I heliga fastetider...

Så har vi då gått in i fastan. Askonsdagsmässa firade vi igår. Det är nu vi ska tänka lite extra på det som är viktigt och sortera bort det som inte är lika viktigt. För en del handlar det om att välja bort kött eller något annat och för andra kan det betyda att man lägger mer tid på bön och bibelläsning. Det handlar om att hålla fokus, och det kan göras på olika sätt beroende på vem och hur man är. Det exempel vi ska följa är det rena lammets vandring som slutade på korset på Golgata för vår skull. Han gick i döden för att rädda oss.

Lammet som metafor är ganska intressant. Det är svårt att tänka sig något mer oskyldigt än ett ulligt litet lamm. Samtidigt är just fåren inte det djur som man förknippar med högst intelligens i vår Herres hage. De är ganska naiva och lättledda. Det är inte för intet som får måste ha en herdes hjälp för att klara sig, och den gode herden följer de slaviskt. kanske följer de den onde herden minst lika slaviskt förresten eftersom de inte alltid klarar av att skilja mellan ont och gott. Fåren är också nyttodjur som kan ge både näring och värme, exempelvis jättegod ost och härliga ullkläder.

Ett lamm klarar sig dock aldrig ensamt. Det behöver andra lamm och får, och det behöver ledning för att inte gå vilse, precis som vi.

Får, eller lamm, i dotter Emmys tappning 2006.

Fast vi är inte lika söta, och inte på långt när lika oskyldiga. Det kan vara bra att betänka så här i fastetider.