Ännu en tentamen skriven, och nu håller jag tummarna för mig själv och hoppas att det går vägen. Tack för allt stöd från nära och kära! Jag kan lova er, det FINNS trevligare sätt att tillbringa en lördag än ensam framför datorn med ett gäng tentamensfrågor med komplexa innehåll, men samtidigt så är det ju vansinnigt intressant att dyka ner i ett nytt kunskapsområde. Jag önskar bara en sak: bättre tolerans mot tentastress eftersom jag inser att min andra och egentliga önskan inte slår in, nämligen bättre examinationsformer. Jag kan nämligen inte vänja mig vid det här sättet att i tid begränsa skrivandet. För mig utvecklas kunskap under helt andra förutsättningen, nämligen genom att analysera och reflektera och det görs under längre tid. Varför i hela världen kan man inte ha kvalificerade inlämningsuppgifter på allt istället för fyra tentamensfrågor med begränsningen "ca en sida per fråga"? Det blir ju bara några få delar av kursen som täcks in då, och inte vet jag om det ens är de mest centrala. Men OK, jag accepterar det. Man styr ju inte över allt här i världen. Examinatorers tid är ju för övrigt också begränsat. Teologi ÄR intressant och utvecklande oavsett examinationsform, men jag önskar så himla mycket att jag finge må lite bättre. Men det är ju egentligen mitt eget problem, det inser jag.
Varför ställer man egentligen så höga krav på sig själv? Gör alla det? Ibland undrar jag. Är det ett utslag av "duktig flicka"-syndromet? Kanske är det så, kombinerat med en taskig tävlingsinstinkt i mitt fall. Det är nog ganska troligt. Är det könsbundet? Hmm..... kanske. En hel del prestige är det ju också. Efter att ha genomgått såväl grund- som forskarutbildning tidigare utan att torska en enda gång så vill man ju inte börja göra det nu, men man överlever tydligen det också sägs det. Det lär ju finnas något som heter "omtentamen".
En relativt sömnlös natt blev det i varje fall, med begrepp som soterilogi, ecklesiologi, natural theology och demarkationskriterium lekandes tafatt i hjärnans korridorer. Men nu kan jag ju en del om dem i varje fall, oavsett hur dagens tentamen kommer att bedömas. Nu stänger jag boklådan tills nästa laddning böcker kommer om några dagar. Sedan är det bara att ge sig i kast med nästa delkurs snabbt, för jag tänker INTE, oavsett tentrastress och ångest (vilka säkert blir mina gäster nästa gång också), planera min tid lika illa som jag gjorde den här gången. Det borde nämligen vara förbjudet. På riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar