket ville ha när de gick till valurnorna den 17 september? Var det detta som alliansen framställde när de under det nya arbetarpartiets Alfons Reinfeldts ledning drog runt i Sverige på propagandaturné? Jag undrar det.
Avdragsrätten för fackavgift slopas. A-kasseavgiften höjs och ersättningsnivåerna sänks. Trafikförsäkringen höjs avsevärt. Arbetsgivaravgiften sänks. Det kommer att kosta mer att bo eftersom bolånen blir dyrare. De fria entréerna på staliga museer slopas helt. Läkarintyg krävs från första dagen om man är borta från jobbet. Mitt i allt elände slår man ett slag för ökad folkhälsa genom att höja skatten på tobak och snus. Det är i alla fall nåt, men vad säger svenska folket om det här paketet? Och var finns de tre små partierna? Låter man Alfons härja fritt?
Hösten har kommit till våra breddgrader. Det småregnar och man måste ta på sig höstjackan. Vantarna ligger beredda därhemma. Det är naturligt när man befinner sig i mitten av oktober, och det oroar mig inte ett dyft, men hur stor del av Sverige kommer att frysa ständigt inombords under de kommande fyra åren, sommar som vinter? Det oroar mig betydligt mer när jag ser den första högerbudgeten.
söndag, oktober 15, 2006
Viktigaste frågan i helgen
En helg har passerat innehållande bland annat melodikryss, tvätt, städning, promenad och kyrkbesök. Efter den förra helgen, då vi gifte oss och dagarna var insvepta i ett både hetsigt och mycket rosa skimmer, så framstår denna som mycket lugn och vardaglig. Man behöver som bekant såna helger också. Goe liberalen har dock inte haft det lika lugnt. Idag var det jobb på sportradion från kl 13 och det är inte slut än. Min yttre tjänst för dagen inskränkte sig till tre psalmer vid orgeln och de var snabbt avklarade i relation till liberalens dryga sju timmar på radion. Jag är inte avundssjuk även om det är lite lockande att få höras ut i etern ibland. Tills vidare får jag dock nöja mig med orgelljudet i kyrksalen. Det hörs det också :-)
Vi hade en pastorskandidat på besök i kyrkan idag. Vasakyrkan står numera utan församlingsföreståndare sedan allas vår Mats har flyttat norrut till en tjänst i S:a Klara. Nu söker vi med ljus och lykta efter en efterträdare. Dagens gäst höll en provpredikan på temat "Guds nåd". Nästa steg blir nu ett församlingsmöte där vi ska försöka bestämma oss för om han ska kallas till oss eller om vi ska söka ett tag till. Jag har inte en susning om hur det går. Å andra sidan kan jag tycka att det vore på sin plats att vi sent omsider fick en kvinnlig pastor till oss... men det kanske är en extremfeministisk och alltför radikal tanke i församlingskretsar.
Jag drog emellertid ett litet strå till stacken, dvs till beslutsunderlaget, under frågestunden under kyrkkaffet. Efter en idé från äkta maken den goe liberalen var jag ju tvungen att ställa den fråga som säkert hela församlingen satt och tänkte på men inte vågade säga rakt ut, nämligen "Har du betalat din TV-licens?"
Svaret var "Ja". Skönt. Bestämmer vi oss för att erbjuda honom anställning så känns det tryggt. Rekryteringsprocesser är nämligen resurskrävande. Vi har inte råd att kalla ännu en ny pastor redan efter åtta dagar... ;-)
Vi hade en pastorskandidat på besök i kyrkan idag. Vasakyrkan står numera utan församlingsföreståndare sedan allas vår Mats har flyttat norrut till en tjänst i S:a Klara. Nu söker vi med ljus och lykta efter en efterträdare. Dagens gäst höll en provpredikan på temat "Guds nåd". Nästa steg blir nu ett församlingsmöte där vi ska försöka bestämma oss för om han ska kallas till oss eller om vi ska söka ett tag till. Jag har inte en susning om hur det går. Å andra sidan kan jag tycka att det vore på sin plats att vi sent omsider fick en kvinnlig pastor till oss... men det kanske är en extremfeministisk och alltför radikal tanke i församlingskretsar.
Jag drog emellertid ett litet strå till stacken, dvs till beslutsunderlaget, under frågestunden under kyrkkaffet. Efter en idé från äkta maken den goe liberalen var jag ju tvungen att ställa den fråga som säkert hela församlingen satt och tänkte på men inte vågade säga rakt ut, nämligen "Har du betalat din TV-licens?"
Svaret var "Ja". Skönt. Bestämmer vi oss för att erbjuda honom anställning så känns det tryggt. Rekryteringsprocesser är nämligen resurskrävande. Vi har inte råd att kalla ännu en ny pastor redan efter åtta dagar... ;-)
lördag, oktober 14, 2006
Politikerföraktet frodas
Jag brukar vara försiktig med att fördöma andra. Orden "Den som är utan synd må kasta den första stenen" är alltför levande för mig, så jag tar det lugnt. De senaste dagarnas avslöjanden om statsrådens göranden och havanden har dock fått mig att reagera ganska häftigt. Nu vet vi att handelsministern Maria Borelius har avgått. Det var väntat. Ännu mer väntat hade nog ändå varit att kulturministern, som är satt att hantera public service-media, hade varit den första att lämna sin post. Vi får väl se vad som händer. 16 års mygel med tv-licens måste väl ändå betyda nåt. När inte högt uppsatta personer i ansvarig ställning kan sköta sig och hålla sig inom lagens råmärken, varför ska då andra göra det?
Något som är tråkigt är att alla dessa skandaler, oavsett om de drabbar moderater, socialdemokrater, folkpartister eller vilket parti det än vara må, i slutändan späder på politikerföraktet. Begreppet "politiker" betecknar ingen homogen grupp. De allra flesta är fritidspolitiker som har ett genuint och brinnande intresse för att påverka samhället i den riktning som de tror är rätt. Oerhört få av oss myglar. Oerhört få av oss har ens möjligheten att mygla. Oerhört få av oss VILL mygla. Ändå faller Stegö Chilos och Borelius skuggor över vårt arbete också. Usch och blä.
Till dagens glädjeämnen hör dock att den goe liberalen tillika äkta hälften och jag har varit ute på en skön promenad i det underbara höstvädret. Ibland är det gott att bara vara! Det unnade vi oss idag.
Något som är tråkigt är att alla dessa skandaler, oavsett om de drabbar moderater, socialdemokrater, folkpartister eller vilket parti det än vara må, i slutändan späder på politikerföraktet. Begreppet "politiker" betecknar ingen homogen grupp. De allra flesta är fritidspolitiker som har ett genuint och brinnande intresse för att påverka samhället i den riktning som de tror är rätt. Oerhört få av oss myglar. Oerhört få av oss har ens möjligheten att mygla. Oerhört få av oss VILL mygla. Ändå faller Stegö Chilos och Borelius skuggor över vårt arbete också. Usch och blä.
Till dagens glädjeämnen hör dock att den goe liberalen tillika äkta hälften och jag har varit ute på en skön promenad i det underbara höstvädret. Ibland är det gott att bara vara! Det unnade vi oss idag.
torsdag, oktober 12, 2006
Manna från himlen eller?
Svåger Greger har skickat foton från vår stora dag. Här ser ni att det inte bara är risgryn (ja, såna fastnar överallt!) och rosenblad som regnar från skyn efter en vigsel utan även vackra luftbubblor. Jag undrar i mitt stilla sinne om det fanns nån tanke här angående politik och vallöften? Hmm, man vet aldrig. "Mina" förvaltningstjänstemän är kluriga!
Vardag igen...
Vardag igen... Jag har idag hasat mig upp ur sängen för att hostande och snörvlande och med skrapig och tungt beslöjad röst leda ett möte med kultur- och fritidsnämnden. Mina kära politikerkolleger kunde nog hålla sig för skratt, liksom förvaltningens tjänstemän. Nog för att jag kan vara besvärlig när jag är frisk, men i det här tillståndet är jag förmodligen mer eller mindre outhärdlig. Men så blir det i de heliga älgjaktstiderna. En och annan ledamot är borta från mötet och då mister man majoriteten om man inte ställer upp, sjuk eller ej. Nu gick det i alla fall vägen. Tack och lov. Lite stryktvätt klarade jag också av nu ikväll innan krafterna tröt.
Den goe liberalen tillika maken somnade dock under kvällens lopp. Jag förstår att mitt hostande nattetid tär på tålamodet och jag gör vad jag kan genom att flytta ut till soffan när han hoppar ett par meter i sängen varje gång jag får ett anfall och låter som om jag håller på att hosta upp lungorna. Tydligen får han inte sova ändå, stackaren, utan somnar utmattad när kvällen redan är ung. Och det ser så gulligt ut tycker jag.
Men, jag undrar en liten sak bara. Varför är det så svårt för en man att erkänna att han har sovit en stund? Är det någon som har en förklaring? Jag tycker bara det är så himla konstigt... Men är det inte nån värre avigsida den goe liberalen har än just denna lilla envisa egenhet, så står jag gärna ut. Något annat har jag nämligen inte hittat. Bara det att han just nu kom med en varm kopp med honungsvatten med citron talar väl sitt tydliga språk om vilket gott hjärta som finns därinne. Puss på dig, Trötter! Hoppas du får sova i natt!
Den goe liberalen tillika maken somnade dock under kvällens lopp. Jag förstår att mitt hostande nattetid tär på tålamodet och jag gör vad jag kan genom att flytta ut till soffan när han hoppar ett par meter i sängen varje gång jag får ett anfall och låter som om jag håller på att hosta upp lungorna. Tydligen får han inte sova ändå, stackaren, utan somnar utmattad när kvällen redan är ung. Och det ser så gulligt ut tycker jag.
Men, jag undrar en liten sak bara. Varför är det så svårt för en man att erkänna att han har sovit en stund? Är det någon som har en förklaring? Jag tycker bara det är så himla konstigt... Men är det inte nån värre avigsida den goe liberalen har än just denna lilla envisa egenhet, så står jag gärna ut. Något annat har jag nämligen inte hittat. Bara det att han just nu kom med en varm kopp med honungsvatten med citron talar väl sitt tydliga språk om vilket gott hjärta som finns därinne. Puss på dig, Trötter! Hoppas du får sova i natt!
måndag, oktober 09, 2006
Jag mår så gott!
Ja, det har varit tyst på bloggen oförskämt länge. Förklaringarna är två: Bröllop och hosta. Jag låg hemma nästan hela förra veckan och hade en ganska hög dos av oro inför lördagen, om man nu ska uttrycka sig försiktigt. Det vore väl så typiskt att man skulle ligga på sin egen bröllopsdag?
Men nu blev det inte så, tack och lov. Lördagen kom och trots en hel del hosta blev det en sanslöst underbar dag. Champagne hos frissan redan kl 10 på förmiddagen medan regnet öste ner, fotografering utomhus kl 1430 (Tack Gunnar!) i solskenet (!) och en vigsel som undertecknad snyftade sig igenom. Det var den goe liberalen som var nervös inför kyrkan och som trodde at han skulle gråta hejdlöst, men det var jag som stod för den delen av underhållningen. Den känsla som infann sig när kyrkdörrarna slog upp, Leijons Festmusik började ljuda från orgelläktaren och vi tog sats för att gå in i kyrkan är obeskrivlig. Hela kyrkan var fylld av vänliga och glada ansikten. Ja, tack gode Gud för alla vänner, alla nära och kära! Och speciellt tack till Mattias som vigde oss, Boel som spelade piano och orgel, Linn, Anette och Mikael som sjöng, Peppe som spelade trumpet, Ingrid och Lennart som läste bibeltexter och Sonia som läste dikt. Emmy, Sofie och Fredrik delade ut program och Dörby församling smyckade kyrkan. Tack allesammans! Ni gjorde vår vigselakt till ett minne som kommer att värma oss länge!
Sen var det fest i Falkenbergsskolans matsal. Allt avlöpte till full belåtenhet. Anders visade sig vara en hejare på att vara toastmaster, Leif och Åke agerade husband med den äran och många höll varma goa tal och sjöng specialskrivna sånger. Vi kommer att tacka var och en i särskild ordning! Mest synd var det nog om Mikaela och Janne som spelade brudvalsen. Hur lätt var det att spela till vårt stapplande på dansgolvet? Jag varnade goe liberalen för just detta inslag, men han framhärdade och menade att utan brudvals blev det inget riktigt bröllop. Jag undrar om hans söndertrampade tår förlåter honom för denna styvnackade inställning...
Sedan kom en natt av sömnlöshet efter denna fantastiska dag. Ja, dra nu inga förhastade slutsatser ;-) Jag hostade hela natten. Hela natten. Det ledde till att goe liberalen, min pappa, Emmy, Sofie, Fredrik och Jimmy fick sköta städningen av matsalen utan att jag hjälpte till. Jag satt istället hemma med ett snurrigt huvud och hostade och gäspade. Ja, tänk att den goe liberalen redan den första dagen av sitt nya äktenskap fick uppleva en hustru som bara satt ner medan det fanns miljoner saker att göra. Snacka om felköp..... Men jag kommer igen och ska återgälda skadan när jag är frisk igen! Jag hoppas att det blir snart. Tills dess får jag dricka honungsvatten och äta hostmedicin. Kul diet :-(
Men det gör inget i det stora hela. Det var ett underbart bröllop och det värmer oss länge. Kolla gärna in bröllopstårtan på bilden (fotograf Evert Olsson) så förstår ni att vi fick mat och sötsaker som täcker behoven för lång tid framöver. Och kärleken, den blir fortfarande bara större. Jag mår så gott!
tisdag, oktober 03, 2006
Grrrrrr!
På lördag är det bröllop och jag ligger idag nerbäddad med förkylning och hosta. Blä..... Men jag repar mig, antingen den naturliga vägen eller på ren skär vilja!
GRRRRRR!
För nu är så gott som allt klart och då ska inte en idiotisk förkylning stå i vägen!
GRRRRRR!
För nu är så gott som allt klart och då ska inte en idiotisk förkylning stå i vägen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)