Jag sitter på kommunfullmäktige just nu. Vi har hört en genomgång av Kalmars historia sedan kommunsammanslagningen 1971. Intressant, men det är lätt att dra slutsatsen att det bara är män som har påverkat Kalmar. Kvinnorna lyser med sin frånvaro. Eller är det helt enkelt bara jag som tycker att det finns andra områden än husbyggen som leder till utveckling? Kanske är det dumt av mig att hävda att kulturen, skolan och förskolan är viktiga områden som påverkar samhällsutvecklingen? Tja, kanske det, men jag är övertygad om det i alla fall.
Barnfattigdom, det är ett begrepp som jag avskyr. Det finns inga fattiga barn. Barn är per definition rikedom och ÄR rika. Felet just nu är att vi, mitt i detta välmående samhälle, ett samhälle som definitivt inte lider brist på resurser, väljer att lägga resurserna där de redan finns. Ett sådant samhälle är FATTIGT, FATTIGT på klokskap och otroligt FATTIGT på hållbara lösningar. Det är detta FATTIGA SAMHÄLLE som skapar en mycket jobbig situation för barn och föräldrar som inte får möjlighet att utveckla sina förmågor och ett samhälle som dessutom slösar med mänskliga resurser.
Det är SAMHÄLLET det är fel på, inte människorna och definitivt inte barnen. Jag tänker hårdnackat fortsätta att vägra sätta etiketten FATTIG på människor i vårt resursstarka samhälle. Det är samhället som är FATTIGT. Så det så.
Och Kalmars historia är också fattig om det bara är männens perspektiv som räknas. Tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar