söndag, februari 08, 2015

Kommunala funderingar

Följetongen om kvarteret Gesällen fortsätter. Jag är naturligtvis inte personligen berörd som lyckligt boende i Djurängen, men jag reagerar när jag ser att Kvarnholmens särart riskerar att förstöras. Det är oproffsigt och nonchalant skött, och det är framförallt FÖR MYCKET av den varan på en gång. Betänk följande:

  • Det handlar om stora avsteg från detaljplanen (en detaljplan som redan i sin utformning är kontroversiell men inte granskad så som borde varit fallet), både när det gäller bygghöjd och antalet lägenheter.
  • Bygglovet är godkänt under hösten på delegation av nämndens ordförande.
  • Detaljplanen hanteras när Länsstyrelsens personal med kompetens inom området är på semester och inte kan avge ett kvalificerat och underbyggt yttrande. Yttrande med sakinnehåll uteblir.
  • Den information som sakägarna/grannarna fick var obegriplig. Dessutom vet ingen vilken information som faktiskt gick ut, om det var den där avstegen från den nyss antagna detaljplanen var (tydligt eller otydligt) markerade med rött eller om det var den där avstegen inte framgick alls (svartvit variant). Grannarna har slängt dokumenten och samhällsbyggnadskontoret minns inte. Ingen reagerade dock inom stipulerad tid. Några överklaganden gjordes inte.
  • Samhällsbyggnadsnämndens politiker, eller åtminstone majoriteten, anser att det är deras uppdrag att se till att byggherrarna får svarta siffror.
  • Bygglovet har efter denna "process" vunnit laga kraft och inget kan göras. Ett kvarter ska bebyggas och riksintresset äventyras.
Bara det faktum att inga överklaganden gjordes i en stad som Kalmar där det mesta överklagas oavsett skäl borde ju få ansvariga att börja undra. Det handlar ju trots allt om Kalmars hjärta och om stadens siktlinje. Men icke en enda liten fråga verkar ha ställts.

Jag opererade bort två visdomständer i fredags under inverkan av en ansenlig drogblandning. Jag minns väldigt lite av ingreppet trots att jag var vaken hela tiden. Har SBN gått igenom samma ingrepp? Det är möjligt, men det kanske ändå är värt att notera att jag INTE jobbade i fredags. En partiell minnesförlust drabbar inte någon annan än mig själv.

Här är det dock lite värre. Demokratin och rättssäkerheten kan ha åsidosatts. Det mönster som framkommer i den senaste veckans mediarapportering gör inte misstankarna svagare. Frågan är om det går att göra något åt eländet. Troligen faller det på att viljan saknas hos ansvariga, fast man kan ju tycka att man av moraliska och etiska skäl ska riva upp processen när det är så tydligt att det där med "laga kraft" inte med nödvändighet betyder detsamma som "laglig", "omdömesgill" och "enligt regelboken". Kanske är det då mer relevant att se till att detta inte händer igen. Ett delegerat beslut kan inte återkallas, men delegationsrätten kan återkallas. Jag kan tycka att det vore högst rimligt efter det här debaclet.

Och så en sak till, nu när jag ändå är i den kommunala sörjan och bökar runt: Det vore lite intressant med en genusanalys av omsorgsförvaltningens omorganisation. En oerhört kvinnodominerad förvaltning får ju nu både en ny administrativ ledning och ledningsstruktur, men hur i all världen ser den ut?

Litet PS: En god vän undrade häromdagen utanför protokollet om våra kommunala förtroendevalda står på byggföretagens lönelista. En fråga som jag finner anledning att ställa efter de senaste rapporterna om Gesällenärendet är huruvida länsstyrelsen står på kommunens.

Inga kommentarer: