Igår var jag på en av kommunens grundskolor, Vasaskolan, och lyssnade på en symfoniorkester från Vidarskolan i Köpenhamn. Det var ett 80-tal ungdomar som var ute på turné och bjöd oss på orkesterverk av Bach och Dvorak men också eurytmi, talkörer och körsång. Det var en mäktig upplevelse som var ovanlig på många sätt. Jag tror att de ungdomar som fick förmånen att delta (de var alltför få!) tyckte detsamma.
Under den här veckan gästas Kalmar dessutom av en grupp från Kaliningrad som framför rysk folkmusik i bl a kyrkor och skolor. Har jag bara möjlighet att komma ifrån så ska jag se till att uppleva dem i morgon då de finns på min gamla högstadieskola. De sprider massor av inspiration!
Som om detta inte vore nog så hade vi tidigare ikväll besök av gäster från Savonlinna/Nyslott, Kalmars vänort i Finland. Det var Konstgymnasiets kör, folkmusikgruppen Takamus, Nyslotts Musikinstituts orkester och Polar Big Band. Vilken kväll det blev! Så otroligt duktiga de var!
Kalmar sjuder just nu av internationell musik. Man kan tro att Kalmars kulturbägare blir överfull den här veckan, men så fungerar det ju inte. Så kan det aldrig bli. Blir en bägare full så flödar den ju över, och då blir det ännu fler som kan ta del av innehållet. Kultur kan man aldrig få för mycket av, inte musik heller. Det är kulturen och musiken som utvecklar oss som människor, och det är därför det är livsviktigt för oss att få uppleva och delta i kulturaktiviteter.
Det är också viktigt att vi själva får skapa. Själv har jag arbetat med körsång och kyrkomusik i snart 30 år och jag tycker att det är bland det roligaste som finns att skapa musik tillsammans. Men för att kunna skapa behöver man inspireras av andra. Det är inte alltid så lätt att vara kreativ och skapa något inne på sin egen kammare eller i sin egen kyrka. Man måste öppna dörren, se, höra och uppleva vad andra kan för att sedan våga spränga sina egna gränser. Det är här våra internationella kontakter och utbyten blir så ovärderliga. De visar ytterligare en sida av vad vi som människor kan åstadkomma.
Musiken är gränslös. Med musiken kan vi kommunicera, oavsett modersmål och andra olikheter. Vi kan förstå det patriotiska i Sibelius Finlandia, som vi fick höra i Birgittakyrkan idag, trots att vi i Sverige inte har upplevt samma hot från en främmande nation som Finland gjorde vid 1800-talets slut. Vi blir delaktiga i en upplevelse som vi inte själva har upplevt (möjligen med undantag av de gånger då Tre Kronor möter de finska lejonen i VM-hockey för då är det ju kris i folkhemmet!). Med musikens hjälp kan vi förenas, förstå varandra, förmedla känslor och uppfattningar. Allt det där berikar livet. Och det var just det, en upplevelse som gjorde livet rikare, som vi fick vara med om i Birgittakyrkan under denna frusna aprilkväll. Ett stort tack till alla medverkande från Savonlinna/Nyslott, till Birgittakyrkan som upplät sin lokal och till Utvecklingsenheten i Kalmar kommun som stod för värdskapet!
Och till alla er (ni var alltför många!) som inte var där: Ni gick verkligen miste om nåt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar