Det var inte alls så här det skulle vara. Idag skulle jag ha varit i Växjö och diskuterat miljöarbete på stiftskansliet. Sedan skulle jag ha uträttat en del ärenden, lyssnat på föreläsningar och läst för att sedan avsluta med teaterpremiär på Antigone på Byteatern Kalmar Länsteater. Istället ligger jag hemma och orkar inte göra något annat. Halsen gör ont och jag är obeskrivligt trött. Jag antar att det är samma sjuka som drabbade goe maken i helgen som gick. Det är inte kul alls, men det är ju övergående på nåt vis till slut i varje fall. Förra helgen blev det inte mycket till helg då heller. Då opererade jag ju bort två visdomständer på fredagen... och mådde sedan lite så där i ett par dagar. De besvären är dock nästan borta nu. En bit av sutur irriterar, men det är väl sånt man får ta.
Men jag måste ju ge en riktig eloge till sjukhustandvården i Kalmar! Vilket bemötande och vilken professionalitet! Jag, som inte alls uppskattar det där med att någon håller på och rotar i min mun, fick en dos lugnande medel och upplevde sedan inga bekymmer alls. Jag minns att jag fick gröna operationsdukar på mig och att tandläkaren vid ett tillfälle sa "Det var den, nu tar vi nästa" men inte ett dugg obehag upplevde jag mer än efteråt alltså, när jag upptäckte att jag hade drabbats av minnesförlust. På lördag eftermiddag kom jag plötsligt ihåg att jag hade varit med och köpt semla på vägen hem på fredagen. Tydligt minns jag dock att jag absolut skulle åka till Biltema också för att köpa nytt torkarblad till lillbilens framruta. Ja, man är ju konstig.
Nu skulle det ju bli skön helg med Alla hjärtans dag dessutom... Och så ligger man här som en padda i flanellpyjamas. Med posten kom dock en uppmuntrande försändelse: Min tentamen i religionspsykologi och min observationsstudie med kommentarer. Full pott (15 av 15 möjliga poäng på tentan) och ett riktigt översvallande omdöme på rapporten! Ja ja, jag gillar inte betyg, men när de nu finns så är jag glad när de är positiva ;-) (Jag fick ju förstås veta betyget för två veckor sedan, men inga fler detaljer så det var ändå en överraskning.)
Och egentligen så känner jag mig löjlig. Det var ju pga omtentamenstillfället på just kursen i religionspsykologi som infaller i morgon som jag inte vågade anmäla mig till partikongressen som Feministiskt initiativ inleder idag i Örebro. Jag HADE ju kunnat åka!!! Det hade ju varit hur kul som helst!!!
Men nu är jag ju sjuk. Det kanske inte var meningen i alla fall. Kalmar län är väl representerat ändå, det vet jag ju. Jag får väl helt enkelt hålla mig vid min läst idag och den här helgen. Den består av sängläge och te. Blä.
(Nej, jag går inte med håven. Jag behövde bara skriva av mig lite. Det lättar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar