EFS är en självständig organisation
inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och
vardagskristendom. Rörelsen består av ca 15.000
människor som är medlemmar i någon av de 350 föreningar som finns
spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor
att leva nära Jesus Kristus i vardagen.
Bakgrund
1852 träffades tre uppsalastudenter
som kände nöd för det andliga läget i Sverige och ville bidra
till att Svenska kyrkans medlemmar (då i princip alla svenskar) fick
höra ett frigörande budskap om Jesus Kristus. Det var på den tiden
förbjudet att samlas utan prästens medverkan. Studenterna samtalade
om hur man bäst skulle sprida kunskap om evangeliet till så många
som möjligt. De kom fram till att ett bra sätt var att ge ut små
skrifter. Kolportörer som vandrade över landet spred skrifterna och
små traktater. Men det var inte tillräckligt. Därför ville
studenterna bilda en ny rörelse som kunde samla människor som brann
för människors andliga väl. Det ledde till att EFS bildades 1856.
Självständig inom Svenska kyrkan
När väckelsen på 1800-talet började
organiseras var en av knäckfrågorna vilken relation man skulle ha
till den svenska statskyrkan. En av de tidiga organisationerna,
Evangeliska alliansen, sprack till stor del på grund av denna fråga.
Den baptistiska delen av väckelsen organiserade sig helt fristående,
medan den lutherska delen valde att stanna kvar inom svenska kyrkan
och blev missionsorganisationen EFS 1856. Orsaken var strategisk.
Genom närheten till Svenska kyrkan skulle man lättare kunna verka
för Kristi rikes tillväxt, eftersom människor hade mer förtroende
för Svenska kyrkan än för så kallade ”separatistiska”
rörelser. Men EFS värnade ändå sin självständighet och sin
lokala variationsrikedom. Idag söker EFS de samarbetspartners som
bäst främjar EFS huvudsyfte på varje enskild ort. I första hand
är det förstås Svenska kyrkans församlingar. Genom sitt
väckelsearv kan EFS ibland ha en roll i det ekumeniska samarbetet
mellan olika kristna samfund.
Vad är det EFS vill se hända? Vad
vill vi betona? Fem saker återkommer när vi formulerar detta. Vi
har inget monopol på dessa, utan delar dem med många andra, både i
Svenska kyrkan och i andra kristna samfund. Men de fem betoningarna
ger tillsammans EFS en viss ”smak” eller karaktär.
- Personlig tro på Jesus Kristus
- Fördjupning i bibel, bön och samtal
- Mission både lokalt och globalt
- Alla kristna har del i kyrkans uppdrag
- Organisation och mötesplatser för detta
Överenskommelse
EFS och Svenska kyrkan skrev 1989-90 under en
överenskommelse där det bland annat står: ”Svenska kyrkan och
EFS förnyar ömsesidigt sin gemenskap i en och samma kyrka med full
andlig enhet och solidaritet. Svenska kyrkan erkänner fullt ut det
arbete som EFS bedriver som en del av kyrkans arbete. EFS å sin sida
bekräftar sin samhörighet med Svenska kyrkan.” Detta avtal får
bland annat till följd att EFS pastorer vigs till präster i Svenska
kyrkan, dock med förbehållet att de arbetar inom EFS. Överenskommelsen förnyades år 2009.
Alltså: Jag är som aktiv inom kyrkopolitiken i Kalmar pastorat och Växjö stift fullvärdig medlem och aktiv inom Svenska kyrkans arbete, om än inte i nämnvärd omfattning i den lokala församling där jag bor. För övrigt tror jag att Kristi kropps olika delar i vid bemärkelse har allt att vinna på att samarbeta och närma sig varann. Tendenser till splittring och avståndstaganden kristna emellan bör man vara aktsam på. Som Paulus skriver till församlingen i Efesos: "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt." (Ef. 4:3-6)
Vi får inte plats i samma hus jämt, men husen behöver inte slåss eller konkurrera. Vi har samma chef allihop, och i fallet med EFS och Svenska kyrkan så gäller det inte bara i andlig utan även i världslig och formell bemärkelse. Frid syskon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar