Jag har skaffat mig en ny ryggsäck. Den är som ni ser översållad med lila och rosa hjärtan. Den är ganska lätt att bära dessutom. I den ligger ett medlemskap i Feministiskt initiativ och en hel del åsikter och ännu mer vilja att förändra samhället i rättvis riktning. Det är ju precis det politik handlar om, att gå samman och tillsammans bygga ett samhälle som håller.
Jag tror att många behöver byta ryggsäck, också vårt
samhälle i stort. Vi har en massa normer som vi förväntas följa och
föreställningar om att ”så kan man inte göra” eller ”så har vi aldrig gjort”
som begränsar våra möjligheter. Det är dags att vi skärskådar dem och ser om
det verkligen inte går att utföra saker annorlunda, eller kanske helt enkelt
inte göra dem alls utan välja att göra annat. Samhället är ju vi tillsammans
med alla våra olikheter, och det är vi som tillsammans har ansvaret för att
utforma den gemenskap vi själva är en del av. Det kanske låter både blåögt och
svårt? Ja, det sitter naturligtvis en massa hinder i vägen för att börja bygga,
men de kan arbetas bort och vad gäller blåögdheten så är det i varje fall MINA
blå ögon jag ser med, inte någon annans.
Vi måste börja utmana vår samtid! Stämmer vår självbild?
Är Sverige, och Kalmar, ett jämställt och öppet samhälle som respekterar
mänskliga rättigheter för alla? Kan alla, oberoende av kön, könsidentitet,
ålder, funktionsduglighet, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet
eller medborgarskap, utveckla sin fulla potential? Svaret är nej, och det duger
inte. Så länge vi inte kan svara ja på dessa frågor så har vi arbete kvar att
utföra. Det första vi kan göra är att byta ryggsäck och börja se på vår samtid
utan att bära på alla förutfattade meningar om hur det alltid har varit och
därmed också ska vara.
Det är där vi börjar. Det är dags nu, för ett nytt sätt att se på världen och på varandra och för att ge varandra chansen att bli de människor vi är menade till. Visst hänger du också med?
Det är där vi börjar. Det är dags nu, för ett nytt sätt att se på världen och på varandra och för att ge varandra chansen att bli de människor vi är menade till. Visst hänger du också med?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar