måndag, maj 25, 2015

"Det är mycket nu"

"Det är mycket nu..." Tyvärr är det ju ett uttryck som blir mer och mer slitet eftersom det används av så många så ofta. Det ÄR mycket nu. I morse fick man höra dessutom höra på radion att en stor del av dagens arbeten framöver kommer att utföras av datorer, och det är ju minsann ingen direkt nyhet. Hur länge har vi inte hört det? Men nu var tongångarna lite annorlunda. Först så var det nämligen någon som hävdade att det var politikernas fel. Ja, så klart att det är politikernas fel. ALLT är nämligen politikernas fel. Går gräsklipparen sönder så är det politikernas fel. Får jag en blåsa på den ena lilltån eftersom jag har en utsliten innersula i skon så är det politikernas fel (eller, ja, i just DET fallet så KAN det finnas en viss relevans om än långsökt). Förlorar Sverige i ESC så är det politikernas fel. Vinner Sverige i ESC så är det politikernas fel. Regnar det på en helgdag så är det politikernas fel. Känner vi igen oss? Men, kopplat till frågan om att det är mycket nu så finns det något som politiken kan ta sig i kragen och göra, och det är att förändra heltidsnormen så att fler kan dela på arbetet. Idag jobbar vissa bokstavligt talat ihjäl sig medan andra inte får bidra med de resurser de kan bidra med. Det är ojämlikt, ojämställt och orättvist. Plus oklokt. DÄR finns något att göra, men när det gäller samhällets datorisering så är det nog, åtminstone i stort, helt andra krafter som styr. Vi kan kalla det kapital, teknikens imperativ och en alldeles för liten gnutta etik och samhällsansvar för att nu bara nämna några orsaker.

Nu är det ju inte så att jag känner mig speciellt träffad av det där politikerföraktet som så ofta visar sitt fula tryne i den allmänna debatten. Det stressar mig inte, mer än att jag kan känna en viss längtan efter att säga "Gör något själv då, du som bara klagar!" till en och annan av de där anonyma rösterna som spyr sin bittra galla över förtroendevalda som lägger både tid och pengar på att delta i debatterna. Tack och lov så jobbar jag ju på andra sätt numera istället för att sitta som gisslan i en fullmäktigesal och vara tvungen att agera nergången platådoja åt den som bara behöver lite till för att ta sig över det magiska majoritetsstrecket. Det är nämligen inte värdigt att hamna i den positionen gång på gång. Det är inte så vi skapar nödvändig förändring hur mycket slantar det än ger i den egna fickan. Det leder i själva verket åt andra hållet. Föraktet för knähundar är svårt att råda bot på. Det är genom att exempelvis bygga folkligt tryck på skapandet av ett människovänligt klimat som vi kommer vidare. Det är inte genom ja till höghus och nej till kreativitet som vi bygger en bättre värld. Det behöver ju inte vara fel med höghus och kulisser för allt i världen, men de skapar sällan lösningar och visioner i sig. Då krävs det helt andra saker, till exempel intresse för att utveckla människors resurser på bred front istället för att vara rädd för dem, och vilja att kommunicera.

Som sagt, det är mycket nu. Litteraturen ligger oläst men spridd i större delen av lägenheten. Möten av olika slag pockar på uppmärksamhet. Världen, som jag också deltar i, tar ju inte paus för att jag har annat att göra utan snurrar vidare som vanligt, eller kanske i ärlighetens namn just nu i ännu snabbare tempo än annars. Kanske är det sommarsemestern som hägrar och som stressar på processerna? Det är inte omöjligt. Hur som helst, nu får det vara nog med blixtinkallade möten för att lösa flera decenniers olösta problem orsakade av lika lång tids bokhyllevärmande utredningar och sammanställningar. Seriös problemlösning, ja tack! Quick fix, nej tack! Sånt har jag inte tid med, inte nu. Nu ska jag nämligen försöka fixa till lite högskolepoäng via just quick fixes. Det är inte det lättaste, och arbetssättet är INTE att rekommendera på andra områden heller.

Men, det ÄR mycket nu. Som sagt. Hoppas det ändå reder ut sig.

Inga kommentarer: