Inte "antingen eller" utan "både och"

Det finns stora och viktiga frågor, och så finns det väldigt stora och väldigt viktiga frågor. Det gäller alltså att se lite nyktert och realistiskt på tillvaron om man vill nå resultat.

Jag tänker exempelvis på rasismen. Det är en fråga av typ 2 ovan. Att bekämpa rasismen är en av de allra största utmaningarna som finns, och att vi klarar det är livsavgörande för ett hållbart samhälle. Då måste vi kämpa tillsammans, så många som möjligt. Självklart ska vi söka samarbete med människor som har samma vilja. Det håller inte att stänga in sig i små strukturer och organisationer, utan här är det samarbete på bred front som gäller. Rasismen är för vidrig för att kampen mot den ska bytas ut mot småkäbbel om andra frågor. Därför ska den föras i samarbete mellan politiska partier, mellan organisationer och centrumbildningar, mellan enskilda och institutioner som alla delar samma mål, nämligen att utrota rasismen. Det vi INTE är överens om kan vi diskutera vid andra tillfällen.

Detsamma gäller feminismen och jämställdheten. Jag tillhör det svenska parti som har klarast feministisk profil, det kan man inte bortse ifrån. Ändå räcker det inte. Vi har just nu i vissa opinionsundersökningar i bästa fall upp emot stöd av 7-8% av väljarkåren. Det räcker inte. Behovet av verklig feminism och verklig förändring av samhället i riktning mot ökad jämställdhet är långt större än så. Därför måste vi samarbeta med andra. Det finns mängder av enskilda och organisationer som vill driva vårt samhälle i den riktningen. Låt oss träffas och bli mer effektiva tillsammans med fler. Öppenhet och stora kontaktytor är bara bra och befruktar debatten med nya infallsvinklar! Därför är jag exempelvis med i Ninjafeministerna!

Vill vi ha en jord som håller? Miljön och klimatfrågan är långt större än vår lilla nation. Vart når vi om vi stänger oss inne i particeller??? Självklart gäller samverkan och gemensamt arbete, såväl inom EU som globalt liksom lokalt. Samarbete med naturskydds- och miljörörelsen är fundamentalt om vi ska nå nånstans. Vi ska dra nytta av varandras möjligheter och kompetensområden och på det sättet bli starkare. Ju fler vi är, desto mer kan vi lyfta frågorna!

Arbetsrätten och behovet av ett arbetsliv som inte bara är arbete utan också ger möjlighet till liv.... Det är också en typ 2-fråga. Där är vi inte heller ensamma. Vi delar uppfattning med de allra flesta fackliga organisationer. Det är "tillsammans" som är ledordet, inte "bara vi har rätt".

Vi har en ständig kamp mot fattigdom och orättvisor att föra. Visst ska vi partipolitiskt göra allt vi kan, men vi når inte ända fram med 7% väljarstöd. Vi måste göra MER. Vi kan samarbeta med mängder av folk vars uppfattning i alla frågor vi kanske inte alls delar, men vi delar ändå en ärlig vilja att göra skillnad för människor som behöver stöd. Låt oss då göra det!

Detta var bara några exempel. Jag gillar samarbete med respekt för olikheter. Där man KAN samverka ska man göra det. "Låser du om dig kvävs och förtvinar du" (Britt G Hallqvist) är en sanning som inte bara gäller det kristna livet utan även i andra sammanhang. Att vara öppen för andras engagemang, att hitta gemensamma arbetsuppgifter och på det sättet nå goda resultat som gagnar människor och vårt samhälle är livsnödvändigt, inte minst för vår demokrati. Vi behöver nog inte vara oroliga för öppenheten och för att den skulle bli för stor och därmed kväva diskussionen. Vi människor brukar inte ha några större problem med att hitta punkter att bråka om, men "blott i det öppna har du en möjlighet" (Britt G Hallqvist igen).

"Antingen eller" är ingen bra väg. Det är bättre med "både och", förutsatt att man visar varandra respekt och att man har nått en bildningsnivå som gör att man kan skilja på sak och person. Tyvärr brukar det köra ihop sig exakt DÄR.