Nu är det dagen efter Vänsterpartiets kongress dessutom. Jag var ju inte med i Stockholm, jag var tvungen att prioritera annat, men jag är glad över att ändå hamna högt upp på EU-listan. Tack kamrater! Vi behöver en tydlig vänsterpolitik på alla nivåer, inte minst inom EU. Vad jag förstår så var partiledningen också tydlig i den frågan.
Ännu tydligare visade sig skillnaderna mellan höger och vänster i gårdagens Agenda där Jonas Sjöstedt drabbade samman med Annie Lööf kring problemområdet Vinster i välfärden. Jag såg inte inslaget direkt men jag har sett delar i efterhand och där rök fjädrarna minsann! Partierna har diametralt motsatta ståndpunkter. Det är spännande och välgörande i en annars ganska mesig politiksoppa i dagens Sverige. Vi behöver folk som vågar stå upp för vad de tycker är rätt!
Och så kontrasterar man då detta till situationen i Kalmar kommun där vi har en styrande majoritetskoalition bestående av S, C och V. Idag i lokaltidningen kommenterade Lena Ek, miljöminister, detta faktum med att det är de lokala C-företrädarna som bestämmer vilka man samarbetar med, men att det är viktigt att det är just centerpolitik som förs.
Tja, vad skulle hon säga? Och vad ska jag säga? Nåja, jag säger ingenting om den saken. Jag säger bara en sak, och den handlar om om mig själv. Det är att jag är en krigare även om det kostar mig allt, precis som Jerusalem sjöng en gång i tiden på länken här, men ibland så blir det fel ändå. Nu ska jag kriga vidare, inte mot utan med de moderna teologerna i kursens sista föreläsning. Önska mig gärna lycka till! Det verkar handla om befrielseteologi och feministisk teologi. Det passar väl bra? ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar