Jag har ont i höger arm. Jag har ingen aning om vad det är, men en partikompis föreslog att jag skulle kolla om det möjligen kunde vara fenomenet musarm. Således provar jag nu att lägga musen på vänster sida på skrivbordet, men ack så handikappad man då blir och så lång tid allting tar. Men OK, jag provar. Det kanske hjälper. Då kan det vara värt det. Kanske kan jag sova lite bättre natten som kommer?
Egentligen borde man pröva betydligt oftare att göra saker på nya sätt. Jag är extremt högerhänt och kan visserligen skriva med vänster hand, men det blir spegelvända bokstäver vilket försvårar tolkningen, speciellt om andra än jag ska läsa texten. Jag tror dock att det går att öva upp sig. Det är precis likadant som på andra områden. Är man inte van vid att uttrycka sig på ett visst språk, så är det svårt i början, och lär man sig i skolan att bara använda skrift- och talspråk så blir man bestulen på en hel massa andra uttrycksmedel. Det är därför den estetiska verksamheten är så viktig, och den är viktigare för den som inte redan är specielintresserad än för den som redan går på kulturskolan eller deltar i idrottsverksamhet på fritiden. Och det är därför som den borgerliga regeringen tänker så fel när skolan ska göra sådan verksamhet valbar för dem som har specialintressen.
Vi behöver få utveckla hela vår förmåga. Då måste vi få pröva på och det är viktigast medan man är ung och ännu inte har drabbats av vanföreställningen att man inte kan nåt och dessutom tror att man inte har förmågan att lära sig. När man är liten är ju det mesta möjligt och nyfikenheten har man fortfarande kvar.
Alltså: Vi behöver MER estetisk-praktiska inslag i skolan, och vi måste lära oss att det är OK att pröva på och både lyckas och misslyckas. Det utvecklar personligheten. Att vi sen kan minimera musarmsproblemet är förstås en extra bonus :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar