Grattis farmor!

Idag har Justina namnsdag. Namnet är inte vanligt, och det kan man nog säga är ganska logiskt. Det betyder nämligen rättvisa, och någon sådan är inte speciellt vanligt förekommande heller. Det betyder dock inte att man ska sluta att kämpa för den. Rättvisa är ett viktigt begrepp, ett av de viktigaste vi har, även om det som sagt inte finns.

Min farmor hette Justina, men kallades för Stina. När Emmy föddes så hade hon gärna fått namnet Justina som andranamn, men vi hade bestämt oss redan i förväg för att inte ge det kommande barnet något släktnamn utöver mitt eller pappans förnamn. Sådant kan vara känsligt. Ger man ett namn från släkten så kan det nämligen bli en källa till diskussion av det onödiga slaget. Vi valde bort en sådan. Konflikter har vi nog av. Idag kan jag dock tycka att det hade varit rätt häftigt att ha en dotter som heter rättvisa. Hon är i och för sig rättvis ändå, det vet jag.

Idag högtidlighåller jag alltså minnet av vår egen Justina, min fina farmor som gick bort för sisådär 15 år sedan. När jag ser bilden på dem båda, farfar Arnold och farmor Justina, så känner jag igen så mycket. De lever kvar hos oss barn och barnbarn. Mest ser jag min älskade och saknade pappa i farfar förstås. Det här kortet kommer från en fotografering som jag är helt säker på att farmor tjatade sig till och farfar till slut under protester gick med på, muttrandes förstås. Vi barnbarn fick korten i julklapp tror jag, och så fanns det förstoringar lite här och var, bland annat i finrummet i det så välkända huset på Strandgatan på Klädesholmen där vi alltid tillbringade ett par sommarveckor.

När jag möter deras blick så känns en sällsam gemenskap. Jag känner igen mina rötter och det känns som om de båda talar till mig, var och en på sitt sätt. Farfar var svår att lära känna, främst beroende på hans grava hörselskada, men på sitt eget lite kantiga sätt så visade han ändå att han tyckte om mig och han uppmuntrade till utveckling så gott han kunde. Hans eget liv hade varit hårt och situationen för hans egna barn hade inte varit den lättaste. Farmor var den känslosamma som alltid kunde dela med sig av värme och kärlek. Jag är glad över att ha fått ha dem båda! Grattis farmor Justina på namnsdagen! Hoppas du har det gott där du är! Vi ses där (även om det inte på ett enda sätt kan anses rättvist utan enbart handlar om kärlek och nåd, tack och lov...)!

"Tänk när släkt och vänner, alla mötas där, på den andra stranden..."