1. Vinster i välfärden
2. När är vår lokal färdigreparerad?
Som ni förstår är det lite olika dignitet på de där två. Den första är av riktigt allvarlig art. När partier som borde stå oss nära rent politiskt verkar glömma sin ideologiska bas, eller hellre slänga den i toalettstolen och dessutom spola ner den, för att förorda vinster i välfärdssektorn, då ÄR det allvarligt. Vi har en offentligt styrd äldreomsorg i Kalmar (med några små undantag inom vård- och omsorgsboende), dvs en verksamhet som bygger på demokratiska spelregler. Nu ska hemtjänsten läggas ut på privata aktörer. Därigenom kommer marknadstänkandet att ta över och människor blir kunder som helst ska vara så lönsamma som möjligt. Äldre människor med stora behov av vård och omsorg reduceras till lönsamhetsintrument. Idag är de i själva verket ägare av hemtjänsten. Nu blir de bara kunder där.
Dessutom öppnar detta för ett okontrollerat flöde av skattemedel ut till företagens privata vinstfickor. Varför ska skattepengar gå till privata vinster? Ska inte skattemedel gå till verksamhet som vi gemensamt behöver? Är det inte själva meningen med skatter? Jo, så klart är det på det viset, men den borgerliga skattesänkaralliansen har alltid haft svårt att fatta det sammanhanget. Att högerpolitiker sätter fåtalets rikedom framför de mångas välfärd, det må vara hänt. Det är vi ju vana vid. Nu är det dock så att det Stora partiet vi brukar ha strax till höger om oss, och som har byggt upp folkhemmet just med solidaritet och gemensamma lösningar som främsta värdeord, har sällat sig till högerpolitiken. Var man befinner sig rent ideologiskt just nu vågar jag inte ens spekulera i. Jag kan bara konstatera att det är ett trendbrott på gång. Det är inget tecken på utveckling, det handlar bara om anpassning till makten. Det är dessutom rentav dumt. Folkopinionen tycker ju något helt annat.
Vi kämpar på. Vi tror på vår politik. Vi är ganska övertygade om att människor är villiga att betala skatter som finansierar verksamheter som är viktiga för oss alla, t ex vård, skola och omsorg, men vi är lika övertygade om att viljan att betala skatt minskar i takt med vinstutdelningen från skattefinansierade privata bolag. Det är i själva verket högst rimligt. Jag vill inte heller betala för att människor som redan har vad de behöver och långt mer därtill ska få ännu mer bara för att de har satsat pengar i privata vård- och omsorgsföretag som har som största motivationsfaktor att tjäna pengar på gamla och sjuka människor. Däremot är jag beredd att betala MER om jag vet att resurserna går till att höja kvaliteten på omsorgen, om det leder till att äldre får det bättre, en pratstund då och då och en promenad utomhus när de önskar. Jag vill också säkerställa att valfriheten blir mer utvecklad så att varje brukare får vara med och bestämma VAD hon/han behöver hjälp med, NÄR det ska ske och VEM som ska utföra hjälpen. DET är valfrihet som betyder nåt.
Oredan i vår partilokal då? Var kommer den in i sammanhanget? Ja, lyset har kommit tillbaka. Köket fungerar. Vi har inte hunnit ställa i ordning alla grejer utan det står travar framför hyllor och så, men jag har nästan vant mig. Så har det ju sett ut sedan i somras. Det jag inte har vant mig vid är dock att toalettdörren inte går att stänga eller låsa. Dörren är alldeles sned. Kanske ligger det en djupare mening i detta faktum. Kanske ska det påminna oss om faran att slänga ideologin i toastolen och spola ner den när ingen annan ser. Inte för att risken direkt är överhängande hos oss, men det har ju hänt hos andra. Alltså kan det tjäna som varnande exempel om hur snett det kan bli om man inte tänker sig för ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar