måndag, april 14, 2014

Dags för en ny och kvalificerad skolpolitik!



Insändare i dagens Östran:

Sverige har ett av världens mest decentraliserade skolsystem. Skolan har blivit extremliberal sedan kommunaliseringen sjösattes av Göran Perssons regering och Bildtregeringen genomförde friskolereformen. Resultaten har därmed dalat. Skolsegregationen har ökat. Skolans legitimitet ifrågasätts och den nuvarande regeringens skolpolitik med Jan Björklund (FP) i spetsen försöker råda bot på problemen genom att vrida klockan tillbaka utan att ta tag i grundproblemet. Det pratas istället om mobilförbud, slöjförbud och kepsförbud samt betyg i fjärde skolåret. Det är både osmakligt, omoget och kränkande.

Friskolereformen har inte medfört ökad kvalitet i den svenska skolan. Det vet vi. Kommunaliseringen har inte heller gjort att våra elever får ett bättre utgångsläge. Det är dessa två reformer vi måste förändra, och de har inte ett dugg med kepsar, mobiler eller slöjor eller ens betyg att göra.

Det svenska systemet som gör att skattemedel kan plockas ur skolan och göra livet lättare för riskkapitalbolagens ägare måste förändras så att resurserna istället kommer eleverna till del. I skolan ska man möta kamrater från olika håll och lära sig att samarbeta med hjälp av varandras olikheter, inte hamna i segregerade skolor där skolkamraterna är likadana som en själv. Det ter sig ganska naturligt. Forskningen säger detsamma: Likvärdigheten i skolan, Sveriges största framgång i skolsammanhang, har tagit stryk av decentraliseringen och vinstdriften och problemlösningsförmågan försämras.

Kommunaliseringen har vidare medfört att lokala politiker sitter i ansvariga nämnder och fattar beslut. Det skulle kunna fungera om engagemang och kunnande vore utmärkande för de demokratiskt tillsatta organen. Tyvärr är det inte så. Vi måste kvalificera beslutsfattandet, och fram till dess att det kan garanteras på lokalnivå så måste ansvaret för skolan lyftas bort. Våra barn ska inte betala med sämre möjligheter till utveckling bara för att lokala politiker ska få arvoden för beslutsfattande som många av dem, kanske på grund av kompetensbrist, inte engagerar sig i.

Men det räcker inte som enda åtgärd. Skolan måste få tillgång till redskap att hänga med i samhällsutvecklingen. Det kan inte garanteras bara med ett förstatligande. Det behövs en helt ny skolpolitik, en skolpolitik som vågar anta de verkliga utmaningarna och som grundar sig på vetenskapligt kunnande och beprövad erfarenhet. För att nå dit krävs inte bara en ny regering utan också en helt ny politik som lämnar rubrikerna, populismen och de snabba ytliga lösningarna därhän. Det är något som krävs för våra barns och ungdomars skull.

Birgitta Axelsson Edström (V)
Pedagog med mångårig erfarenhet från skolpolitiken

Inga kommentarer: