tisdag, november 25, 2014

Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Idag är det tydligen internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Dagen instiftades 1999 av FNs generalförsamlings tredje kommitté. Våldet hindrar kvinnor att uppnå jämställdhet i samhället såväl i juridisk som i politisk och ekonomisk mening hävdade man. Våld definierades som handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada både i offentlighet och i privata sammanhang. Formuleringarna har fortfarande bärighet. Så ser verkligheten ut.

Idag ska vi påminnas om just detta, inte om att det också finns våld som riktar sig mot djur eller att kanelbullen kan känna sig diskriminerad just för att den inte hyllas idag. Idag ska vi rikta ljuset på att kvinnor får sin rättmätiga frihet beskuren både på kort och på lång sikt. Det är inte just idag vi ska säga "det finns kvinnor som slår också", men det är så det är. I vart och vartannat debattinlägg så måste detta framhållas, och jag undrar VARFÖR?

Året har 365 dagar. Minst. En av dem är den 25 november. En annan är den 8 mars. Dessa två dagar ska vi ALLTID påminnas om att det finns annat än kvinnor och kvinnors villkor som ska uppmärksammas, men hur många pekar på att Budapestbakelsen kan känna sig bortglömd på Kanelbullens dag???

Sanningen är väl helt enkelt att sanningen gör ont. Våld mot kvinnor utgör ett högst reellt hinder för rättvisa, och det är inte staten eller landstingen eller kommunerna som har ansvaret för detta. Det är du och jag. Faktiskt. Det är vi, vi som ser att vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att bygga ett samhälle som låter människor få vara fria. Det ansvaret kan aldrig överlåtas till "någon annan". Det är VÅRT. Också. Och alla andras, men främst vilar ansvaret på oss som har begripit. Den som inte begriper kan helt enkelt inget göra. Den som inte själv har konfronterats med konsekvenser av våld och förtryck eller saknar förmåga att sätta annat än möjligheten till egna fördelar och framgångar på sin agenda fattar ju inte. Hur många kvinnor ska betala för att vi överlåter makten till sådana?

Nej, ansvaret är VÅRT, HÄR och NU. Sätt gränser. Reagera. Lev som du lär. Var inte tyst. Tystnaden göder nämligen förtrycket. Män och kvinnor med ett levande hjärta på rätta stället, det är NU vi kan göra skillnad! Och i morgon. Men nästa år kan det faktiskt vara för sent. Hur många kvinnor har blivit ihjälslagna, våldtagna och inlåsta till dess? Deras liv är väl långt mer värda än en kanelbulle, eller???

Inga kommentarer: