Jag blev nyss uppringd av Smålandsnytt
med anledning av gårdagens TV-program. Jag försökte vara tydlig.
Belinda Olsson förenklade bilden, men vi har två avsnitt kvar och
vi måste vänta tills alla tre avsnitt har visats tills vi bedömer
hela arbetet. Gårdagens timme var dock ytlig och balanserade på en
mycket slak lina. Förlöjligande av en mycket värdefull politisk
(ej partipolitisk) rättviserörelse låg mycket nära. Den här
mycket personliga betraktelsen är, om den ses som allmän sanning,
inget som gynnar en nödvändig utveckling av vårt gemensamma
samhälle. Kvinnor och män HAR olika livsvillkor, och det är
absolut inte befogat att fortsätta ha det så. Rättvisa villkor,
och därmed rätt att undgå våld och förtryck, är inga
orealistiska mål. Däremot är det mål som tydligen fortfarande ses
som kontroversiella och utmanande. Det är ju så himla viktigt att
vi ger pojkar/män möjlighet att utveckla den MANLIGA särarten. På
vilket sätt skulle den stå i motsats till feminismens anspråk
EGENTLIGEN? Varför är det så himla svårt att svara på den frågan? Ja, just tystnaden svarar ganska tydligt....
Det finns MASSOR av arbete som utförs
som betyder MASSOR för många i form av kamp MOT orättvisa villkor
och FÖR rättvisa på viktiga områden. Att framställa feminister
som kvinnor utan behå och med hår i armhålorna men utan kontakt
med verkligheten är INTE rättvist. Det är ett hån. Seriöst
arbete bedrivs på många håll, och det finns också en hel del av
”läpparnas bekännelse”. Program som gårdagens varken
underlättar det seriösa arbetet eller uppmuntrar läppfolket att
göra praktisk handling av de vackra ord de använder.
Men som sagt, låt oss se vad de
kommande två avsnitten har att bjuda på. Kanske blir slutsatsen en
annan, kanske inte. DOCK, alla ansatser som gör att feminismen och
ojämställdheten kan komma upp på dagordningen är nyttiga sedda ur
DET perspektivet. Det blir en utmaning att vända det hela rätt, men
å andra sidan, är det inte just utmaningar som vi feminister är
vana vid att hantera?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar