Kontrasternas dag

Gårdagen var en osannolik dag. Ett SM-guld i fotboll, det första för Kalmars del någonsin, och för första gången fick jag vara med om att bli fysiskt attackerad av politiska skäl. Det var sannerligen en kontrasternas dag.

Vi kommer att ta upp en diskussion med polisen. Vi har många, många frågor om hur det kunde komma sig att polisen agerade som den gjorde. Attitydfrågan är en. Prioriteringsfrågan är en annan. Jag tror att fler med mig upplevede absurditeten av att se EN samvetsgrann polisman ta upp en regelrätt anmälan på plats av några av de attackerade ungdomarna medan TRE ANDRA poliser vände ryggen till och lät sig fotograferas av en lindrigt nykter fotbollssupporter. Polisen i mitten hade en rödvit halsduk om halsen och alla tre skrattade. Jag undrar om supportern fick med ungdomarna som bakgrund till bilderna. Jag undrar om han när han ser bilderna möjligen funderar över vad som egentligen hände.

Och jag undrar om samhället i övrigt egentligen tycker att det är OK att polisen prioriterar att bli fotograferad istället för att utföra det jobb de faktiskt har? Och är det egentligen inte meningen att man ska få svar i telefonen när man larmar 112?

Ja, frågorna är många. Nu vill jag medverka till att vi får ett bättre läge nästa gång. Jag tänker inte kasta mer skit på polisen utan istället försöka få till ett bättre samarbete. Ingen blev fysiskt skadad. En banderoll och ett stort antal facklor blev förstörda. De rådde inte på vår ljudanläggning, ha ha. Det kunde ha varit värre.

Det värsta är att de där människorna får ta rättvisan i egna händer. De gör det pga rädsla, osäkerhet, känslor av hopplöshet och en hel del skam. De behöver kvalificerad hjälp. Nån gång hoppas jag att de får det. Fram till dess måste polisen hjälpa oss att garantera säkerheten för dem av oss som vågar säga emot. Det är inte för mycket begärt i en demokrati som vill bevara sin öppenhet.

Grus i glädjebägaren

Idag har det kommit en aning, eller ett helt lass, grus i glädjebägaren över det allsvenska guldet. Men det där värdelösa gruset ska inte få vinna den här kampen. Det handlar alltså inte om fotboll utan om dumskallar. Det är en himla skillnad.

Kalmar svenska mästare

Ett stort Grattis till Kalmar FF för en mycket väl genomförd säsong. Tack för ett föredömligt lagarbete på plan som inspirerar många andra. Tack för att ni gör Kalmar väl känt, inte bara i idrotts-Sverige. Tack för att ni gör Kalmar ännu rödare ;-)

Tvära kast mellan äktenskap och betyg

Nu börjar det äntligen röra på sig när det gäller en ändrad äktenskapslagstiftning, men regeringen löpte inte linan ut. Det var väntat. Med två regeringssidor som har grävt ner sig i varsin skyttegrav inför hela allmänhetens åsyn så var ju inget annat att vänta. De fegade ur och vågade inte ta striden mot varandra. Istället för en genomarbetad regeringsproposition så läggs en motion från riksdagsledamöterna i m, fp och c. På det viset tycker väl alla att de har behållit ansiktet. Det tycker inte jag. Jag tycker att de har avslöjat sig. Makten framför allt, som sagt. Det gäller även inom alliansen alltså.

Och som en slump, som något fullständigt oplanerat, så lägger nu regeringen fram sitt förslag på nytt betygssystem! Snacka om att vilja dölja misslyckandet! Nu ska det bli debatt om de sex nya betygsnivåerna på längden och på tvären, och då glömmer världen äktenskapsbalken. Simsalabim! Tror man alltså.

S och mp lär ha sagt ja till betygen på förhand, men initierade källor säger att det nog morras lite i leden där just nu. Ja ja, man får väl vara aktsam på vad man går med på. Vi har i alla fall vår uppfattning klar.

Vi vill avskaffa betygen, och det gäller även det nuvarande systemet. Betygen styr mot ytliga kunskaper som är lätta att mäta och som inte sätts in i något sammanhang. De urholkar kunskapsinhämtningen och nedvärderar den lärande. De uppmuntrar till konkurrens i stället för kreativitet. Samarbete, social kompetens och kritiskt tänkande blir negativt istälet för positivt. På det sättet ger man inte eleverna bästa möjliga förutsättningar för att klara livet efter skolan. I utvecklingssamtalen däremot kan elever och föräldrar få en betydligt mer nyanserad och fullständig bild än vad betyg kan ge, och det går att utveckla de här samtalen betydligt mer än vi hittills har gjort. Betygen behövs heller inte längre som urvalskriterier till gymnasieskolan. Vi är ju ganska politiskt överens om att elever ska få välja gymnasieutbildning efter intresse, och vi borde väl också inse att man lär sig bäst när man får studera det man tycker är intressant och som leder till det mål som man själv vill till.

Nej, vi tror inte på betyg. Detta nya betygsförslag är bara ytterligare ett tecken på att alliansens skolpolitik, med major Björklund i spetsen, bygger på en förenklad bild av skola och lärande och är insvept i en retorik som främst passar för äldre. Vi tycker tvärtom att skolan är en angelägenhet för dem som berörs av den, precis som vi tycker angående äktenskapsbalken.

Och vi kan diskutera båda på en gång. Det återstår att se om alliansen kan det också eller om de saknar simultanfömåga i trängda lägen.

Grattis!

Idag har jag gratulerat en lång rad Kalmar FF-folk till Kalmars första fotbollsguld, för visst blir det ett guld i år.
Grattis!

Bella notte

Enligt Spårhunden i dagens Östran

http://www.ostran.se/opinion/spelvinst_ka_m_plust_och_george_brown

lär Lufsen bli nästa landstingsråd i Kalmar. Jag tänker inte uttala mig om den frågan, men det skulle onekligen vara ganska kul om Spårhunden och hans kompis kunde servera Lady och Lufsen lite spaghetti en sen kväll som grattis. Jag menar, det måste väl ändå vara så att man är beredd på och vågar att löpa linan ut när man börjar med såna metaforer? Speciellt skulle det bli roligt att höra Bella Notte på ren och omaskerad sydsvensk dialekt. Jag hoppas de säger till när det är dags så att man kan gå dit och lyssna.

Voff.

Röd dag!

Det är inte alla dagar man gläds åt en opinionsundersökning, men idag gör jag det! Det var många glädjeämnen i den mätningen. Vi har vårt största stöd sedan februari 2005. Vi har dessutom gått om goe liberalens gäng med en tiondel (ja ja, jag kan det där med statistiska felmarginaler, men ändå...!). Fler glädjeämnen nämner jag inte. Jag bara myser så där i högsta allmänhet.

Det sägs att Allhelgonahelgen är den svartaste helg vi har. Jag håller inte med, i varje fall inte idag. För oss är det en absolut varm röd dag! Upp till kamp, kamrater!

Hög tid att vakna

Igår var det kommunfullmäktigemöte i Kalmar. Det utvecklade sig till ett ovanligt oinspirerande möte, tråkigt nog. En och annan sak kan man i varje fall reflektera över:

Centerparti-Anders försöker göra vårdcentralerna, egentligen heter det hälsocentraler numera, ack ja, till en primärkommunal fråga. Det är dömt att misslyckas, liksom strävan att göra frågan till en centerpartiangelägenhet. Men de försöker, som sagt. Han undrade om de saknade fasta läkarna är ett problem. Det är klart att de är ett problem! Men vad som orsakat problemen med att läkare har slutat, det framgår inte. Och det kan han ju fortsätta att undra. Egentligen är det hela mitt fel. Det erkänner jag. ;-)

Lärarna i Kalmar kommun är enligt moderaterna den enda yrkesgrupp som inte får använda SMS. Stackars lärarna! Fast jag fattar egentligen inte varför Isaksson måste interpellera och sedan hota med att motionera i den här frågan. Var står det att lärare inte får skicka SMS? Jag utgår från att lärare, liksom vi andra, själva kan bedöma vilken kommunikationskanal som är mest lämplig att använda i olika situationer. Tydligen tror inte moderaterna det. "Omyndigförklarande av yrkesgrupp" är bara förnamnet på det här agerandet.

Moderaterna fortsatte med att vilja diskutera budgetfrågor. Samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande ville ha mer pengar till sin verksamhet eftersom nämnden har svårt att hålla budget och krävde svar nu i oktober. Märkligt. Oansvarigt. Odisciplinerat. Dessutom framgick det med all tydlighet att han tycker att samhällsbyggnadsnämnden är den enda verksamhet i kommunen som leder till utveckling och att det är den enda verksamhet som han behöver kunna något om. Det känns konstigt med tanke på att en fullmäktigeledamot har i uppdrag att ta ansvar för helheten. Så, välkommen till verkligheten, Lövgren! Är det verkligen första gången det framgår att kommunala resurser inte räcker till?

Kinasatsningen börjar gå mot sitt slut. Kommunen måste i det här läget naturligtvis försöka rädda det som räddas kan, och det gjordes så gott det nu gick. Alla partier utom ett fattade det. Men vem är den nya entreprenören som ska ta över och undvika en fortsättning på historien om Tji Peng? Mr Who?

Fp brukar betyda Folkpartiet. Igår betydde det både FelParkerarna och Först Pank. Får vi månne höra "Ropen skalla, parkering åt alla" och "Finanskris aha, vad var det vi sa?" i kommande liberala demonstrationståg?

Tja, var detta värt ett par timmars tränande av sittmusklerna? Tveksamt. Mycket tveksamt. Demokratin är värd ett bättre öde. Det är sannerligen dags för fullmäktige att vakna!

Att våga och att stå för sanningen

Tio dagar sedan sist. Ja, det är lite dåligt. Jag erkänner. Kan någon ge mig mera tid så ska jag nog kunna få till blogginlägg lite oftare.

Just nu är jag lite trött på mig själv. Varför följer jag inte magkänslan lite oftare? För drygt två år sedan var den mycket mycket stark. Kommunens största chans genom tiderna skulle då processas och det var faktiskt nästan omöjligt att vara kritisk, fast bara nästan. Visst sjutton hade jag kunnat stå ut med att kallas utvecklingsfientlig och nej-sägare även om det är fel. Varför vågade jag inte?

Nej, istället satte jag mig i samma båt som ALLA ANDRA politiker i fullmäktige. Jag var tyst och satte mig ner i båten och gav mig ut på det kinesiska havet. Och den jag är sur på för att så skedde är mig själv. Självkritik är bara förnamnet.

Och jag är sur ännu. Men just nu är jag lika sur på andra som försöker plocka politiska populistiska poäng på att hävda att de gjorde något annat för två år sedan än de de facto gjorde. Sanningen är att ingen då aktiv parti- och fullmäktigepolitiker vågade ta strid. Det KUNDE ju ha gått vägen, och då ville alla få sin del av glansen kring guldkalven.

Nåja, man hoppas att man lär sig. Jag har i alla fall lärt mig. Jag gör inte samma grej en gång till. Och jag hålller mig för god för att försöka skriva om historien för att den ska passa mina syften eller göra min position starkare. Sanningen ska man nämligen vara varsam med.

Se upp i trafiken!

Igår blev jag påkörd. Min lilla nya vita bil blev påkörd i Funkaborondellen. Blääää. men det hände inget med bilen, tack och lov. Det var en bakomvarande bil som blev knuffad in i min stillastående bil (jag hade stannat för att släppa fram en gående på övergångsstället) då han i sin tur blev påkörd av en annan bil som inte observerade att vi stod still utan körde rakt igenom rondellen. Det var en grå kombi som jag inte hade en möjlighet att identifiera. Den bara körde iväg, till synes utan att bry sig. Klantarsel. Jag undrar hur det känns att köra ifrån en olycka som man själv har orsakat. Jag hoppas jag slipper få veta det.

Nåväl, det blev ju inga materiella skador, inte såvitt jag vet i alla fall. Men nacken, den gör ont. Eftersom jag har en whiplash-skada sedan tio år som jag har hållit i schack i flera år nu så känner jag en viss oro. Hur länge sitter det i den här gången? Långa sjukskrivningar är ingen drömtillvaro. Fråga mig, jag vet.

Alltså, det gäller att både se upp, se framåt och se bakåt i trafiken. Jag hoppas alla tänker på det.

Heja heja heja!

I onsdags var det dags för den traditionella sammandrabbningen mellan Kalmars politiska partier. NBV anordnade Drogkampen, en tävling där man får testa sina kunskaper inom området drogpreventivt arbete och samtidigt lära sig en hel del nytt. Fyra partier deltog (mp, fp, s och v). Man kan verkligen undra var Kalmars kristdemokrater, centerpartiser och moderater hade gömt sig denna kväll. Moderaterna var inte med förra gången heller, så där handlar det väl om något systematiskt, men c och kd brukar inte försitta några chanser att visa upp sig. Nåväl, det utkämpades en ädel kamp mellan de lag som vågade ställa upp. Vilka som vann? Ja, min blygsamhet kanske inte tillåter att jag berättar det, men (v)årt lag var helt enkelt bäst. Den främsta anledningen var förmodligen att jag inte deltog denna gång. Förra gången, då jag var med, gick det inte riktigt lika bra....

Jag hade istället fullt upp med att jobba med underhållningen. Kören Vox Communis ställde nämligen upp och sjöng och skapade på så sätt en lite festligare inramning än vanligt. Tack kören! Ni är fantastiska! Om ni bara visste hur mycket ni gör för det allmänna må-bra-tillståndet!

Gott med kaffe!

Visst är det gott med kaffe! Idag glömde jag av någon anledning bort att dricka kaffe efter lunchen, och det känns så här på eftermiddagen minsann. Ögonlocken blir så tunga, så tunga... Jösses vad man kan längta efter kaffe!

Men jag längtar inte efter espresso, för det är riktigt äckligt. Bittert, klumpigt och trögflytande och totalt charmlöst.

E(s)presso, alltså.

;-)

Finanskris, ja, men det finns en väg ur den

Vi upplever en finanskris. Visserligen har börsen vänt upp igår och idag, men vågar vi lita på att det håller sig? Nej, jag tror att krisen är djupare än så. Så här går det när fördelningspolitiken abdikerar och överlåter ansvaret till en nyliberal marknadsfundamentalism. Det är ett grundläggande fel i det ekonomiska systemet när marknadens jakt på kortsiktig vinstmaximering leder till att långsiktiga och hållbara investeringar får stå tillbaka. Det upplever vi nu.

Numera ska vi ju inte låta demokratiska instanser styra över penningpolitiken utan det ska vara någon form av neutral och värderingsfri expertis som ska göra det. Vi ska ha en vältvättad och välkammad riksbank som inte ska lyssna till demokratiskt fattade beslut och som därmed inte kan ställas till ansvar. Det är en sådan marknadsfundamentalism som högern och det ljusröd-gröna paret förespråkar och genomför. Vi anser att detta inte är en väg att gå om man värderar grundläggande demokratiska principer högt och tror att långsiktighet är mer hållbart är kortsiktighet. Och det gör vi.

En stor välfärdssektor sätter de långsiktiga målen framför de kortsiktiga. En välmående välfärd kan sätta fart på ekonomin så att konsumtionen kan öka igen, inte för den som redan kan konsumera utan för den som har tvingats att avstå. Rättvisa, rättvis fördelning och omfördelning kan alltså få hjulen att rulla åt rätt håll igen.

Tänk att det ska vara så himla svårt att förstå!

Fler och fler...

Poprockgruppen The Poodles, ni vet de som har spelat "One night of Passion" och "Line of Fire" i Melodifestivalen, får fler och fler medlemmar. Hela och halva om vartannat.

Jag har aldrig gillat pudlar. Men, man får väl säga som den gamle frikyrkopredikanten om läppstift och annan make-up: "Det är synd att de ska behövas men nog är det skönt att de finns."

Som sagt.

;-)

Mobilisering!

Fy, vad man blir trött ibland, men så plötsligt är det nåt litet hopp som glimrar till och så får man lite gnista igen. Idag är en sån dag, efter många dagars riktigt elände.

Kritiken på den eklaterade förlovningen häromdagen lät inte vänta på sig. Flera SSU-distrikt reagerar starkt, fackföreningsrörelsen med LO-bossen i spetsen påminner sig vad som hände sist när s spelade bort sin ideologi åt höger i valet 1998 och många känner sig vilsna när det gäller vilket alternativ som egentligen finns till den sittande högerregeringen. Inte heller inom mp lär det vara tyst. Många miljöpartister ute i landet undrar nog vart de ska ta vägen när miljöfrågorna hamnar i skymundan hos det egna partiet och när de samarbeten som man faktiskt har med den borgerliga sidan lokalt och regionalt inte är önskvärda med en ny inriktning på riksplanet. Inte heller kravet på EU-utträde finns ju kvar, och orsaken till det är väl uppenbar när vi ser vad som hände i onsdags. Mp riskerar således att tappa sympatisörer både åt höger och åt vänster.

Ja, ja, riksplanet är väl en sak och lokalplanet är en annan. Så brukar det ju vara, och så är det för oss. Det fungerar ju här i lilla Småland, i Kalmar län och i Kalmar kommun, åtminstone för det mesta. Lite trist är det ju att det inte fungerar hela vägen upp i toppen. Vi får väl jobba på det, som man brukar säga.

Hur som helst, spelplanen har ändrats. Vårt fält har blivit avsevärt mycket större. Och tro mig, vi kommer att mobilisera. Mobilisering är bättre än mobbing.

;-)

Dagens ord

Makten framför allt.



Jag är inte dum, jag har bara otur när jag tänker.



Med såna vänner behöver man inga ovänner.



En sosse gör ju ingen glad, som Baloo sjunger i en variant på YouTube som dotterm visade mig idag: http://www.youtube.com/watch?v=OWVSOvqlB_Q

En dag som denna är det såna tankar som surrar i hjärnan. Apropå det, man är ju glad att man har en. Det har ju tydligen inte alla.

Klagovisa

Tillvaron och samvaron skulle vara så erhört mycket enklare och trevligare om alla kunde hålla sig till sanningen. Otaliga försök att frisera ageranden, händelseförlopp och ställningstaganden så att de passar de egna syftena leder ju bara till att förtroendet sjunker för en själv. Är det så himla svårt att fatta???

För nånstans sitter det en liten långsint räknenisse med minne som en häst. Och när en sådan börjar lufta sina slutsatser offentligt så kan det börja blåsa så det smäller i glasrutorna!

Eller är det helt enkelt så att den manliga otrohetsgenen ställer till det i alla typer av relationer? Stackars krakar!

I så fall.

Om den finns alltså.

Men det tror inte jag. Jag tror det handlar om bristande respekt och bristande hänsyn samt lite för stora och för många Egon. Så det så.

Rättvisa a' la kd och Sacrédeus

Apropå budgeten:

Den kristdemokratiske riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus hånar pensionärernas krav på rättvis skatt:

- Vad är egentligen den här skatterättvisan? säger han. De som kom ut i arbetslivet tio, tjugo år före mig hade mycket lägre skatt än vad jag hade när jag började jobba.
- Med den verkligheten i bagaget borde inte pensionärerna prata om rättvisa, säger alltså Lennart Sacrédeus.

Alltså, jag har ju inga högre tankar om Sacrédeus från början, men det här tar väl ändå priset. En gång i tiden var kd med på tåget om pensionsuppgörelsen. Det var 1999 och då sa man minsann att det skulle vara lika skatt. Idag är det andra tongångar. Utan jobbskatteavdrag får man högre skatt. Och så är läget för pensionärer som med ålderns rätt har just pension istället för arbete.

Så här är det alltså: Om pensionärerna jobbar så får de lägre skatt. Detta föranleder mig att betänka det man diskuterade i Finland på 80-talet. Befolkningspyramiden såg ut som en svamp. Då föreslog någon snabbtänkt person att man skulle höja pensionsåldern. Varför det, undrar någon. Jo, av den enkla anledningen att det kanske kunde sänka pensionskostnaderna, både i den ena och den andra änden.

Men människosynen då? Den hade man nog glömt. Har kd och Lennart Sacrédeus också gjort det eller är det den äkta människosynen hos kd som tittar fram?

Hujedamej.

Här kommer jag!

När jag kom cyklande upp för gatan fram till vår partiexpedition i förmiddags lade jag märke till att bilarna körde vääääääldigt sakta. Efter en stund identifierade jag problemet. En av stadens äldre sk a-lagare gick mitt i vägen med sin rullator, till synes fullständigt omedveten om trafiken bakom. Nu är ju gatan en "gårdsgata" vilket betyder att biltrafiken ska anpassa sig till gångtrafiken, men just den här situationen är ändå ovanlig, för att inte säga unik. Av ren självbevarelsedrift så brukar gående kasta sig in mot husväggarna när motorljud hörs i fjärran. Detta gällde inte idag. Den här fotgängaren tog det lugnt, och bilarna fick lika lugnt vänta. Lugnt och lugnt förresten, det kan man ju inte veta. Men vänta fick dom i alla fall.

Man får sig en tankeställare. Han var ganska klok, gubben. Man borde ta plats betydligt oftare, ställa sig i vägen, breda ut sig och visa vad man står för och vem man är. Speciellt gäller det i tider när man får klart för sig att det inte går att lita på någon annan än på sig själv. Om man inte står upp för sig själv, vem gör det då åt en?

Fast jag har ju ingen rullator att stödja mig på. Än alltså. Men när jag blir pensionär, eller det kanske blir tidigare om min krossade vänsterfot bestämmer sig för att lägga ner verksamheten, då ska det ta mej sjutton bli åka av för rullatorn och mig! Mitt i vägen går jag, för HÄR KOMMER JAG!

Balans?

Idag har regeringen presenterat sin höstbudget. På flera olika platser runt om i landet arrangeras presskonferenser och presentationer. Det är länge sedan Gunnar Strängs tid då allt ljus fokuserades på finansministerns vandring med nådiga luntan. Nu är det full spridning som gäller. Inget fel i det.

Men vad säger bilden på följande länk?
http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/regeringen-fryser-kommunalt-statsbidrag(866921).gm

Har den röda stämpeln på det röda laget blivit alltför stark? Behöver den balanseras? Man kan onekligen undra, eller hur?