Visst är det gott när man kan vara enig, tvärs över partigränserna? Med breda överenskommelser kommer man längst, och så kan det bli här. Kanske kan vi komma ända till Köpenhamn. Från och med början av mars så kan man komma till Köpenhamn också om man åker med första morgontåget från Kalmar. Bra va?
Men en av Kalmars moderater konstaterade ändå en rad försämringar på tågområdet vid gårdagens fullmäktige. Efter uppstyckningen av banan till Köpenhamn och nu då två olika operatörer ska dela på vägen Kalmar-Köpenhamn så har det uppstått problem. SJ kör Kalmar-Alvesta och DSB Alvesta-Köpenhamn. Det gäller svårigheter att köpa biljett, platsbiljetterna är en ren djungel och priset är högre (fast ibland är det visst svårt att få uppgifter på vad det kostar också).
Jag undrar på vilka grunder DSB vann upphandlingen. Något som jag dessutom kan undra över är hur mycket subventioner DSB har från sin ägare, den danska staten. Hur rättvisa villkor får man då i ett anbudsförfarande? Helt klart är att det var andra intressen än resenärernas nytta som styrde processen den här gången. Kortsiktiga ekonomiska vinster har förmodligen ställts mot, och vunnit över, långsiktig nytta. Känns det igen?
Det här är en effekt av tågtrafikens avreglering och uppstyckning. Det finns två saker som kan motivera en sådan process: att det leder till ett hållbart transportsystem och att det blir bättre för resenärerna. Inget stämmer. Tyvärr. Risken är att man väljer andra, mindre miljövänliga transportsätt när tågtrafiken inte fungerar. Det är som med privatiserad omsorg: Det blev inte bättre och billigare. Det blev sämre och dyrare. Kanske skulle vi i Sverige göra som man gjort i Storbritannien, nämligen börja återreglera.
Men nu har man ideologiskt bestämt sig för att fortsätta med mellandagsrean på gemensamma resurser. Allt ska bort. Mot bättre vetande. Och då går tågen inte som tåget längre. Och där verkar moderaten Tamas Lakatos i Kalmar och jag vara rörande överens.
Otroligt nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar