Mötet med kyrkofullmäktige, som ju är offentligt, gick vidare igår kväll och den sista motionen som skulle behandlas gällde en kostpolicy. Kyrkan har ju på nationell nivå antagit en färdplan för klimatet som kräver att vi agerar även lokalt. Vi tycket att vi ska göra mer och vill hitta verktyg för ett förändrat och mer hållbart beteende. Detta är mitt inlägg i frågan:
Biskop Fredrik gav oss tre frågor förra måndagen när vi hade
kyrkorådsutbildning. Vi har redan nämnt dem ett par gånger här ikväll, men
eftersom många av er inte var med så repeterar jag lite. En av frågorna lyder alltså:
Hur försvarar vi människans och skapelsens värde och
värdighet?
Vi menar att det är ganska självklart att de klimatavtryck
vi gör via våra matinköp måste minska. Det är ett svar, bland många, på
biskopens fråga.
Färdplanen för klimatet är antagen på nationell nivå, men
målen kommer inte att nås om den inte ger aktion på alla nivåer. Därför måste
också vi agera. Ett sätt är att jobba fram en kostpolicy, något som kyrkorådet
inte avvisar men inte heller anser sig kunna bifalla. Det är ju inte konstigt
att vi ställer oss frågan VARFÖR. Att hänvisa hela frågan till en grupp
bestående av två personer, en form av grupp som arbetsutskottet har utsett, är inte riktigt seriöst och vittnar inte om att
kyrkorådet tar frågan på allvar. Det här är ju inget som är svårt att säga JA
till. Det är en möjlighet för vårt pastorat att visa att man tycker att hälsa,
klimat och miljö är viktigt. Men det är klart, idéerna måste väl komma från
rätt håll för att det ska finnas kraft och vilja att genomföra dem.
Att det diakonala köket idag använder sig av verktyget Ät S.M.A.R.T. är såklart glädjande. Det är inget nytt verktyg, men det är bra och ger vinster i både hälsa och miljö. Jag och några till har roat oss med att även leta efter bibliskt stöd och teologiska argument för ett förändrat beteende i linje med verktyget Ät S.M.A.R.T., och det är fullt möjligt men nu är klockan så mycket att jag inser att jag behöver hoppa över den utläggningen. Hursomhelst:
- S – större andel vegetabilier
- M – mindre tomma kalorier
- A – andelen ekologiskt ökas
- R – rätt kött och grönsaker
- T – transportsnålt
är enkla och kloka principer som är lätta att följa och det går att hitta bibliskt och teologiskt stöd för dem.
Varför skulle vi inte kunna anta den här modellen som en grund för en kostpolicy som sätter hälsa och skapelse i fokus? Vi gör ju mängder av matinköp som inte passerar det diakonala köket. Det första steget innebär att vi plockar de lägst hängande frukterna, det vill säga vi kan försöka att alltid tänka klimatsmart när det gäller de varugrupper där det är enklast att hitta vettiga alternativ. Vi kan se till att alltid välja ekologiskt te, mjölk, ost, kaffe, smörgåsfett och frukt. Ibland finns enkla växtbaserade alternativ. När vi väljer fikabröd finns det goda möjligheter att välja bort den skadliga konventionellt framställda palmoljan. Kött med svenskt ursprung är att föredra för den som äter kött.
Det här är inte svårt, det är en enkel väg till ett ökat
medvetande som sprider sig ut till omgivande samhället. Jag vet till exempel
ICA-butiker som ökat sitt ekologiska sortiment enbart för att kyrkan på orten har
aviserat att man tänker köpa det. Sådant ger ringar på vattnet!
Det finns som bekant andra värden än pengamässiga. Visst kan
det kännas bra att köpa den billigaste osten, de billigaste kexen och de
billigaste bananerna när vi ska ha kyrkkaffe eller fika med barngrupperna och
på så vis spara pengar för kyrkan, men det är ingen besparing sett ur andra
perspektiv. Såna val leder till oönskade konsekvenser på lång sikt och ibland
även på kort. Vi vet ju det. Det är inte bra om vi som kyrka agerar mot bättre
vetande.
En kostpolicy utvecklas och kan med tiden få fler steg. Det
viktiga är att vi sätter ner foten och visar att vi vill ha en som hjälper oss
att agera rätt och rimligt. Hur svårt kan det vara att säga JA till det? ”Det
borde väl inte ens behöva diskuteras” som en kollega, präst till kallet,
uttryckte det. Jag håller med henne. Jag yrkar bifall till motionen.
Diskussion uteblev. Kanske ska jag ändå vara tacksam för att jag inte blev kallad radikal socialist som vill tvinga folk att äta vegetariskt? ;-) Vi i ÖKA reserverade oss till förmån för bifall till motionen. Det börjar bli något av en tradition :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar