Ett oroväckande ointresse för...

Trots att jag just idag fysiskt troligen känner av den stress som har fått råda i mitt liv sedan början på förra veckan så kröp mungiporna upp avsevärt vid läsningen av morgontidningen. Magvärken försvann inte, men jag glömde den ett tag. Jag läste Barometerns kultursidor.

Jag håller med Tina Jeppsson i mycket av det hon skriver om landstingspolitikernas kulturvanor och kulturintresse. Det finns en hel del att önska i de frågorna. Artikelserien där partiernas främsta företrädare har intervjuats har varit upplysande på många plan, även om intervjun med SD sticker ut. Det Claus Zaar ger uttryck för är något av det mest inskränkta jag någonsin har läst. Om en sådan uppfattning kring kultur, människors skapande och allas rätt till kulturella uttryck, språk och upplevelser skulle ges inflytande ser framtiden mörk ut för vår regions utveckling. Det blev liksom dumstruten på, om man nu ska vara tydlig.

Övriga politiker har haft åtminstone en kultur- och utvecklingsbejakande inställning, om än i olika grad. Samtidigt har det dubbla ansvaret (pengarna kommer från landstinget och fördelningen görs av Regionförbundet) medfört att avståndet mellan kultur och landstingspolitik har ökat. Den direkta kontakten med utövare och institutionsledning sker på Regionförbundet och inte med landstinget. För oss som befinner oss på kultursidan är det oklart var ansvaret finns. Om inte landstinget skjuter till mer pengar har inte Regionförbundet mer att fördela, men vem ska man då uppvakta när behov uppstår? Det är ett dubbelkommando som inte är optimalt, men så länge landstinget har rätt att ta ut skatt och Regionen inte har det så kommer det att bestå, om man inte lyfter tillbaka hela kulturfrågan till landstinget igen. Sedan är det ju tveksamt om bristande namnminne är ett tillförlitligt mått på hur intresserad man är av kultur... Det är ett enkelt grepp, men det är klart, om man faktiskt HAR kontakt med länsinstitutionernas ledning så kanske man bör kunna lära sig deras namn. Det handlar ju om ytterst om respekt.

MEN, så ser jag då detta i dagens Barometern, just den dag då landstingspolitikernas ointresse för kultur diskuteras i en krönika på samma sida och där deras obefintliga minne för namn blir en av huvudpoängerna. Socialdemokraten Gunilla Carlsson, ordförande i riksdagens kulturutskott, besöker idag en rad institutioner i Kalmar. Denna information illustreras med en bild, med vidhängande sosseros, föreställande Gunilla Carlsson (M), tidigare biståndsminister. Vad ska man säga? "Ett oroväckande ointresse för politik" kanske?