Testlabbet invigt

I torsdags var det äntligen dags. En av de bärande delarna i Centrum för idrott och hälsa skulle högtidligen invigas. CIH är en samverkans- och nätverksförening som består framför allt av alla de föreningar som är medlemmar. Här finns också Kalmar kommun via Kultur- och fritidsnämnden, Högskolan i Kalmar, Kalmarsunds gymnasieförbund, Smålandsidrotten och Landstinget i Kalmar län. Tack vare CIH samordnas utbildningar, forskning och utvecklingsarbete bedrivs och rådgivning och motions- och träningsplanering ges. CIH utgör ett samverkansorgan för anslutna föreningar och det gör att det blir lättare för oss på kultur och fritid att kommunicera med föreningslivet om angelägna frågor. Vi vill på ett harmoniskt sätt ge förutsättningar för ett rikt liv i Kalmar genom att satsa på våra tre ben, fritid, kultur och idrott. Där har CIH en nyckelroll.

Som sagt, CIH finns för att vi behöver röra på oss mera. Vi behöver se till att förbättra möjligheterna och göra det roligare att utöva fysisk aktivitet, och det gäller ALLA. Inte bara elitföreningarna utan just ALLA.

Och i torsdags skulle alltså testverksamheten invigas. Där uppe i det gamla navigationstornet på gamla Sjöbefälsskolan har vi ett testlab av mycket hög kvalitet där vi kan testa oss för att få veta vad vi ska träna och hur vi ska träna för att nå olika mål som vi har satt upp för oss själva. Det kan handla om att få mindre ont, att prestera bättre eller att må bättre i största allmänhet. Det är inte bredd eller elit. Det är både-och.

Sen tycker jag att det är häftigt att hela verksamheten bedrivs i tornet, högt upp i det blå. Tar man trappan blir det sannerligen en träning på vägen också. Det kände jag av som sprang upp och ner flera gånger i torsdags, t ex när brandlarmet gick ;-) Jag hoppas att det här blir ett känt torn. Vilka fler kända torn finns det?

Ja, vi har ett gammalt exempel om ett folk som ville bygga ett torn som räckte ända upp i himlen. Problemet var att ju högre man kom, desto mera skiljde sig dom som var i tornet från folket som var nere på marken. Det blev liksom skilda världar och till slut talade man inte ens samma språk. Då rasade Babels torn samman. Det är en lärorik biblisk historia som säger till oss att vi inte ska skärma av oss från varandra. Babels torn är alltså inte en positiv förebild.

Eiffeltornet är däremot något positivt, fast en del tycker att det är för högt. Nåja, det kanske är högt att ta sig upp i, men det är ett av de mest kända landmärkena vi har. Så fort man tänker på Paris så tänker man på Eiffeltornet och vice versa. Det är positivt, men det finns inte så mycket att göra där utom att titta på den magnifika utsikten. Och är man höjdrädd kan man inte göra det heller.

I Italien har vi ett annat känt exempel. Lutande tornet i Pisa är magnifikt, men det har ett problem, ett ganska uppenbart problem. Det är ju det där med balansen. Man KAN ha problem med balansen på många sätt, även inom idrotten. Det kan handla om relationen elit och bredd, om relationen prestation och välbefinnande och om hur man tänker om idrotten som en viktig pusselbit i ett folkhälsoarbete. Idrotten ger inte bara fysisk utveckling, att man blir starkare och snabbare. Den ger psykisk utveckling också genom att den innehåller utmaningar och mål att sträva efter och den innehåller också mycket glädje och spontanitet. Den ger social utveckling genom att den ger gemenskap med andra, man lär sig att umgås många gånger över generationsgränserna. Kulturell utveckling är också en viktig del, kanske mest synlig på landsbygden där den lokala idrottsföreningen är en tydlig del av kulturarvet som bidrar till att orten består.

När idrotten fungerar så är den ett mycket viktigt medel i folkhälsoarbetet. Samtliga dessa delar är viktiga för att idrotten ska hålla balansen och inte börja tippa över, som lutande tornet i Pisa.

Men nu har vi ett torn som står stadigt och rakt förankrat. Tornet på Gamla Sjöbefäl kan nu bli något alldeles speciellt. Det kan bli ett landmärke för Kalmar - det är det förstås redan genom att det syns - men det kommer att fyllas med verksamhet som verkligen kommer att sätta Kalmar på kartan. Det inte bara syns, det GÖR nåt också. Det skapar förutsättningar för en förbättrad hälsa hos alla. Visst är det en utmaning att gå igenom ett testprogram, men man får ju samtidigt en handlingsplan som fokuserar på det som ska stärkas och på saker som passar just mig. Det blir ju skräddarsytt för vars och ens behov och förutsättningar. I den mån man tävlar är det mot sig själv. Kan det bli bättre? Det här är nåt som är värt att visa upp i ett torn! Alltså, jag menar inte MINA testresultat utan själva verksamheten :-)

Nu är det dags att sluta snacka och börja testa. Vi har snackat länge nog under årens lopp. Den här processen har tagit flera år och CIH har till och med ombildats under åren. Snart kommer vårt torn att vara lika känt som andra torn i världen. Stort tack till alla som har arbetat för den här idén, ingen nämnd, ingen glömd och så säger jag Lycka till förstås men det säger jag till oss allihop. Det hänger på oss tillsammans hur snabbt vi blir bäst i världen. Det är en utmaning som heter duga!