Ni som känner mig vet att jag drömmer. Jag drömmer mycket, ofta och jag minns dröminnehållet. Det är både kul och mindre kul, men ibland är det faktiskt lärorikt också.
Häromnatten drömde jag om det där med att förvalta sin tid. Jag blev på ett mycket tydligt sätt påmind om vad livet ska vara. Det ska INTE vara fyllt av ansträngningar att uppfylla någon annans önskan om det goda livet. Det ska vara fyllt av det som är viktigt för den som lever livet, inte för någon annan. Naturligtvis måste man klara livhanken, få ihop till bostad och mat, men det är ju basala behov som alla har (och som långt ifrån alla kan fylla, det är jag mycket medveten om) och som man på något sätt försöker klara av. Men därutöver? Är det så att man, när man en gång ska dö, ser tillbaka på livet och tänker: Jag fixade fast jobb hela livet, åkte utomlands på semester åtminstone en gång vartannat år, köpte märkeskläder för att se fin ut men jag hade inte tid att göra det jag tycker är viktigt, roligt, utvecklande och inspirerande? Hemska tanke...
Och så vaknade jag och undrade vilka värderingar jag har fört vidare till mitt barn och till andra som betyder något för mig. Har jag sagt "Gör det du värderar" eller har jag sagt "Gör något som ger ett tryggt liv"? Jag hoppas på det första. Livet ska man nämligen vara rädd om. Det går inte i repris. Lev inte så räddhågset att du aldrig får leva. Ingen tackar dig för det, allra minst du själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar