Jag har arbetat partipolitiskt under V-flagg i över 20 år. Gårdagens besked från Kalmar om nytt majoritetsstyre kan jag kommentera enligt nedan.
Så här är det: Om Vänstern i Kalmar menar verkligt allvar
med sina politiska ambitioner så hade man brutit samarbetet med S och C redan när LOV
infördes i äldreomsorgen under mandatperioden 2010-2014. Så skedde inte. Sedan
dess har partiet varit helt nöjt med att sitta i S-husses knä och njuta av
värmen vid kommunalrådstaburetten. Det har med andra ord varit viktigare att
heltidsarvodera ett kommunalråd än att driva politiken åt vänster i enlighet
med väljarnas vilja.
Och nu? Tja, nuvarande kommunalråd från V får väl göra det
hon inte ville och också uttryckte så tydligt med egna ord vid ett möte, då alltför många öron för några år sedan hörde henne själv förklara, att hon inte tänkte agera politiskt så att hon skulle förlora arvodet på 60-70 000 i månaden och behöva gå tillbaka till en
undersköterskelön.
Det hade varit mer hedersamt att göra det på eget initiativ
dock än att bli utsparkad på gatan med arslet före av Socialdemokraterna med Starke man Johan P och Osynliga damen Dzenita A i spetsen.
Om jag tycker synd om henne? Nej, inte det minsta. Svinhugg
går igen och i det fall som nu råder har jag inte haft ett ynka finger med i
spelet utöver att jag självklart inte har röstat på henne och V i allmänna val
en enda gång sedan 2010.
Så långt personfrågan. I sak är det emellertid bekymmersamt
med ett samarbete mellan S och M såväl ideologiskt som ur demokratiperspektiv,
men speciellt förvånad är jag dock inte. S leds ju av en person som enligt egen
utsago (vilket jag hört med egna öron) lika gärna kunde vara moderat. Det
stämmer ju av allt att döma, så det var sanningsenligt.
Alltid nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar