tisdag, december 16, 2014

Ett avslut

Så där, ja. Då var ett uppdrag avslutat, vinnaren i kategorin "Mest meningslösa politiska uppdrag". Det var inte utan konkurrens till en början, men med tiden drog det ifrån övriga fältet nästan så mycket att det blev frågan om varvning. Märk väl, då talar jag om konkurrens med uppdrag i stil med partidistriktets styrelse där man år ut och år in har ägnat sig åt ickefrågor och ideologisk kannibalism. Då förstår man ju hur fältet ser ut.

Alla håller förstås inte med mig. Jag har full förståelse för det. Vi har alla olika fokus för vårt engagemang. Mitt är, och har alltid varit, "att bygga en rättvis värld". Andra tycker att det är fullt tillräckligt att sitta med vid sammanträdesbordet medan en del tycker att även det politiska livets mening är att ha det så där lite småtrevligt och småmysigt och sedan få en julklapp av tomten till jul. Jag respekterar det förstås. För mig räcker det dock inte. Inte alls.

Det är därför med en viss lättnad jag går vidare. Politiska sammanhang som inte tillåts vara politiska lämnar jag utan ens ett uns av saknad, mer än i plånboken förstås. Politik ska inte vara en födkrok, åtminstone inte för uppdrag som inte tillåter aktivitet. Det har jag ju sagt förr, och det håller jag fast vid. Men fattigare blir det ju. Å andra sidan är det ju jobba jag vill, och kanske få någon form av försörjning på köpet. För mig är det mer naturligt att de två sakerna hänger ihop: aktivitet och lön. Lön som hänger ihop med "noll aktivitet" blir ju något helt annat. Då handlar det om köp av tystnad.

Förresten träffade jag på en lärare idag som frågade om jag verkligen skulle lägga av med politiken. Ja, svarade jag fullt sanningsenligt. Då utbrast han: "Du är ju den bäste av dom allihop." Jag tackade för uppmuntran, men lade sedan till "Ja, det kanske det var fler som tyckte." Kanske är det själva problemet. Så kan man ju inte tycka om en envis och faktiskt ganska påläst kristen feminist med socialistisk grundsyn och som dessutom är gift med en folkpartist. Där går nog gränsen. Eller, den går nog långt tidigare egentligen. Hot måste nämligen avväpnas.

Inga kommentarer: