tisdag, maj 29, 2012

Ja till sprutbyte

Igår sade kommunfullmäktige JA till att tillstyrka landstingets sprutbytesförsök. Det är klokt, även om frågan är svår och har många bottnar. Det allra viktigaste är dock att detta INTE är en narkotikapoltisk åtgärd, det är ett hälsofrämjande medel. Det handlar om att förhindra smittspridning i en grupp som är extremt utsatt för smittorisker. Det handlar INTE om att legalisera bruk av droger, och det handlar INTE om att ersätta drogpreventivt arbete med sprutor. Det är YTTERLIGARE en åtgärd i arbetet att förhindra lidande, sjukdom och för tidig död. Narkotikan finns i vårt samhälle, tyvärr, men så ser verkligheten ut.

Detta handlar ju om MÄNNISKOR, precis som vi andra. Det handlar om människor, någons dotter, mamma eller syster, som av olika skäl har fastnat i drogträsket. Det handlar INTE om människor som av egen fri vilja utifrån ett rationellt övervägande har valt att börja använda droger för att fly verkligheten. Det är istället resultatet av en tillvaro där andra dörrar att hantera livet har upplevts som stängda. När vissa delar av fullmäktige igår började prata om "fria val" i den här frågan upplevde jag ett nästan fysiskt illamående. Vi lever inte i samma verklighet. Tyvärr tror jag att min verklighet är mer verklig än den verklighet som mina meningsmotståndare i den här frågan igår hänvisade till. Och förresten, det talades om att man inte har valt att få "dåligt hjärta", därför kan denna sjukdom inte jämföras med drogberoende. Ska vi börja gradera sjukdomar och ransonera vårdinsatser efter hur mycket man genom ohälsosamt leverne kan antas vara orsak till sjukdomen man har så börjar det bli riktigt obehagligt. Den diskussionen ploppar ju upp då och då. En rimlig konsekvens borde då vara att vi överviktiga och stillasittande rika västlänningar inte skulle få någon sjukvård alls, men vi skulle direkt vara med och betala för vården för svältande barn i Afrika. Det är nämligen vårt leverne som till stor del orsakar deras sjukdomar. Då, mina vänner, kan vi börja snacka om rättvisa!

Hur som helst, missbrukare är också människor, men inte lika länge. Jag hoppas att vi med den här åtgärden kan göra det möjligt att de får vara människor längre än idag. Jag är fullt och fast övertygad om att det är lättare att motivera en missbrukare att ta sig ur sitt drogberoende om hon/han inte redan är smittad med HIV eller Hepatit C. Det borde de allra flesta kunna inse, men det bygger ju på att man tycker att det är viktigt att hjälpa medmänniskor i nöd förstås.

Inga kommentarer: