Jag läste på radions hemsida att den borgerliga alliansen i Kalmar håller på att samla sig. Jo jo, det kan de sannerligen behöva. Efter den här mandatperiodens borgerliga debacle, som egentligen började på allvar i valrörelsen då högern höll på att spricka sönder och samman av en intern maktkamp, så är det nog nödvändigt om man ska ha ett enda uns av självrespekt i fortsättningen. Jag menar, ett moderatparti som bär ett tydligt s-märke, ett liberalt parti som bara håller sig utanför och säger nej till allt, ett kd-parti som raderar ut sig själva och ett centerparti som är så giriga att de är villiga att hoppa över skaklarna när som helst utgör ju inga större bekymmer för oss i majoriteten, hur mycket de än gnäller var och en för sig.
Men nu ska det, som sagt, bli ändring på detta. Hur det hela lyckas kan vi inte veta. Men utgångsläget kunde väl vara gynnsammare än det är. Första uppgiften för den sammansvetsade alliansen blir att presentera budgetneddragningar på i runda slängar 100 miljoner. De säger NEJ till skattehöjning och NEJ till besparingar. Alltså är två vägar helt stängda. Den tredje tänkbara vägen heter egna sedelpressar i källaren. Hur trovärdigt det blir lär nog också visa sig så småningom.
Men allt är ju möjligt när man sitter i opposition och inte behöver ta ansvar i verkligheten. I kommunal opposition kan man skapa sig en egen värld med egna regler. Det gjorde man i budgetdebatten i december, och det lär man fortsätta med. Men trovärdigt, det blir det inte, utom i de interna borgerliga överläggningarna alltså. "I en annan del av Kalmar", om man så vill travestera gamla "Freda".
torsdag, januari 08, 2009
RENa funderingar
Idag när jag läste vårt lokalblad Östran fastnade jag på en av rubrikerna. Där står (tyvärr finns inte artikeln i nätupplagan utan bara i papperstidningen) "Ren ber Karlsson om hjälp" eller nåt i den stilen.
Kan Karlsson prata med renar? Visst har jag sett mannen som pratar med hundar i TV-serien med samma namn, och visst finns det en film och en bok med titeln "Mannen som pratade med hästar", men renar? Det har jag aldrig hört!
Fast OK, det är ju jultider. Kanske har tomtens ren fastnat i Kalmar och behöver hjälp för att ta sig härifrån. För ett par år sedan var det en hel cirkus som behövde kommunal hjälp för att ta sig härifrån, så en liten ren borde ju vara ett mindre problem. Vips bara, så är renen nöjd.
På tal om ren, ja. Ni som har läst den här bloggen kommer nog ihåg min julhälsning med foto. Kanske är det just den renen som ber Karlsson om hjälp. Säga vad man vill om goe liberalen i övrigt (och det är bara goa saker om man lämnar politiken därhän) men han är i alla fall ren en gång om året! :-)
Kan Karlsson prata med renar? Visst har jag sett mannen som pratar med hundar i TV-serien med samma namn, och visst finns det en film och en bok med titeln "Mannen som pratade med hästar", men renar? Det har jag aldrig hört!
Fast OK, det är ju jultider. Kanske har tomtens ren fastnat i Kalmar och behöver hjälp för att ta sig härifrån. För ett par år sedan var det en hel cirkus som behövde kommunal hjälp för att ta sig härifrån, så en liten ren borde ju vara ett mindre problem. Vips bara, så är renen nöjd.
På tal om ren, ja. Ni som har läst den här bloggen kommer nog ihåg min julhälsning med foto. Kanske är det just den renen som ber Karlsson om hjälp. Säga vad man vill om goe liberalen i övrigt (och det är bara goa saker om man lämnar politiken därhän) men han är i alla fall ren en gång om året! :-)
måndag, januari 05, 2009
NU och SEN
Eld upphör NU!
Sluta dödandet NU!
Släpp in mat och förnödenheter NU!
Skuldfrågan får diskuteras SEN. Det har vi inte tid med nu medan oskyldiga barn skadas, lider och dör. Nu är det NU som gäller.
Sluta dödandet NU!
Släpp in mat och förnödenheter NU!
Skuldfrågan får diskuteras SEN. Det har vi inte tid med nu medan oskyldiga barn skadas, lider och dör. Nu är det NU som gäller.
lördag, januari 03, 2009
Jag tror på människan, i alla fall...
"När bomberna faller över Palestinas barn
i tältlägren i södra Libanon
Då står jag mitt i kyrkan
och jag frågar hycklarna
vem dom utvalda ska bränna nästa gång"
Orden kommer från Björn Afzelius och skrevs för ganska länge sedan. Ändå är det lika aktuella nu. Vad är det som sker i Mellanöstern? Hur länge ska man tro att man kan utrota våldet med mer våld? Det är en känsla av vanmakt som speglas i texten ovan, och det är samma känsla av vanmakt som jag känner nu.
Övergrepp på övergrepp begås mot Gazas redan hårt prövade befolkning. Antalet döda stiger i takt med att bomber öses ut över civilbefolkningen. Nu har även en markoffensiv inletts. Sjukhusen fylls med sårade och döende civila. Det handlar om sjukhus som redan saknar tillgång till läkemedel och utrustning på grund av Israels blockad mot Gaza-remsan. Situationen är vidrig, och nu börjar det likna regelrätt krig. En stat mot en gerillarörelse med brett stöd bland folket. Hur vågar man?
Nu är det dags att vi gör något. Det räcker inte med enpartimanifestationer på gator och torg. Detta är mycket större och viktigare än så. Det är omvärldens, inklusive Sveriges, plikt att agera kraftfullt. Vi ska kräva att Israel omedelbart upphör med sina attacker mot Gaza och att gränsövergångarna öppnas så att befolkningen kan få tillgång till både läkemedel och livsmedel. Folkrätten och de mänskliga rättigheterna ska respekteras, och det gäller även Israel. Vi ska använda EU och FN och alla andra organ som finns för att visa på att vi inte accepterar meningslöst dödande och lidande. Båda parter måste ta ansvar för varaktig fred.
I Efesierbrevet 6:15 står det: "sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred". Det är en uppmaning till oss det också. Vi vet att våld föder våld och att fred föder fred. Är fred på jorden verkligen en utopi när vi vet att det förhåller sig så det viset? Tror vi inte att människan kan lära sig nåt nån gång? Om man inte kan tro det så blir ju livet ganska hopplöst, eller hur?
Visst måste man tro. Utan tro kan inget förändras til det bättre. Jag tror att människan vill gott innerst inne. Vi är skapade såna. Därför är det inte hopplöst. I alla fall inte än. Men det krävs nog att vi tar på oss de där skorna som Paulus tipsade efesierna om och knyter fast dem ordentligt så att de inte lossnar. De kan vi sannerligen behöva, inte bara på manifestationer utan också i vår vardag och i vår dagliga gärning. Då kan vi göra någon skillnad.
Fridlys människan! Stoppa våldet!
i tältlägren i södra Libanon
Då står jag mitt i kyrkan
och jag frågar hycklarna
vem dom utvalda ska bränna nästa gång"
Orden kommer från Björn Afzelius och skrevs för ganska länge sedan. Ändå är det lika aktuella nu. Vad är det som sker i Mellanöstern? Hur länge ska man tro att man kan utrota våldet med mer våld? Det är en känsla av vanmakt som speglas i texten ovan, och det är samma känsla av vanmakt som jag känner nu.
Övergrepp på övergrepp begås mot Gazas redan hårt prövade befolkning. Antalet döda stiger i takt med att bomber öses ut över civilbefolkningen. Nu har även en markoffensiv inletts. Sjukhusen fylls med sårade och döende civila. Det handlar om sjukhus som redan saknar tillgång till läkemedel och utrustning på grund av Israels blockad mot Gaza-remsan. Situationen är vidrig, och nu börjar det likna regelrätt krig. En stat mot en gerillarörelse med brett stöd bland folket. Hur vågar man?
Nu är det dags att vi gör något. Det räcker inte med enpartimanifestationer på gator och torg. Detta är mycket större och viktigare än så. Det är omvärldens, inklusive Sveriges, plikt att agera kraftfullt. Vi ska kräva att Israel omedelbart upphör med sina attacker mot Gaza och att gränsövergångarna öppnas så att befolkningen kan få tillgång till både läkemedel och livsmedel. Folkrätten och de mänskliga rättigheterna ska respekteras, och det gäller även Israel. Vi ska använda EU och FN och alla andra organ som finns för att visa på att vi inte accepterar meningslöst dödande och lidande. Båda parter måste ta ansvar för varaktig fred.
I Efesierbrevet 6:15 står det: "sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred". Det är en uppmaning till oss det också. Vi vet att våld föder våld och att fred föder fred. Är fred på jorden verkligen en utopi när vi vet att det förhåller sig så det viset? Tror vi inte att människan kan lära sig nåt nån gång? Om man inte kan tro det så blir ju livet ganska hopplöst, eller hur?
Visst måste man tro. Utan tro kan inget förändras til det bättre. Jag tror att människan vill gott innerst inne. Vi är skapade såna. Därför är det inte hopplöst. I alla fall inte än. Men det krävs nog att vi tar på oss de där skorna som Paulus tipsade efesierna om och knyter fast dem ordentligt så att de inte lossnar. De kan vi sannerligen behöva, inte bara på manifestationer utan också i vår vardag och i vår dagliga gärning. Då kan vi göra någon skillnad.
Fridlys människan! Stoppa våldet!
onsdag, december 31, 2008
Gott Nytt 2009!
Idag är det Nyårsafton. Denna afton inger mig alltid blandade känslor. Det är något ödesmättat med nyår tycker jag. Hur som helset, jag tänker önska alla GOTT NYTT ÅR i alla fall!
Och det gör jag med två dikter av Kalmar kommuns kulturpristagare 2008, Jan Nordström:
DET SPELAR ROLL
jag tror på
hopp som ett inre land
kärlek
närhet
ömhet
säga som det är
ett hjärta fullt av lätt och tungt
jag tror
att vi är människor med varann
där det spelar roll
hur du och jag
lever våra liv
att vi försöker
göra det
så vackert det går
TILLSAMMANSHET
tillsammans är
du och jag och hon och han och dom och vi
starkare än
de
få
som vill ont
(ur diktsamlingen Jag vilar i din hand, utgiven av Jan Nordström, Kalmar 2007)
Du spelar roll. Det du gör spelar roll. Du är viktig. Glöm inte bort det under det nya året. Tillsammans kan vi göra året så vackert det går.
GOTT NYTT ÅR ALLESAMMANS!
tisdag, december 30, 2008
Gott Nytt År Kalmarhögern!
Vi i Vänsterpartiet har bestämt oss för att dela ut nyårsgåvor till våra borgerliga vänner. På förra kommunfullmäktige gnällde nämligen de fyra borgerliga partierna över brist på information. Därför ger vi dem nu ett verktyg så att de kan följa med i världshändelserna på egen hand i fortsättningen. Etermedia verkar ju vara sällsynta i de borgerliga lägren. Presenten finns att hämta på posten redan idag den 30 december. Tillsammans med det glatt prickiga paktetet fanns följande hälsning:
Efter förra kf vi i Vänsterpartiet känner
att vi vill önska våra borgerliga politikervänner
bättre lycka under kommande år
Därför en liten gåva av oss Ni får
Sitt ej ner och bara vänta på information
Påverka istället Er egen situation
Lyssna på eterns nyheter och Vips!
Så har ni fått Er små egna tips!
Gott Nytt 2009 önskar vi i Vänsterpartiet Kalmar
Efter förra kf vi i Vänsterpartiet känner
att vi vill önska våra borgerliga politikervänner
bättre lycka under kommande år
Därför en liten gåva av oss Ni får
Sitt ej ner och bara vänta på information
Påverka istället Er egen situation
Lyssna på eterns nyheter och Vips!
Så har ni fått Er små egna tips!
Gott Nytt 2009 önskar vi i Vänsterpartiet Kalmar
Vad tror ni att det finns i paketen? Det är fritt fram att gissa!
söndag, december 28, 2008
Kyrkliga funderingar
Jag tycker egentligen att det är ganska sorgligt, det där med min församling. Jag tror jag blev aktiv i kyrkan så tidigt som 1977 och med undantag av de år då jag bodde i Östergötland (1986-1990) så har jag varit kyrkan trogen hela tiden, i medgång och motgång. Men nu känner jag mig inte hemma där längre. Vad kan det bero på?
Det finns många goa människor i församlingen som jag tycker väldigt mycket om. Sådana vänner vill jag inte mista. Men utanpåverket, det stämmer inte längre. Plötsligt en dag i våras så fick jag en smäll mitt i solar plexus när jag spelade på en gudstjänst, och sedan dess har miljön känts främmande. Visst är det trist när man inte längre hittar sin Gud i den kyrka där han alltid har funnits förut?
När jag var yngre hade jag klistermärken med texten: "Om du tycker att Gud känns långt borta, vem tror du då har flyttat på sig?" Den texten är en ganska bra påminnelse om hur saker och ting förhåller sig, men jag tycker inte i dagsläget att Gud känns långt borta. Han finns överallt, i mig och i mina medmänniskor, men han har lite svårt att nå fram till mig just när jag befinner mig innanför kyrkans dörrar. Och därför känns det inte lika angeläget att gå just dit. Har kyrkans väggar blivit tjockare med åren? Eller stängs kyrkdörren för hårt?
Sedan tror jag att det kan bli lite vanskligt för en församling att vara utan pastor. Visst, vi har haft såna perioder förut, men då har vi ändå haft ungomspastor eller liknande, och då har det funnits en viss stabilitet ändå. Nu finns ingen alls. Kanske är jag en svikare som inte är med och stöttar upp just i det här läget, men jag känner att jag inget tillför. För jag tycker att det var så himla onödigt att försätta församlingen i den här sitsen. Det hade funnits alternativ, men de förkastades. Varför kunde man inte vara lite mer flexibel, lite mer smidig och lite klokare? Suck.
Fast visst är det sorgligt. Jag tycker det. Jag saknar spelningarna, sången och musiken, men jag kan inte ställa upp på sammanhang som jag inte i hjärtat ställer upp på. Jag bara är sån. När jag sitter där så undrar jag i mitt stilla hjärta hur mina kompisar utanför kyrkan skulle känna sig om de satt bredvid mig, och jag är riktigt rädd att de skulle känna sig både främmande och obekväma. Likväl vet jag att de är älskade av Gud, precis som alla andra är, både innanför och utanför kyrkan.
Kanske finns det någon mening med mina funderingar. Kanske finns det någon mening med att jag är som jag är. Det tror jag, för tror, det gör jag!
Det finns många goa människor i församlingen som jag tycker väldigt mycket om. Sådana vänner vill jag inte mista. Men utanpåverket, det stämmer inte längre. Plötsligt en dag i våras så fick jag en smäll mitt i solar plexus när jag spelade på en gudstjänst, och sedan dess har miljön känts främmande. Visst är det trist när man inte längre hittar sin Gud i den kyrka där han alltid har funnits förut?
När jag var yngre hade jag klistermärken med texten: "Om du tycker att Gud känns långt borta, vem tror du då har flyttat på sig?" Den texten är en ganska bra påminnelse om hur saker och ting förhåller sig, men jag tycker inte i dagsläget att Gud känns långt borta. Han finns överallt, i mig och i mina medmänniskor, men han har lite svårt att nå fram till mig just när jag befinner mig innanför kyrkans dörrar. Och därför känns det inte lika angeläget att gå just dit. Har kyrkans väggar blivit tjockare med åren? Eller stängs kyrkdörren för hårt?
Sedan tror jag att det kan bli lite vanskligt för en församling att vara utan pastor. Visst, vi har haft såna perioder förut, men då har vi ändå haft ungomspastor eller liknande, och då har det funnits en viss stabilitet ändå. Nu finns ingen alls. Kanske är jag en svikare som inte är med och stöttar upp just i det här läget, men jag känner att jag inget tillför. För jag tycker att det var så himla onödigt att försätta församlingen i den här sitsen. Det hade funnits alternativ, men de förkastades. Varför kunde man inte vara lite mer flexibel, lite mer smidig och lite klokare? Suck.
Fast visst är det sorgligt. Jag tycker det. Jag saknar spelningarna, sången och musiken, men jag kan inte ställa upp på sammanhang som jag inte i hjärtat ställer upp på. Jag bara är sån. När jag sitter där så undrar jag i mitt stilla hjärta hur mina kompisar utanför kyrkan skulle känna sig om de satt bredvid mig, och jag är riktigt rädd att de skulle känna sig både främmande och obekväma. Likväl vet jag att de är älskade av Gud, precis som alla andra är, både innanför och utanför kyrkan.
Kanske finns det någon mening med mina funderingar. Kanske finns det någon mening med att jag är som jag är. Det tror jag, för tror, det gör jag!
onsdag, december 24, 2008
Nu är det jul igen!
Mycket julstök är det... Jag vill önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År med denna bild från tomtestugan. Tyvärr syns inte Rudolfs blinkande näsa riktigt på en stillbild, men använd er fantasi.
Ha en riktigt vilsam helg!
måndag, december 15, 2008
Korta reflektioner från Kalmar kommunfullmäktige
1. De fyra borgerliga partiernas budgetförslag kan sammanfattas på följande sätt:
"RöntgenHögern"
- genomlysning först, kniven sen
2. Och jag tror kanske att de fyra kan förvänta sig en liten julklapp av den snälle röde Tomten
;-)
3. Jag hade rätt i mina föraningar. Helt rätt.
4. Efter ett sammanträde som varade från 17 till 23 och där till och med högtalaranläggningen vägrade arbeta övertid så är man rätt trött. Sov gott ni också!
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz....
"RöntgenHögern"
- genomlysning först, kniven sen
2. Och jag tror kanske att de fyra kan förvänta sig en liten julklapp av den snälle röde Tomten
;-)
3. Jag hade rätt i mina föraningar. Helt rätt.
4. Efter ett sammanträde som varade från 17 till 23 och där till och med högtalaranläggningen vägrade arbeta övertid så är man rätt trött. Sov gott ni också!
zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz....
Gnällkväll på gång
Idag kl 17 är det fullmäktige med budgetrevidering. Det blir nog en lång kväll. Tillåt mig att anta att den blir precis lika förutsägbar som vanligt. Borgerligheten kommer inte att ta ansvar för den kommunala ekonomin. Som vanligt alltså. Gossarna i sd kommer att skylla allt på en grupp. Som vanligt det också.
Och där står vi i den rödgröna majoriteten med ansvaret och med förtroendet att styra den kommunala skutan åt rätt håll och utan att den sjunker. Med starka vindar från regeringshåll som påverkar kursen i riktning mot skarpa klippor och skär så måste man ta till genomgripande åtgärder för att hålla skutan med fören i rätt riktning. Och det går, även om vi är tvungna att genomföra både en skattehöjning och ytterligare besparingar i verksamheten. Det är inga roliga beslut, men de måste tas.
Vad är då alternativet? Sanningen att säga så finns det inget. Borgerligheten hävdar stopp både för besparingar och för ökad utdebitering. Deras budgetförslag ligger alltså på minus. De vill "tillsätta en konsult" som någon gång i framtiden ska lägga förslag på besparingar. Det påminner mig om gångna tiders "tillsättning av utredning", dvs att skaffa sig tid till att inte göra nånting alls. Det är ansvarslöst. För under tiden hamnar människor i arbetslöshet (många av dem hamnar dessutom utanför A-kassan eftersom regeringen har höjt avgifterna) och utförsäkras från sjukförsäkringen (och blir hänvisade till socialens försörjningsstöd).
En högerregering som fryser statsbidragen och urholkar välfärden i kombination med en finanskris som håller på att leda till en mycket djupare lågkonjunktur än vi har kunnat föreställa oss ger inget guldläge precis, men någon måste ju ta ansvaret. Vi är beredda. Och vi är beredda att ta fighten med dem som ställer sig vid sidan av och bara gnäller. Gnäll är sällan ett framgångsrecept, varken i de politiska sammanhangen eller i andra.
Och där står vi i den rödgröna majoriteten med ansvaret och med förtroendet att styra den kommunala skutan åt rätt håll och utan att den sjunker. Med starka vindar från regeringshåll som påverkar kursen i riktning mot skarpa klippor och skär så måste man ta till genomgripande åtgärder för att hålla skutan med fören i rätt riktning. Och det går, även om vi är tvungna att genomföra både en skattehöjning och ytterligare besparingar i verksamheten. Det är inga roliga beslut, men de måste tas.
Vad är då alternativet? Sanningen att säga så finns det inget. Borgerligheten hävdar stopp både för besparingar och för ökad utdebitering. Deras budgetförslag ligger alltså på minus. De vill "tillsätta en konsult" som någon gång i framtiden ska lägga förslag på besparingar. Det påminner mig om gångna tiders "tillsättning av utredning", dvs att skaffa sig tid till att inte göra nånting alls. Det är ansvarslöst. För under tiden hamnar människor i arbetslöshet (många av dem hamnar dessutom utanför A-kassan eftersom regeringen har höjt avgifterna) och utförsäkras från sjukförsäkringen (och blir hänvisade till socialens försörjningsstöd).
En högerregering som fryser statsbidragen och urholkar välfärden i kombination med en finanskris som håller på att leda till en mycket djupare lågkonjunktur än vi har kunnat föreställa oss ger inget guldläge precis, men någon måste ju ta ansvaret. Vi är beredda. Och vi är beredda att ta fighten med dem som ställer sig vid sidan av och bara gnäller. Gnäll är sällan ett framgångsrecept, varken i de politiska sammanhangen eller i andra.
Julstök
Julen är på gång! Som ett sant julfreak älskar jag alla förberedelser, men de tar tid. Massor av tid. I helgen var det bakdags. Goe liberalen fixade till sina underbart goda saffransbullar med russin och nya mumsiga kolasnittar. Jag bakade lussekatter redan första söndagen i advent och nöjde mig med syltkakor igår. För övrigt gick helgen åt till tvätt, julklappsinköp och lite städning. Stora julrengöringen närmar sig med stormsteg så man tar bara bort de största dammhögarna nu. Om det ska bli kul att anfalla lägenheten på bredfront? Nä. Men det behövs. Och, det är som Magnus och Brasse sa om bastubad, det är skönt efteråt. Och då är det dags för stora, och då menar jag STOOOOORA; tomteinvasionen :-)
Musiken hör också julen till. I tisdags hade vi i Vox Communis julkonsert på Kalmar Teater tillsammans med ungdomarna i Stage for You från Torsås. Det blev en riktigt lyckad kväll. Kören har verkligen vuxit! I morgon väntar sista julframträdandet. Då ger vi järnet med julsångerna för det här året. Tror jag.
Även Lucia har passerat. Som vanligt fick jag i uppdrag att öva in ett luciatåg på Ingelstorpsgymnasiet och vi firade en dag för tidigt, nämligen i fredags morse. Det gick också bra. Det var nästan lika många killar som tjejer den här gången, och det är väldigt ovanligt. Alla sjöng av hjärtans lust. Härligt!
På fredagskvällen var det glöggafton med bostadsrättsföreningen. Goe liberalen, goa dottern och jag bidrog med lite trestämmig sång där också innan det var dags att bänka sig framför På spåret och slappna av efter veckan. Gissa om man sov gott sen?
Fast musiken är en form av livselixir för mig. Den ger kraft och energi när annat känns lite motigt. Man får väl citera ABBA till slut:
Thank you for the music, the songs I'm singing.
Thanks for all the joy they're bringing.
Who can live without it? I ask in all honesty.
What would life be? Without a song or a dance, what are we?
So I say, Thank you for the music,
for giving it to me!
Musiken hör också julen till. I tisdags hade vi i Vox Communis julkonsert på Kalmar Teater tillsammans med ungdomarna i Stage for You från Torsås. Det blev en riktigt lyckad kväll. Kören har verkligen vuxit! I morgon väntar sista julframträdandet. Då ger vi järnet med julsångerna för det här året. Tror jag.
Även Lucia har passerat. Som vanligt fick jag i uppdrag att öva in ett luciatåg på Ingelstorpsgymnasiet och vi firade en dag för tidigt, nämligen i fredags morse. Det gick också bra. Det var nästan lika många killar som tjejer den här gången, och det är väldigt ovanligt. Alla sjöng av hjärtans lust. Härligt!
På fredagskvällen var det glöggafton med bostadsrättsföreningen. Goe liberalen, goa dottern och jag bidrog med lite trestämmig sång där också innan det var dags att bänka sig framför På spåret och slappna av efter veckan. Gissa om man sov gott sen?
Fast musiken är en form av livselixir för mig. Den ger kraft och energi när annat känns lite motigt. Man får väl citera ABBA till slut:
Thank you for the music, the songs I'm singing.
Thanks for all the joy they're bringing.
Who can live without it? I ask in all honesty.
What would life be? Without a song or a dance, what are we?
So I say, Thank you for the music,
for giving it to me!
torsdag, december 04, 2008
Bottennapp av trenne herrar
Tre Kalmarmoderater raljerade över majoritetsstyret i Kalmar i en av stadens eminenta lokalorgan i början på veckan. http://www.barometern.se/nyheter/debatt/nio-punkter-for-ett-battre-kalmar(1006302).gm Jag är inte förvånad. De värderar inte rättvisa, solidaritet och jämlikhet lika högt som vi. De prioriterar heller inte vanliga löntagares rätt att kunna leva på sin lön eller den offentliga sektorns utveckling. Begreppet En god personalpolitik kan de knappast stava till. Deras ideologi är mycket långt ifrån vår.
Men, jag trodde nog ändå att även moderaterna höll demokratin och dess spelregler högt. Men jag trodde fel. När man kallar politiska motståndarpartier, som val efter val får folkligt stöd och som respekterar och arbetar efter demokratins spelregler, för onödiga så spelar man själv inte längre på den demokratiska spelplanen. Men, det är klart, gnälla går ju alltid, speciellt när man befinner sig vid sidan av och dessutom, som i fallet med moderaterna, varken effektivt kan samarbeta inom partiet eller med de andra borgerliga partierna. Eller är det så att dessa tre herrar har bildat en egen klubb inom partiet? Är det ännu en fraktion som lever ett eget liv? Kanske är det en förklaring som kan rädda anseendet hos moderpartiet, för den där artikeln måste ju vara ett bekymmer. Det borde den vara i alla fall.
Jag tycker att högern driver en politik som är uppåt väggarna fel. Jag skulle däremot aldrig kalla ett sådant parti onödigt. I en demokrati har alla demokratiska partier rätt att finnas och verka oavsett hur stort eller litet folkligt stöd de har. När dessa tre Kalmarmoderater uttrycker sig som de gör har de passerat gränsen för anständighet och står med fötterna i smutsig sörja. Där borde de inte behöva stå.
Men, jag trodde nog ändå att även moderaterna höll demokratin och dess spelregler högt. Men jag trodde fel. När man kallar politiska motståndarpartier, som val efter val får folkligt stöd och som respekterar och arbetar efter demokratins spelregler, för onödiga så spelar man själv inte längre på den demokratiska spelplanen. Men, det är klart, gnälla går ju alltid, speciellt när man befinner sig vid sidan av och dessutom, som i fallet med moderaterna, varken effektivt kan samarbeta inom partiet eller med de andra borgerliga partierna. Eller är det så att dessa tre herrar har bildat en egen klubb inom partiet? Är det ännu en fraktion som lever ett eget liv? Kanske är det en förklaring som kan rädda anseendet hos moderpartiet, för den där artikeln måste ju vara ett bekymmer. Det borde den vara i alla fall.
Jag tycker att högern driver en politik som är uppåt väggarna fel. Jag skulle däremot aldrig kalla ett sådant parti onödigt. I en demokrati har alla demokratiska partier rätt att finnas och verka oavsett hur stort eller litet folkligt stöd de har. När dessa tre Kalmarmoderater uttrycker sig som de gör har de passerat gränsen för anständighet och står med fötterna i smutsig sörja. Där borde de inte behöva stå.
onsdag, december 03, 2008
Nu har det hänt!
"Lyssna! Gläd dig! Nu har det hänt!"
Så börjar en av de sånger Vox Communis ska sjunga på julkonserten på Kalmar Teater den 9 december. Den handlar om ursprunget till vår kristna jul, nämligen Den stora nyheten. Alla som vill komma och lyssna är välkomna! Vi sjunger en blandad repertoar och mixar friskt bland stilar och textinnehåll och pendlar mellan seriöst och riktigt larv. Välkomna!
Fast nu var det inte riktigt "Den stora nyheten" jag tänkte på i första hand. Dagens stora nyhet i hemmet är en plasma-platt-TV. Goe liberalen har fått en ny kompis och förlorat sitt stora tjatobjekt. En omställningskris lär vara under uppseglande.
Fast jag ger mig. Den här bilden ÄR bra. Och så kan jag läsa texten utan att sitta max 75 cm från tv-rutan. Det är också en stor fördel för mig eftersom jag är så beroende av textade program. Men den ÄR stor. Och energisnål. Det sistnämnda är i alla fall skönt att veta.
Så börjar en av de sånger Vox Communis ska sjunga på julkonserten på Kalmar Teater den 9 december. Den handlar om ursprunget till vår kristna jul, nämligen Den stora nyheten. Alla som vill komma och lyssna är välkomna! Vi sjunger en blandad repertoar och mixar friskt bland stilar och textinnehåll och pendlar mellan seriöst och riktigt larv. Välkomna!
Fast nu var det inte riktigt "Den stora nyheten" jag tänkte på i första hand. Dagens stora nyhet i hemmet är en plasma-platt-TV. Goe liberalen har fått en ny kompis och förlorat sitt stora tjatobjekt. En omställningskris lär vara under uppseglande.
Fast jag ger mig. Den här bilden ÄR bra. Och så kan jag läsa texten utan att sitta max 75 cm från tv-rutan. Det är också en stor fördel för mig eftersom jag är så beroende av textade program. Men den ÄR stor. Och energisnål. Det sistnämnda är i alla fall skönt att veta.
Kris i namnfrågan
Det anordnas adventskaffe på residenset en kommande söndag, och jag har blivit inbjuden. Tror jag. Adressen var ju rätt, men kuvertet var ställt till Birgitta Axelsson Rydström.
Goe liberalen har fått en personlighetskris och tror att han har glömt vad han heter. Så är det i de ljusa stunderna. I de mörkare stunderna är den stora frågan vem jag egentligen har gift mig med.
Ja, man kan ju undra. Det är tur att JAG vet vad jag heter. Tydligen gör inte Länsstyrelsen det.
Goe liberalen har fått en personlighetskris och tror att han har glömt vad han heter. Så är det i de ljusa stunderna. I de mörkare stunderna är den stora frågan vem jag egentligen har gift mig med.
Ja, man kan ju undra. Det är tur att JAG vet vad jag heter. Tydligen gör inte Länsstyrelsen det.
måndag, december 01, 2008
Platt-TV?
Goe liberalen har i tre års tid tjatat om en platt-TV. Jag har aldrig fattat finessen med en sån, men Sveriges Radio Kalmar har förstått problemets art och vikt. Se länken http://www.sr.se/kalmar/nyheter/artikel.asp?artikel=2478241
Tydligen är det så att det inte heller i det här fallet hänger på storleken längre. Nu är det andra finesser som gäller. Vi får väl se vad Tomten kommer med i år ;-)
Förresten tycker jag de flesta TV-program är rätt platta så det jämnar ut sig om jag ser dem i en tjock-TV. Men kanske har goe liberalen varit ett snällare barn än jag i år så att han får som han vill?
Fast egentligen är det här ett äkta i-landsproblem. Och jag trivs bra med min gamla Tandberg-tjock-TV inköpt 1997 för 2990 ynka kronor. Den har inte krånglat en enda gång. Peppar, peppar, ta i trä! Annat var det med den svindyra vita exklusiva Salora-TVn jag hade innan. Den blev sjuk vid varje advent i ett par års tid men tillfrisknade efter jul ända tills den lade av med det också under 1997. Den var iväg på reparation flera gånger.
Alltså, varken storlek, utseende eller pris bestämmer funktionalitet, popularitet och kvalitet hos en TV. Hoppas att Tomten också har hajat det.
Tydligen är det så att det inte heller i det här fallet hänger på storleken längre. Nu är det andra finesser som gäller. Vi får väl se vad Tomten kommer med i år ;-)
Förresten tycker jag de flesta TV-program är rätt platta så det jämnar ut sig om jag ser dem i en tjock-TV. Men kanske har goe liberalen varit ett snällare barn än jag i år så att han får som han vill?
Fast egentligen är det här ett äkta i-landsproblem. Och jag trivs bra med min gamla Tandberg-tjock-TV inköpt 1997 för 2990 ynka kronor. Den har inte krånglat en enda gång. Peppar, peppar, ta i trä! Annat var det med den svindyra vita exklusiva Salora-TVn jag hade innan. Den blev sjuk vid varje advent i ett par års tid men tillfrisknade efter jul ända tills den lade av med det också under 1997. Den var iväg på reparation flera gånger.
Alltså, varken storlek, utseende eller pris bestämmer funktionalitet, popularitet och kvalitet hos en TV. Hoppas att Tomten också har hajat det.
tisdag, november 25, 2008
Nätverk mot rasism
Den som har ett dugligt minne
tänker i sitt stilla sinne
på vad rysligt som kunde hänt
om inte vinden i höst hade vänt
När grunden inte är densamma
kan man inga vinster kamma
på att byta bort det kända
och kompisarna ryggen vända
Dagens möte och debatt
fick nog alla att inse att
den som inte viljan har
inte heller har 5000 kronor kvar
Ens till ett jobb som måste bli gjort
inte sen utan nu, väldigt fort
Demokratin behöver allt vårt stöd
liksom andlig spis och bröd
Att bygga nätverk och växla upp
kunskap är ingen konstig kupp
utan vanligt friskt och sunt bondförnuft
som man har om man har hjärna istället för luft!
tänker i sitt stilla sinne
på vad rysligt som kunde hänt
om inte vinden i höst hade vänt
När grunden inte är densamma
kan man inga vinster kamma
på att byta bort det kända
och kompisarna ryggen vända
Dagens möte och debatt
fick nog alla att inse att
den som inte viljan har
inte heller har 5000 kronor kvar
Ens till ett jobb som måste bli gjort
inte sen utan nu, väldigt fort
Demokratin behöver allt vårt stöd
liksom andlig spis och bröd
Att bygga nätverk och växla upp
kunskap är ingen konstig kupp
utan vanligt friskt och sunt bondförnuft
som man har om man har hjärna istället för luft!
fredag, november 14, 2008
Grattis goe liberalen!
Idag står goe liberalen i centrum. Han har blivit vald till folkpartiets landstingsråd och ska efterträda Lars Hamrin den 1 februari nästa år. Grattis! Det kommer att gå alldeles utmärkt, det är jag övertygad om. Jag håller mig, liksom tidigare, så långt från landstingspolitiken som jag kan. Striderna mellan vänstern och folkpartiet får klara sig utan mig även i fortsättningen. Vi har olika arenor, goe liberalen och jag, och så skall det förbli. Han får springa på sin rastgård och jag på min. I koppel förstås. ;-)
Fast jag och många med mig undrade säkert vilken stylist/frisör som Sveriges Radio Kalmar ordnade åt honom i morse då han skulle medverka i morgonprogrammet Müsli. Radion lade nämligen ut en bild som var allt annat än smickrande på sin hemsida. Jag kan lova att frisyren inte såg likadan ut i morse när han åkte hemifrån. Den där påminde ju om Den siste mohikanen. Ville radion signalera att det blir vilda västern-stuk på landstinget i fortsättningen? Fast det brukar väl ändå vara de röda som förknippas med indianer?
Senare valde radion att byta bild. Vi tackar. Den som ligger ute där nu är betydligt mer verklighetstrogen. Tack :-)
Fast jag och många med mig undrade säkert vilken stylist/frisör som Sveriges Radio Kalmar ordnade åt honom i morse då han skulle medverka i morgonprogrammet Müsli. Radion lade nämligen ut en bild som var allt annat än smickrande på sin hemsida. Jag kan lova att frisyren inte såg likadan ut i morse när han åkte hemifrån. Den där påminde ju om Den siste mohikanen. Ville radion signalera att det blir vilda västern-stuk på landstinget i fortsättningen? Fast det brukar väl ändå vara de röda som förknippas med indianer?
Senare valde radion att byta bild. Vi tackar. Den som ligger ute där nu är betydligt mer verklighetstrogen. Tack :-)
Kasper Salin-priset till Kalmar konstmuseum!
Kalmar konstmuseum har idag fått Kasper Salin-priset 2008. Jag säger Stort och varmt Grattis!
Kasper Salin-priset är Sveriges främsta arkitekturpris och delas ut idag i samband med Arkitekturdagen. Visst är det roligt?
Och jag som var den enda av tolv jurymedlemmar som förordade ett annat bidrag som vinnare när vi hade arkitekttävlingen inför byggnationen 2005... Å andra sidan, smaken är som bekant delad. Och det är den fortfarande. Förresten är det ändå insidan och den verksamhet som sker där som är huvudsaken.
Men: GRATTIS! :-)
Kasper Salin-priset är Sveriges främsta arkitekturpris och delas ut idag i samband med Arkitekturdagen. Visst är det roligt?
Och jag som var den enda av tolv jurymedlemmar som förordade ett annat bidrag som vinnare när vi hade arkitekttävlingen inför byggnationen 2005... Å andra sidan, smaken är som bekant delad. Och det är den fortfarande. Förresten är det ändå insidan och den verksamhet som sker där som är huvudsaken.
Men: GRATTIS! :-)
onsdag, november 12, 2008
Vakna upp!
Fröna växer sakta under ytan
de trivs där det är fuktigt mörkt och kallt
Först när bladen börjar synas kan man se
att det är ogräs överallt
Men om man tittar bort
inget hör, inget ser
Hur vet man då?
Och hör man inget
finns väl ingenting?
Och det man inte ser
finns
säkert
inte
till
Dom flesta går med strömmen om det går
Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro
Men om fascismen kommer smygande tillbaks
så är det du och jag som måste stå emot
Vakna upp, fatta mod, börja se dig omkring!
Bli inte en av dom som bara står där sen
och säger:
Jag visste ingenting
"Valet" är en svensk översättning av "Song of Choice", en låt som Peggy Seeger (syster till den Pete Seeger som undrade "vart alla blommor hade tagit vägen" ni vet) sjöng vid den alternativa svenska melodifestivalen 1975. Hon skrev den med anledning av den växande fascismen i Latinamerika. Mikael Wiehe översatte den till svenska 1986.
Det är 22 år sedan. Det är så himla trist att den fortfarande är högaktuell. Men uppmaningen gäller. Vakna upp i tid!
de trivs där det är fuktigt mörkt och kallt
Först när bladen börjar synas kan man se
att det är ogräs överallt
Men om man tittar bort
inget hör, inget ser
Hur vet man då?
Och hör man inget
finns väl ingenting?
Och det man inte ser
finns
säkert
inte
till
Dom flesta går med strömmen om det går
Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro
Men om fascismen kommer smygande tillbaks
så är det du och jag som måste stå emot
Vakna upp, fatta mod, börja se dig omkring!
Bli inte en av dom som bara står där sen
och säger:
Jag visste ingenting
"Valet" är en svensk översättning av "Song of Choice", en låt som Peggy Seeger (syster till den Pete Seeger som undrade "vart alla blommor hade tagit vägen" ni vet) sjöng vid den alternativa svenska melodifestivalen 1975. Hon skrev den med anledning av den växande fascismen i Latinamerika. Mikael Wiehe översatte den till svenska 1986.
Det är 22 år sedan. Det är så himla trist att den fortfarande är högaktuell. Men uppmaningen gäller. Vakna upp i tid!
Vardag igen
Vanlig vardag igen. Guldyran börjar lägga sig. Stan är sig lite mer lik. De gula stjärnorna som prydde KFF-scenen för några dagar sedan kommer snart att dyka upp som advents- och julprydnader här och där. Men visst är det roligt med ett par dagars feststämning! Fast "FF till tusen" hann jag faktiskt tröttna på under de här dagarna. Jag köpte skivan redan på 70-talet när KFF gick upp i allsvenskan och lärde mig, min vana trogen, texten utantill med en gång. I själva verket handlade det nog mest om att reta morfar som var KAIK-are in i själen och aldrig tog på sig ett rött plagg ens. Skit samma, låten kan jag framlänges och baklänges precis som Forbes kriminellt dåliga schlagerdänga "Beatles" från 1977. Snacka om flugpappershjärna.
Nej, då stod Lyran för ett friskt och generöst inslag i måndags kväll på Stortorget. De spelade IFK Norrköpings kamplåt. Det var en hedersam gest till ett lag som just hade åkt ur allsvenskan efter en enda säsong men som ändå vann sista matchen. Eller var musikvalet en tillfällighet? Snyggt gjort var det i alla fall. Och speciellt roligt var det eftersom goe liberalen är från Åtvidaberg och som åtvidabergare så unnar han inte IFK Norrköping nånting. Det är liksom kört. Så tack Lyran! Hoppas ni blåste era toner ända upp till Snoka!
Nej, då stod Lyran för ett friskt och generöst inslag i måndags kväll på Stortorget. De spelade IFK Norrköpings kamplåt. Det var en hedersam gest till ett lag som just hade åkt ur allsvenskan efter en enda säsong men som ändå vann sista matchen. Eller var musikvalet en tillfällighet? Snyggt gjort var det i alla fall. Och speciellt roligt var det eftersom goe liberalen är från Åtvidaberg och som åtvidabergare så unnar han inte IFK Norrköping nånting. Det är liksom kört. Så tack Lyran! Hoppas ni blåste era toner ända upp till Snoka!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)