torsdag, september 06, 2012

Kvinna från Tellus...

Alltid nära, inga gränser
Alltid nära till försoning
Aldrig jaga eller jagas
Bara lika och förlikas....

Py Bäckman har i "Kvinna från Tellus" på ett poetiskt men inte desto mindre tydligt sätt beskrivit kvinnors situation i ett patriarkalt samhälle. Och jag gillar det INTE. Jo, jag gillar texten och musiken, men jag gillar inte det som beskrivs.

Jag tänker inte acceptera en världsordning där kvinnor trycks ned och män lyfts upp. Det är inte mer naturligt för kvinnor att ta ansvar för nära relationer än det är för män. Var finns logiken i att män ska kunna bete sig som drumlar medan kvinnor för enkelhetens skull ska tänka "det var väl inte så farligt" eller "det får man ta"? Varför ska män skyddas från att behöva be om ursäkt genom att kvinnor tar på sig ansvaret för att det ska råda "god stämning"? Och varför i hela världen kallas kvinnor för envisa och tjatiga när det är män, som i de allra flesta fall faktiskt är hyfsat begåvade, som systematiskt kränker kvinnor genom att inte räkna dem som varandes lika mycket människovärda som de själva?

Ja ja ja, jag ÄR arg. Och JA, jag vet att det finns kvinnor som kränker både män och kvinnor, men det jag talar om är de generella systematiska problemen: Att män är överordnade medan kvinnor ska underkasta sig, "aldrig jaga eller jagas utan bara lika och förlikas....."

Och det gör mig tämligen uppretad. Vi har kommit till 2012, och feminismen tappar mark. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar, jämställdhet är ett jobbigt ord och "kön får aldrig gå före kompetens". Känner vi möjligen igen oss???

Ja, jag gör det, men mina vänner och ovänner, DET ÄR INTE NATURGIVET eller NATURLIGT. Det är skapat av oss människor, och därmed fullt möjligt att ändra. Tror man inte det kan man lika gärna gå hem och dra nåt gammalt över sig, förslagsvis en Fredrika Bremer-publikation eller en  biografi över Emmeline Pankhurst. Där har ni kvinnor som trodde på förändring och som kämpade för att den skulle bli verklighet. De kan lära oss mycket. Så trist att de har hunnit dö. De var nog, med tanke på hur världen och Sverige ser ut idag, födda alldeles för tidigt, eller är det världen och Sverige som har blivit efterblivet på gamla dar?

Inga kommentarer: