Den gångna natten var som vanligt fylld av drömmar. Denna gång körde jag plastdottern med sällskap till Nybro samt höll på att missa en anslutningsbuss hem från någon okänd flygplats, men det redde upp sig. På hemvägen stannade vi på ett fik som låg någonstans i Alperna av utsikten att döma. På vägen uppför den långa trappan stannade jag och tittade på ett träd i fjärran som betedde sig konstigt. Det var liksom fyrverkerier hela tiden, och efter ett tag framträdde ett ansikte. Det var Fredrik Reinfeldt som skulle tala till folket.
Det var då jag började känna mig som en figur i Orwells 1984. "Storebror ser dig" liksom. När jag till slut kunde slinka in på fiket satt det ett helt gäng därinne och sjöng ryska nationalsången på svenska och skålade med vodka. Det blev en surrealistisk känsla av alltihop.
Förhoppningsvis är det en föraning. Jag vill höra ryska nationalsången idag, men inte på svenska. Jag vill nämligen att Ryssland tar VM-guld i hockey. Fast först vill jag höra "Du gamla, du fria" efter bronsmatchen, för en liten peng tycker jag att Tre Kronor är värda efter den här turneringen. Man är ju europé ;-) Och det skulle kunna lindra min ångest efter nattens 1984-upplevelse. Brrrr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar