torsdag, augusti 20, 2015

Respektera!

Tusen järn i elden som vanligt. Igår var en sådan dag, och den tog inte slut förrän strax efter kl 20 när det var dags att bänka sig framför TVn och kolla in CL-kvalmatchen mellan Celtic och MFF. Den började typ lika bra som min dag varit rörig och krånglig, så någon form av logik var det väl ändå. Anton Tinnerholm stod dock för en god matchinsats som vanligt och borde väl snart vara given i landslaget. Matchen slutade 3-2 med MFF-mål i slutminuterna och med två bortamål i bagaget så lever hoppet fortfarande inför returen i Malmö. Lycka till MFF!

Jag träffade en himla massa människor igår. KUL! Vi reflekterade tillsammans över livet och döden och alltihop och konstaterade så gott som samstämmigt att politiken just nu mest gör en besviken. Vi, som står utanför de beslutande rummen, har tappat tilltron till dem som sitter innanför. Maktfullkomligheten och människoföraktet regerar, och det är inte konstigt att resultatet blir att missnöjesfraktionerna vinner mark. Om uppfattningen är att ingen lyssnar, eller att man bara lyssnar men vägrar att ta in, så blir det ju på det sättet. Insikter byts ut mot åsikter. Jag och min position och mina fördelar är viktigare än de mångas behov. Politik, byggd på demokrati, blir till business och taktik. En ärlig ambition att skapa rättvisa lyser med sin frånvaro, men de glättiga fotografierna på handslag och spadtag är desto fler. Helst av allt skulle jag vilja ta ett omtag, men en sådan bild är väl ingen direkt intresserad av. Kanske vore det ändå en idé för höga vederbörande att börja reflektera över på vems uppdrag man arbetar. Byggherrarnas, entreprenörernas, elitfotbollens eller möjligen väljarnas?

Exemplen på snedstegen är många. Busschaufförer förlorar sin anställningstrygghet (byter tillsvidareanställningar mot osäkra provanställningar i bästa fall) för att rödgröna majoritetspolitiker inte ställer etiskt försvarbara krav vid upphandling av kollektivtrafiken i Kalmar län. Facket rasar så klart! Jag läste om mötet som berörda föreningar och idrottslärare anordnade med politiken kring Fredriksskans framtid. Föreningarna och skolidrotten känner att verksamheten allvarligt hotas. Svaren blev, av mediarapporterna att döma, följande:
-Vi lyssnar men vi ändrar oss inte.
-Jag förstår inte problemet. Andra har det ju värre.
Man kan också uttrycka det på följande sätt:
-Goddag yxskaft.

En fråga om förtroende? Dialog? Eller maktfullkomlighet och härskarteknik?

Idag läser vi om ytterligare 26 miljoner kronor i borgen till den otroligt välskötta elitfotbollsföreningen som levererar minusresultat varje år och som får åtskilliga miljoner i kommunala bidrag årligen. Den verksamheten och det beslutet är majoriteten trygg med. Dessutom jämför man med Växjö som stödjer Öster med betydligt mer än Kalmar gör (ja, så står det). Varför Kalmar skulle stödja Öster framgår dock inte. Kommunal borgen ska det dock bli, medan äldreomsorgen pusslar med delade turer och funderar över om man kan erbjuda äldre en utevistelse eller inte i veckan. Det handlar om prioriteringar, och om viljan att stödja det som är tidens melodi: Elitverksamhet för de rika och få (och som inte innefattar 11-åringar som inte är tillräckligt tränade) istället för breddverksamhet som kan omfatta många.

Igår var Anna Kinberg Batra här i Kalmar. Om det besöket kan vi läsa att hon vill ha en tysk modell för asylpolitiken. Jag ryser... Jag vill istället förespråka en mänsklig och hållbar asylpolitik. Min direkta och spontana motvilja handlar förmodligen om att jag förser uttalandet med historiska referenser. Tyska lösningar på det här området har, om jag får säga det själv, dålig klang i mitt huvud. Den förförståelsen kan jag faktiskt tacka min mycket kunnige historielärare på gymnasiet för. Han var moderat.

Och så apropå dagens "opinionsmätningsnyhet": Kolla vilken typ av "opinion" Yougov mäter. Metoden befinner sig fjärran från vetenskapligt hederliga ansatser. Ett litet tips till media är att bruka en gnutta källkritik. Inte desto mindre måste vi ta signalerna på allvar. SD har medvind. Hur långt kan den medvinden leda? Jag tror att den kan leda långt. Passar vi oss inte kan den leda hit:
"Nu är vi Sveriges största parti...! Om jag var du skulle jag vara försiktig med vilka du blir ovän med nu. Nya tider..." (Herr Johansson i SD avslöjar på Twitter vad demokrati i SDs värld betyder)

Är det en framtid som känns OK? Om inte, AGERA! Möts, diskutera, lyssna, byt tankar, bryt tankar, umgås med oliktänkande, lär nytt, inse att andra kan ha något att bidra med, skaffa insikt före åsikt och framförallt: RESPEKTERA! Då har vi fortfarande en chans att bevara de demokratiska fri- och rättigheterna även framöver. Det är väl ändå en hel del värt, mer än de egna förmånerna och färgglada fotografier i de lokala blaskorna?

Inga kommentarer: