tisdag, juni 16, 2015

Om glädje och tillit

Det snurrar mycket lycka just nu i medierna. Det är bröllop och prinsfödsel och snart är det sommar och semester och midsommar och sol och värme och, ja jag vet inte allt. Det är ju skönt att man kan glädja sig och att man har något att se fram emot! Många gånger komplicerar vi en aning för mycket, och då går vi miste om en stor del av glädjen.

Ett lite speciellt lyckligt ögonblick fick också jag uppleva i söndags. Vi, alltså de flesta i den närmaste familjen, firade mammas 82-årsdag där hon bor, och med på kalaset för att gratulera var också barnbarnsbarnet Amalia, ett och ett halvt år gammal boende i Piteå (så det är inte ofta man får se henne). Hon underhöll oss alla med klättring, kurragömmalekar företrädesvis med goe liberalen samt några ord blandade mellan svenska, tyska, småländska, skånska och pitemål. Spännande värre. Nåväl, hon ville tydligt en bit in på eftermiddagen följa efter sin pappa in på toaletten, vilket betydde en vandring ut i matsalen där de andra satt och åt. Verksamheten stannade av. "Titta, vilken liten söt hjälpreda vi har fått" hörde jag när jag följde med den rosaklädda unga damen som inte alls hann med pappas långa steg innan han låste in sig för välbehövlig privat verksamhet. Det gjorde dock ingenting. Amalia och jag, dvs farmors lillasyster, var ju ute på upptäcktsfärd i korridorerna! Vi tittade oss omkring, och plötsligt så kände jag hennes lilla hand i min. Har ni upplevt den känslan? Den fortplantar sig från fingrarna och kör som en värmeprojektil rätt in i hjärtat. Det är sann lycka!

Man behöver inte komplicera mer än så. Att få känna att en liten människa känner sådan tillit till en att hon lägger sin hand i min när hon är på ett nytt ställe, trots att hon inte har sett mig på ett år och naturligtvis inte känner igen mig alls, är bara glädje och inget annat (förutom möjligen lite stolthet då...) Det lever jag på länge. Och det gör absolut ingenting om inte solen strålar från en klarblå himmel i midsommar. Det finns det som är MYCKET viktigare.

Inga kommentarer: