måndag, oktober 19, 2009

Kejsaren är naken

Jag är så makalöst trött på Sverigedemokraternas sätt att ständigt utmåla sig som martyrer. "Det-är-så-synd-om-oss, liksom" står det tvärs över dem varje gång de uttalar sig. "Ingen-vill-leka-med-oss, liksom" står det också. Reaktionen på den första kommentaren är "NEJ, det är inte sant" och på den andra "JA, så är det".

Det är inte synd om SD. De är ett parti som bygger sin politik på människors rädsla och på sina egna lögner. Efter helgens riksmöte, eller vad det heter, så blir ju den bilden bara tydligare. De svänger sig med generaliseringar, felaktiga uppgifter och startar upprop mot muslimer. "Ge oss Sverige tillbaka" lär bli en slogan inför valet. Det är också en lögn. De har aldrig haft nåt Sverige att få tillbaka. Sverige är ett öppet land, ett land med en grundläggande yttrande- och åsiktsfrihet, ett land med en lång demokratisk tradition som bygger på alla människors lika värde och ett land som jag är väldigt glad över att ha haft turen att ha fått växa upp i och leva i. Debatten borde istället handla om att SD inte ska stjäla Sverige. De håller på att förvanska bilden av Sverige med sina lögner och det är tydligt att de också vill ha makten över ett land som i generationer har haft demokratiska värden som samhällsfundament. Detta blir inte minst tydligt i den debattartikel som partiledaren Åkesson idag har fått föra in i Aftonbladet. Det räcker att läsa den för att förstå hur illa det är ställt i partiet. Han avslöjar ju sig själv och sin rasistiska politik till 100% alldeles på egen hand, utan att någon behöver säga nåt. Det som är skrämmande är att man faktiskt tycker att vi borde nått längre i Sverige. En sådan text borde inte ha producerats i ett land som vårt. Det är i sig ett misslyckande, det medger jag.

Nej, det framstår som klart och tydligt att ingen vill leka med SD. Man begriper också varför. Ett politiskt samarbete bygger på ömsesidig nytta. I politiska sammanhang samarbetar man med partier som på olika sätt tillsammans kan nå gemensamma mål. Man står i någon mening på samma grund, och man vill åt samma håll. När det gäller SD stämmer ingenting. Alltså finns inget skäl till samarbete. Det borde till och med de själva förstå. En stor del av deras argumentation bygger ju på att kasta skit i ansiktet på samtliga etablerade riksdagspartier, och det brukar sällan vara en framgångsrik väg till samförstånd och gemensamma strävanden längre fram.

Fast allvarligast är partiets människosyn. Statsminister Reinfeldt är faktiskt föredömligt tydlig för en gångs skull i den frågan. Partiet har inget gemensamt med den humanistiska tradition som idag finns bland oss som arbetar i de demokratiska partierna. SD har dessutom mage att lyfta fram kristendomen som ett föredöme och använder den som ett argument för den egna politiken. Var hittar vi kristendomen i SDs värderingar och människosyn?

SD är en rörelse som inte har något gemensamt med oss andra svenska partier. Däremot har de ett klart släktskap med rasistiska och främlingsfientliga partier och grupperingar i övriga Europa. Därute har man vunnit mark. Låt oss tillsammans se till att detsamma inte händer i Sverige vid nästa val. Låt dem avslöja sig själva. Granska dem, precis som vi andra blir granskade. Låt det framgå med all tydlighet att kejsaren är naken in på bara skinnet. Det kommer att bli klargörande och det är nödvändigt för att vi inte ska förlora ett Sverige som är värt att leva i.

Inga kommentarer: