söndag, oktober 07, 2012

Det spelar roll!


Idag var vi på Världskulturmuseet i Göteborg. Det var som alltid väl värt ett besök, och alltid är det någon av utställningarna som berör mer än de andra. Den här gången var det ”Spela roll – om åskådarens roll” som lämnade mest intryck. Ja, eller lämnade intryck..... Den träffade rakt in i hjärtat för att vara riktigt tydlig. Den ställde angelägna frågor, och svaren går jag och grunnar på. Vilken roll har egentligen åskådaren?

Vi har många exempel på historiska skeenden där åskådare har varit just åskådare, och där man hävdar att en åskådare inte har del i ansvaret för vad som sker. Samtidigt vet vi att åskådare i form av aktiva opinioner kan vända utvecklingen. Det har vi också exempel på. Förföljelser, diktaturer, förtryckarregimer, vardagsrasism.... När sådant uppstår bör man ställa sig frågan: VARFÖR? Och VARFÖR var det så omöjligt att stoppa? Kunde man ha gjort på något annat sätt? Kanske hade man kunnat det, om man hade vågat, om man hade trott på sin egen betydelse, om man hade sett med klarare blick, om man hade vetat att det var fler än jag som såg samma sak och som tyckte att det var fel.... etc etc. Vilket val har man som åskådare?

Sedan måste det inte alltid handla om de där stora sammanhangen. Alla lever vi i mänskliga sammanhang. och där uppstår då och då situationer då det sociala samspelet inte fungerar på ett rättvist och rimligt sätt. Jag pratar om trakasserier, mobbning, härskartekniker och uteslutningsmekanismer. De processerna har mycket gemensamt med förföljelser på makroplanet. Ofta handlar det om att någon eller några bestämmer sig för att se på människor som ”vi” och ”de andra” och sedan på olika sätt visa för några av ”oss” att om dessa inte beter sig på ”rätt sätt” så kommer de att förpassas till kategorin ”de andra”. ”De andra” är automatiskt sämre än ”oss”, och till dem vill man inte höra. Känner vi igen processen med ”judestjärnorna”? Och ser vi det på mikroplanet någon gång? Det gör i varje fall jag. Jag ser det ofta, tyvärr, och varje gång gör det mig lika heligt vred. Vrede SKA man känna inför förtryckarstrategier.

Sedan ska vreden användas till något positivt förstås, till verksamma motstrategier, och DET kan kosta på, men det är, som min Ninjakompis Mariann uttrycker det, ”ta mig sjutton värt det”!

Utställningen ”Spela roll” borde visas i Sveriges alla kommuner så att alla skulle kunna få chansen till att ändra sig från skyldig åskådare till ansvarstagande medaktör. DÅ kanske fler skulle inse att det spelar stor roll hur man beter sig. Det spelar roll när man tar ställning FÖR det goda, MOT det onda. Det spelar roll när man ställer sig på den svages och den ensammas sida, och det spelar roll när man gör det man tror på. För det är nämligen så att det spelar roll när man INTE gör nåt. DET är det allra värsta.

Inga kommentarer: