söndag, september 03, 2017

På gång

Jag sitter i soffan med sockar på, hör regnet och blåsten utanför, känner hur höstmörkret sänker sig och jag har tänt några ljus. Livet känns just nu bättre än på riktigt länge!

Förbanna inte mörkret
utan tänd istället ljus...

Mycket händer i livet just nu. Nytt spännande jobb på Sensus främst i Växjö, ny intressant kurs i Umeå är inledd (tyvärr än så länge utan litteratur men jag hoppas Bokus tar sig i kragen snart och levererar) och jag blev antagen som prästkandidat i Växjö stift. Det känns som om livet har återvänt till mig! Jag längtar efter att göra nytta, att ha kolleger att diskutera och arbeta tillsammans med, att lära mig nya saker och att kunna försörja mig själv. Visserligen lär det bli en hel del riktigt tidiga morgnar på cykeln mot stationen, och ni som känner mig vet hur plågsamt det är för mig att stiga upp tidigt, men det får jag helt enkelt ta. Kanske kommer även jag någon gång i livet att uppskatta känslan av att ha en hel dag framför mig utan att det ska göra så gott som fysiskt ont att ta sig ur sängen...

Och så är det kyrkovalstider också, ja. Idag var det nomineringsgruppsinformation i pastoratet och jag var i Birgittakyrkan (min geografiska hemförsamling) och pratade för Öppen kyrka - En kyrka för alla. Där fanns även Borgerlig samling, POSK och SD. Till skillnad från vad jag hörde förra söndagen så lämnade POSK idag faktiskt en hel del information om vad de vill arbeta för framöver, och det var ju positivt. Det var inte bara gnäll över hur elaka andra är mot dem, och det är jag tacksam för. SDs representant använde i princip sin tid till att tala om hur kristen han var och Borgerlig samling fick stå till svars för de allmänpolitiskt knutna gruppernas beslut att ställa upp i kyrkovalet. SD är förresten det mest motsägelsefulla alternativet: De vill göra kyrkan mindre politisk genom att ställa upp i valet som politiskt parti. Den nöten kan man suga på ett tag! Å andra sidan, den glasklara och skarpa logiken har väl aldrig varit ett signum för vare sig SD som parti eller deras företrädare...

Det är dock viktigt att kyrkans medlemmar röstar. Den som väljer sofflocket framför valurnan stödjer den gruppering som man tycker allra minst om i och med att dess inflytande får en större andel då. Det är enkelt matematik och värt att tänka på. Vill Du att kyrkan ska stå på de svagas sida? Vill Du att kärleken ska värderas högst och att den förlamande rädslan för det främmande ska bytas ut mot äkta möten som kan leda till utveckling? Vill Du att evangeliet ska tolkas in i vår tid och bli en angelägenhet för alltfler människor? Vill Du att alla människor ska känna sig välkomna i kyrkans gemenskap? Rösta då på en nomineringsgrupp som arbetar i den riktningen och låt inte SD, som naturligtvis mobiliserar sina styrkor till max, även få kraften av Din röst! Söndagen den 17 september har vi medlemmar varsin röst. Använd Din och låt inte någon annan ta den!

Öppen kyrka - En kyrka för alla är ett partipolitiskt oberoende alternativ med ett tydligt program, en tydlig profil och ett brinnande engagemang för kyrkan i vår tid och i framtiden. Du kan läsa mer här. Vi ska inte tillbaka till fädernas kyrka under fornstora dagar, vi ska förbereda för barnens och barnbarnens kyrka. Då behövs nya sätt att vara kyrka, och dem vill vi vara med att arbeta fram. Välkommen att vara med i det arbetet du också!

4 kommentarer:

Björn sa...

Du som representerar Svenska Kyrkan, du representerar mobbarna och odemokrtaika krafter.
"låt inte SD, som naturligtvis mobiliserar sina styrkor till max, även få kraften av Din röst!"

Birgitta Axelsson Edström sa...

Det här var i sanning upplysande. Det finns alltså de som anser att en uppmaning till människor att gå och rösta och bruka sin rösträtt är odemokratiskt.
Än hade man inte skrattat för sista gången alltså 🤣

Björn sa...

Det är mobbare som du som får oss att lämna kyrkan.

Birgitta Axelsson Edström sa...

Kyrkan är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli en åsiktsgemenskap. Har man de förväntningarna kommer man att bli besviken gång på gång. Det måste man lära sig att hantera. Man är inte där för att man delar åsikt, man är där för att man delar tro.