tisdag, november 02, 2010

Är vi beredda att ta striden?

Attityden mellan människor har blivit hårdare och respekten för varandras respektive olika åsikter har minskat under de senaste åren. Det verkar som om det har blivit svårare och svårare för folk att skilja mellan sak och person. Man "är" si eller så, man "tycker" inte längre si eller så.

Om förtroendet hos väljarna för oss politiker ska öka och inte minska ännu mer måste vi visa att vi är värdiga det och arbeta med de här frågorna seriöst. Jag tycker att det finns tecken på att vi är på väg åt fel håll. Ett debattklimat som täpper till munnen på dem som har oönskade åsikter är förödande. Jag tror faktiskt att mycket av detta sker omedvetet och oreflekterat. Jag är alltså inte speciellt konspiratorisk av mig, men jag tror däremot att beteenden fortplantar sig genom en organisation utan att alla inblandade är medvetna om vad man deltar i. Följaktligen, alla är inte medvetna om att det är just en härskarteknik de använder när argumenten tryter eller när de vill förminska motståndarens synpunkter.

Berit Ås är ett föregångsnamn på många sätt. Som partiledare i norska Socialistisk Venstre gjorde hon ett strålande arbete. Genom sin akademiska karriär åtnjuter hon stor respekt, en respekt som i mittt tycke bara överskuggas av respekten för hennes person och äkta engagemang för de hjärtefrågor hon aldrig släpper. Härskarteknikerna är hennes namn på de tekniker som används, företrädesvis av män, för att befästa sin makt över, mestadels, kvinnor. Därför använder jag uteslutande "hon" i beskrivningarna nedan.

Osynliggörande
Det handlar om marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem. Målet är att få dem tysta. Någon tar till exempel upp det någon annan just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att hon just börjat prata. På ett annat möte börjar andra bläddra i sina papper och småprata med varandra när en oönskad deltagare får ordet. Detta beteende ser vi ofta.

Förlöjligande
Här försöker man genom ett manipulativt sätt framställa någons argument som löjliga och oviktiga. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men egentligen helt ovidkommande liknelser. Begreppet sandlåda används med viss förkärlek. Det är inte helt ovanligt att en oönskad persons inlägg i debatten bemöts med kommentarer i stil med "Tänk att du aldrig kan lära dig tänka rätt" när det är precis det hon försöker beskriva att hon gör, men kanske från utgångspunkter och bevekelsegrunder som inte stämmer överens med makthavarens.

Undanhållande av information
Det är synnerligen effektivt att utestänga någon eller marginalisera dennes möjligheter att påverka genom att undanhålla väsentlig information. Det kan bli uppenbart i lägen där beslut redan är fattade i sammanhang dit inte alla berörda har tillträde eller när man under förevändningen att det var bråttom "inte hann" att bjuda in alla till det möte då de brännbara ärendena bereddes. I dagsläget kan det hända att man hänvisar till datorkrångel eller problem med ett SMS som alltså i verkligheten aldrig blev avsänt.

Dubbelbestraffning
Här försätter man någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ hon väljer. Man kan vara noggrann med sina arbetsuppgifter och till och med göra fler uppgifter än vad som krävs. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Samtidigt kan man bli anklagad för att göra för mycket. Om man snabbar på får man höra att man slarvar, och om man en gång inte gör det man tidigare har gjort men alltså inte skulle göra så beskylls man för att inte göra rätt saker.

Påförande av skuld och skam
En inte särskilt ovanlig teknik är att få någon att skämmas för sina egenskaper eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Trots att en person alltså inte har fått kallelser till möten så borde det vara personens eget ansvar att ta reda på när mötena hölls, var och vilka möten det handlar om. Uttrycker personen i fråga att hon känner sig ifrågasatt och att ingen lyssnar så beror det så gott som uteslutande på hennes eget beteende.

Objektifiering av kvinnors/mäns kroppar
Det blir allt vanligare att kvinnors/mäns utseende diskuteras och kommenteras i irrelevanta sammanhang. Själv har jag fått mina hörapparater klassade som julgranspynt i ett blogginlägg hos en politisk motståndare för ett par år sedan. När bloggförfattaren sedan skulle försvara sig och hävda att han inte menade hörapparaterna utan mina örhängen så började man ju undra hur det egentligen stod till med relevansen. Hur som helst, en härskarteknik var det.

Våld eller hot om våld
Tack och lov är det inte så ofta inom de sammanhang där jag vistas som det uttalas hot om att bruka fysisk styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att ens visa att den möjligheten finns. Däremot har jag flera gånger upplevt att man använder ett kroppsspråk som rimmar väl med signalen "Passa dig! Jag är starkare än du!" men jag har aldrig hört det sägas med ord. Det är också den härskarteknik som har kategoriserats senast, men att den använda är jag alltså övertygad om, och den lär växa i bruk med tidens gång.

Det vill säga, alla de här teknikerna kommer att användas mer och mer med tiden om vi inte ser till att synliggöra dem , medvetandegöra dem och arbeta bort dem. För att kunna lyckas med det krävs hårt arbete, kamp och många gånger strid. Är vi beredda att ta den striden, för demokratins och för vårt samhälles skull?

(Och STORT TACK till Mariann för tips och kloka ord som bildar underlag till detta inlägg!)

2 kommentarer:

Ragnar sa...

Tyvärr detta är en alldleles obarmhärtigt relevant och rysligt aktuell betraktelse - trots att fenomenet är väl känt och belagt sedan lång tid tillbaka.
Men desto nyttigare att bli påmind om det! Tack...

Birgitta Axelsson Edström sa...

Ja Ragnar, det kan behövas en påminnelse då och då.